Browsed by
Tagg: Opal

Nytt imprint satsar på litteratur för unga

Nytt imprint satsar på litteratur för unga

Vox by Opal är ett imprint till Bokförlaget Opal som startade sin utgivning nu i höst. Förlaget riktar in sig på att ge ut böcker som främst riktar sig till ungdomar och unga vuxna men även till alla som gillar att läsa ungdomslitteratur som berör och stannar kvar hos läsaren länge. Hittills har de gett ut fyra titlar; två svenska och två översatta från engelska. Dessa är: Papperssjälar av Emma Johansson, Allt jag inte sa av Yrsa Walldén, Det är försent att vilja hoppa av av Stephanie Tromly samt Layers av Ursula Poznanski.

Än så länge har jag hunnit läsa de två romaner som är skrivna av de svenska författarna; vilka båda skildrar den unga människans position mellan barn och vuxenvärlden. I Papperssjälar får man följa protagonisten Emilia som går på gymnasiet, har en trygg familj och två bästa vänner, som var en tjej som gärna gick på fester med sina vänner för att dansa och lyssna på musik, löptränade i skogen och var nöjd med sitt liv. Men något hände, som förändrade henne och som är kopplat till den unga tjej som avled efter en tågolycka i våras. Ingen tycks ana att hon har en mina inom sig som hotar att sprängas när som helst, och hon är fast besluten att behålla den vetskapen hemlig – tills hon inte har något val än att umgås med den person som hon till varje pris vill undvika, och därmed blir tvungen att omvärdera sina tidigare åsikter. Emma Johansson har skrivit en roman som väcker intresse från första stund genom att sätta stämningen redan i prologen. Emilias förbindelse till den döda tjejen är något som successivt avslöjas i texten, och orsaken till intrigen framkommer inte förrän i slutet av berättelsen. Trots att det här är ett avsiktligt berättartekniskt drag så förstår man långt innan kulmen hur det ligger till, vilket gör att historien känns en aning förutsägbar – men ändock gripande och vacker.  

Allt jag inte sa har också en ung kvinnlig protagonist, som på grund av olika omständigheter är i konflikt med sitt inre och de känslor hon hyser för en person som går på samma universitet. Huvudpersonen, som nog inte en enda gång nämns vid namn, har flyttat från Malmö till Falun för att bryta sig loss och starta ett eget liv. Att det blev Dalarna och manusprogrammet var bara en slump, även om hon alltid har föredragit att uttrycka sig genom skrift. Det visar sig snart att den förväntan hon haft på flytten varit orealistisk; och att den nya miljön inte per automatik tar bort hennes osäkerhet och blyghet. På skolan och i umgängeskretsen finns Dena; hon som är duet som berättelsen kretsar kring och som är orsaken till den namnlösa protagonistens besatthet och inre tvivel. Yrsa Walldéns historia handlar om att hitta sig själv och att stå på egna ben, samt hur den första riktiga förälskelsen känns – både i olyckliga och de mest fantastiska stunder. 

Med en sådan här start känner jag mig både förhoppningsfull och förvantansfull inför Vox by Opals kommande utgivning av ungdomslitteratur!

På deras hemsida kan du läsa mer om förlaget och deras idé, samt om de utgivna böckerna.

Skalbaggar, Anne Frank och LasseMajas Detektivbyrå

Skalbaggar, Anne Frank och LasseMajas Detektivbyrå

I dag har jag fått lära mig mer om läskiga kryp som egentligen är ganska gulliga, enligt barnboksförfattaren M.G. Leonard, som berättade om sin egen rädsla och fascination för skalbaggar i seminariet ”Krypande spänning”. För er som tycker att namnet verkar taget, så stämmer det alldeles utmärkt – Maya Gabrielle är hennes riktiga namn medan Leonard är namnet på hennes äldsta son, som hon lovade att om hon någonsin skulle bli författare så var det pseudonymen M.G. Leonard hon skulle skriva under. Det kan verka märkligt att en författare väljer att skriva böcker om kryp, och ännu underligare blir det när den författaren i princip har en fobi mot dessa. M.G. Leonard hävdar att hon kände det som en plikt att skapa en berättelse om skalbaggar där de inte framställs som endast otäcka insekter, och använde därför ord i texten som inte associeras med rädsla utan istället förmedlar en positiv bild av dem som intressanta och originella. De är bland annat den enda arten på jorden som kan anpassa sig efter sin omgivning utan problem, vilket var den idé som berättelsen är uppbyggd kring – för vad skulle hända om någon med ett ont uppsåt genmanipulerar skalbaggar? Maya Gabrielle, eller M.G. Leonard som är hennes skrivarnamn, poängterade att även om det är grov generalisering så kvarstår faktum att pojkar gillar hennes böcker på grund av det faktabaserade innehållet – och att de ofta går in för att lära sig de latinska namnen på skalbaggarna. Det viktigaste och det som jag kommer att bära med mig är att barn som läst böckerna Kryp och Krypens drottning inte finner den ondskefulla Lucretia Cutter läskig på grund av hennes insektsben och fasettögon. Nej, det som barnen tyckte var mest skrämmande med henne var det faktum att hon inte hyser någon som helst empati för andra människor – inte ens sin egen dotter. Och jag kan inte annat än att hålla med: för det är de tankar och känslor som finns inuti en individ som kan vara farligt för omgivningen, inte de yttre attributen i sig.

