Browsed by
Tagg: Systerskap

Caraval – Stephanie Garber

Caraval – Stephanie Garber

På omslaget till Stephanie Garbers debutroman Caraval kan man läsa att BTJs recensent Gull Åkerblom beskriver verket som ”säreget” och ”storslaget”, vilket tillsammans med sammanfattningen och den estetiska utformningen definitivt lockar till läsning. 

Och jo, det är verkligen en förunderlig litterär värld man beträder när man läser om protagonisten Scarlett och hennes vedermödor och upplevelser. Scarlett bor med sin elaka far och sin yngre syster Donatella på den lilla ön Trisda, där hennes dagar i princip går ut på att skydda sin syster mot faderns ilska och vänta på sin stundande förlovning med en man hon aldrig har träffat. Likt 1800-talets ”the angel in the house”-ideal finns ingen annan uppgift för den som är född med ett kvinnligt kön än att behaga och tillfredsställa mannen, så Scarlett förstår att hon inte har något val än att gifta sig och därmed bli av med sin pappa och samtidigt rädda sin syster som ska flytta med henne. 

När inbjudan till det ökända spelet Caraval anländer i ett brev adresserat till Scarlett inser hon därför att hon inte kan åka, trots att hon sedan hon var liten har närt drömmen om att på nära håll betrakta den magiska föreställningen. Systern har dock andra tankar, och plötsligt har de stigit ombord på en båt på väg mot vad som visar sig bli ett häpnadsväckande men livsfarligt äventyr; där ingenting är vad det utger sig för att vara. 

Idén om ett spel som fungerar som ett sorts rollspel, där olika människor och ledtrådar leder deltagarna vidare till nästa nivå är i och för sig inte ny inom varken litteratur eller film, men berättelsen sticker ändå ut från de vanliga äventyrsromanerna för unga. Man får inte veta när historien utspelar sig, men tydligt är ändå kontrasten mellan det konservativa och föråldrade synsättet som råder på ön Trisda, och den öppensinnade och fria inställning som genomsyrar hela Caraval. I spelet är det dina egna val och handlingar som för dig framåt och vidare, till skillnad mot på Trisda där framtiden är förutbestämd på grund av andras val.

Scarlett som huvudperson utvecklas genom de svårigheter hon möter under spelets gång, även om hon även i slutet av berättelsen fortfarande är både bräcklig, osäker och beroende av en man – om än en annan än sin far. Nej, Scarlett är knappast någon Katniss utan mer en Bella. Men det här är inte lika irriterande som de metaforer som författaren använder sig av för att beskriva vissa känslor och upplevelser. Jag ger er några exempel så att ni ska förstå vad jag menar: 

Färgerna på Scarletts känslor var till och med klarare än vanligt. Det intensivt röda i glödande kol. Det ivrigt gröna i nysprunget gräs. Det hetsigt gula i flaxande fågelfjädrar (s. 20) 

Besvikelsen kom i svala nyanser av förgätmigejblått och lindande sig runt henne som kvällsdimma […] (s. 188)

Scarlett fick en smaragdgrön föraning […] (s. 280)

Det finns metaforer som är som poetiska liknelser, och som har förmågan att få ett vanligt sinnestillstånd att bli till en vacker tavla. Och så finns det metaforer som istället dödar känslan helt genom att bre på för mycket. Precis så är det i Caraval, vilket gör att det istället för språklig magi blir fjantigt och skrattretande.

Trots det så finns det i romanen potential – ett frö som kan komma att växa till något stort. 

Boken hittar du bland annat på Adlibris och Bokus

Caraval Bokomslag Caraval
Caraval (del 1)
Stephanie Garber
Ungdomsroman
B Wahlströms
2017-12-28
419
Unga vuxna

Tänk dig att du hela ditt liv närt en dröm om att få vara deltagare i ett magiskt och spännande spel, långt bort från din tråkiga och förutbestämda framtid. Tänk dig att du en dag får gratis biljetter till spelet, adresserade i ditt namn. Åker du så vet du inte vad som väntar, och riskerar att aldrig kunna återvända. Åker du inte så riskerar du att för all tid ångra dig. Vad hade du gjort?