Seminariet ”Krypande spänning” med M.G. Leonard. Moderator Lotta Olsson.

Till och från de olika seminariepunkterna sprang jag bland annat på Berättarministeriets och svenska PEN’s högläsning av Anne Franks dagbok; där syftet var att uppmärksamma yttrandefriheten och kampen mot rasism och främlingsfientlighet. En monter som känns väldigt relevant och viktig med tanke på den nazistdemonstration som kommer att genomföras i morgon lördag.

Berättarministeriet läser högt ur Anne Franks dagbok

Till något helt annat, nämligen Bonnier Carlsens fina lekhörna där barnen kan roa sig med att leka LasseMajas Detektivbyrå! Perfekt sysselsättning för de yngre mässbesökarna som tröttnat på att trängas bland alla vuxna på mässgolvet.

Vilket barn kan motstå LasseMajas lekhörna?

 

Krypens drottning – M G Leonard

Krypens drottning – M G Leonard

Liksom Kryp, den första delen i M.G. Leonards bokserie, handlar uppföljaren Krypens drottning om pojken Darkus Cuttler som tillsammans med sina två vänner Virginia och Bertolt och skalbaggarna försöker stoppa den ondskefulla Lucretia Cutter och hennes plan på att ta över världen genom att genomgå en fasansfull metamorfos.

I slutet av den den första boken räddade de tre vännerna och deras tre skalbaggar Darkus pappa Bartholomew som Cuttler hade tagit till fånga – samt alla de ovanliga och intelligenta skalbaggar som skapats genom de experiment som genomförts av Cutter och de andra i labbteamet, bland annat Darkus pappa Bartholomew.

När den nya boken tar vid är det dags för vännerna att visa skalbaggarna för Darkus pappa, som ännu inte har sett dem. De fritagna skalbaggarna har nu sitt hem i Högkvarteret som är byggt i Darkus farbror Max trädgård, men när de visar dem för Darkus pappa börjar han att bete sig mycket underligt, och försvinner ännu en gång. När det visar sig att han begett sig till Lucretia Cutter frivilligt, och ämnar stanna hos henne under en längre period, börjar Darkus ifrågasätta pappans motiv och vems sida han egentligen står på.

Då det dessutom framkommer att Lucretia ska medverka i årets stora filmprisgala i Hollywood, inser Darkus och hans vänner att hon har något helt annat i siktet än att endast vilja uppmärksammas för de vackra klänningar som hon har designat åt de nominerade skådespelerskorna. Något som kan komma att få ödesdigra konsekvenser och som kräver att de tre vännerna och deras medhjälpare handlar snabbt.

Berättaren är opersonlig och delvis allvetande, och betraktar och beskriver de olika händelserna genom ett utifrånperspektiv – förutom när det gäller protagonisten Darkus vars känslor och tankar återges till viss del. Berättelsens temporala struktur är kronologisk, och utspelar sig tidsmässigt strax efter förra bokens slut. I närläsningen av Kryp fann jag påtagliga intertextuella kopplingar till andra skönlitterära berättelser och karaktärer, något som återfinns även i den nya texten då det är en fortsättningsbok. Även hjältesagan finns som hypotext vilket är vanligt förekommande inom barnlitteraturen; det goda som strider mot det onda med de klassiska stereotyperna så som hjälten och skurken. Här kommer Lucretia Cutters likhet med karaktären Cruella de Vil in, samt berättelsen De 101 dalmatinernas centralmotiv som återfinns i M.G. Leonards trilogi. Men även om vissa paralleller är omisskänneliga, så känns det som om författaren i den nya boken har kommit mer till rätta och hittat mer av sin egen röst i historieutveckling och persongalleri.

Texten är välskriven och det episodiska handlingsförloppet där nya händelser läggs till allteftersom gör att spänningen håller i sig under hela läsningen. Genom att skriva in bikaraktärerna Humphry, Pickering och Bertholts mamma Calista tillförs även det humoristiska inslagen, vilket gör berättelsen komplett och oemotståndlig: för vem kan hålla sig för skratt när de brottsliga kusinerna med ont uppsåt tvingas klä sig i en mycket för liten kostym och en rosablommig klänning till Filmprisgalan? Eller hur den olidligt klumpiga Celista Bloom oavsiktligt råkar sparka Lucretias medhjälpare rakt i skrevet med sina stilettklackar?

Sammanfattningsvis överträffar Krypens drottning den föregående boken i serien både stilistiskt och innehållsmässigt, vilket gör att mina förväntningar på den avslutande delen inte kan vara annat än höga!

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Läs även min recension av Kryp, den första delen i serien.

Krypens drottning Bokomslag Krypens drottning
Kryp (del 1)
M G Leonard
Barnroman
Opal
2017-08-14
355
9-12 år

Uppföljaren till M G Leonards bok Kryp, om pojken Darkus som tillsammans med sina vänner och de smarta skalbaggarna har tagit till sin uppgift att stoppa den ondskefulla Lucretia Cuttle och hennes planer på att ta över världen. En mellanåldersbok som både är otroligt spännande och rolig!

Tisteltankar – Anette Eggert

Tisteltankar – Anette Eggert

Anette Eggert har tidigare gett ut mellanåldersserien Djurräddarklubben, samt undomsboken Kan vi inte bara låtsas som om ingenting har hänt (2011). Eggert skriver på sin hemsida att hennes texter handlar om vardagens dramatik, och om känslor och händelser som många kan känna igen sig i.

Precis det är utmärkande för hennes senaste ungdomsbok Tisteltankar, som kom ut i april i år. Berättelsen har sin utgångspunkt när Linn och hennes mamma ska hämta hennes mormor vid tågstationen. De har inte setts på ett tag, och Linn ser fram emot att umgås med sin mormor som hon alltid stått nära. När mormodern får en hjärtattack på perrongen och dör, ruckas inte bara Linns yttre tillvaro, utan händelsen leder även till att Linn börjar reflektera över och omvärdera både sig själv och andra.

Den där dagen då hennes mormor dog befann sig Tim, som hon känner igen från skolan, också på tågperrongen. När de börjar i samma klass i åttan dras hon till Tim, som trots att han blir mobbad på grund av sin övervikt, inte låter de elaka kommentarerna bryta ner honom. Hans utanförskap gör dock att hon bara vågar umgås med honom utanför skolan, för den person som Linn är på ytan, är inte den hon är i sitt inre. I skolan umgås hon med personer som hon egentligen inte har något gemensamt med och gillar, men för att inte bli ensam och verka onormal så spelar hon med i det sociala spelet, dag efter dag. Samtidigt utkämpas ett krig i hennes huvud, då de tankar som hon kallar för tisteltankar hela tiden maler och maler: för varför tänker hon en sak men gör och säger en helt annan? Varför är livet så svårt och frustrerande: med föräldrar utan en påsatt mask och med riktiga känslor, och varför blir människor dömda för hur de ser ut? Och vad ska man göra när man inte vet hur man ska bete sig och vem man vill vara?

Eggerts använder sig av en intradiegetisk och personlig berättare där berättandet ofta sker genom en inre monolog, och den bokstavliga synvinkeln medför att man kommer nära protagonistens själsliv och får ta del av de frågor som hon ständigt brottas med.

Även om texten och handlingen emellanåt känns en aning monoton och enformig, så visar den på ett konkret sätt hur komplext och komplicerat livet är – framförallt när man som tonåring genomgår en identitetskris där man försöker hitta sig själv och sin plats i världen.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Tisteltankar Bokomslag Tisteltankar
Anette Eggert
Ungdomsroman
Opal
2017-04-03
237
12-15 år

En ungdomsroman som behandlar svårigheten att hitta sig själv och våga vara den man är. Den inre monologen gör att man kommer nära karaktären, vilket är romanens styrka. Emellanåt blir det dock monotont och enformigt, vilket gör att texten ibland känns svårtuggad.

Författarintervju med Charlotte Cederlund

Författarintervju med Charlotte Cederlund

Charlotte Cederlund är uppvuxen i Lund och bor med sin familj på en åker utanför stan. Hon älskar att skriva, läsa, resa och umgås med vänner. Och att skydda mot brand, för förutom att vara författare är hon nämligen brandingenjör!

Du debuterade som författare med ungdomsromanen Middagsmörker 2016. Har du alltid skrivit mycket?

Ja, jag har alltid skrivit mycket. Faktum är att jag bestämde mig för att bli författare redan i tredje klass och min första roman skickade jag till förlag i gymnasiet. Den blev tyvärr refuserad men jag lärde mig massor på att skriva den!

Idijärvitriologin utspelar sig i Lappland, långt bort från Lund där du är uppväxt och även bor nu. Hur kom det sig att du valde att förlägga handlingen 140 mil från den miljö som är välkänd och bekant för dig själv?

Jag har nog alltid gillat det som är lite okänt och dragits till platser där jag aldrig har varit förut. Att det blev böcker om just Lappland var dock en slump, och jag har fått göra väldigt mycket research för att skriva en trovärdig berättelse om en plats som inte är min egen.

Hade du kunskap om samerna sedan innan?

Nej, jag visste nästan inget om samer innan jag började skriva mina böcker. Vi lärde oss inget om deras kultur i skolan, och i Skåne rapporterar inte tidningarna särskilt mycket som det som händer i Lappland.

I dina böcker märks ett tydligt ”vi och dom”-tänk, hur svenskar ser ner på och anklagar samerna för att ta deras skattepengar bland annat. Samernas situation är en väldigt viktig fråga, och din roman sätter fingret på något som det precis som du menar inte skrivs och pratas så mycket om. Var din tanke att få ut den här informationen till dagens unga?

Det blev viktigt för mig att utöver fantasyinslagen skildra sådant som faktiskt händer mellan samer och svenskar. Väldigt många av de rasistiska händelser jag beskriver i mina böcker är baserade på tidningsartiklar eller forumtrådar jag läst. Innan jag började skriva böckerna visste jag inte att samer var utsatta för rasism och det blev ett hårt uppvaknande när jag insåg att de får utstå ungefär samma saker som invandrare får utstå i andra delar av Sverige.

Foto: Niklas Herrström
Foto: Niklas Herrström

Vet du hur dina böcker har tagits emot av samerna själva?

Jag har fått väldigt fin respons från samiska läsare som hört av sig och sagt att de är glada att det kommer mer litteratur som handlar om deras värld. När jag besökte Kiruna förra året blev jag jätteglad när jag fick höra av många att jag beskrivit miljöerna helt rätt.

Huvudpersonen Áili har förmågan att ta sig till andevärlden och har ett starkt band till djur och natur. Är relationen till djur och natur något som du själv kan relatera till?

Relationen till djur kan jag definitivt relatera till. Jag älskar djur, jag var hästtjej hela uppväxten och idag har jag hund och katt. Sedan älskar jag att bo på landet och ha gräs, åkrar och träd runtomkring mig. 

Áili går från ett utanförskap till ett annat; från att vara annorlunda på grund av sitt speciella öga till att vara utanför då hon varken är same eller svensk. Finns det en anledning till varför du valde att teckna henne på det sättet?

Utanförskap är intressant att skildra eftersom de flesta ungdomar upplever det någon gång under uppväxten. Det behöver egentligen inte bero på sådant som ”syns” utåt, som utseende eller etnicitet, utan bara på hur man känner sig. Jag själv kände mig ofta utanför i skolan och hade svårt att veta vilken min plats var. Därför ville jag skriva om det, i en förstärkt form.

Man kan påstå att Áili utvecklas genom berättelsens gång just på grund av sin utsatthet och sitt utanförskap. Just föräldralösa barn och unga som på grund av sina speciella gåvor ses som annorlunda och som räddar världen är vanligt förekommande inom fantasygenren. Ville du knyta an till den traditionen?

Det är ju en välbeprövad berättartradition av en anledning, att följa någon som klättrar upp från botten och hittar sig själv på vägen är ju jättespännande och något man gärna inspireras av.

Hur går skrivprocessen till? Hur lång tid brukar gå från idé till färdigt manus?

Middagsmörker var en lång process. Jag skrev på boken i tre år innan jag fick förlagsavtal och den har existerat i oändligt många versioner. Boken var nog på ett sätt min skrivarutbildning för de två andra böckerna har gått lättare. Jag är en ganska så strukturerad författare. Jag skriver synopsis och plottar varje kapitel innan jag börjar skriva. Det låter kanske tråkigt men min kreativitet dör helt om jag inte vet vart berättelsen ska ta vägen.

Vart man sitter och skriver som författare verkar variera väldigt mycket. Är du en författare som föredrar tystnaden hemma eller hellre sitter bland folk på caféer, bibliotek etcetera?

Jag kan faktiskt skriva nästan var som helst; på ett tåg, på ett café, vid köksbordet. Oftast blir det dock att jag skriver i mitt skrivrum som har utsikt över våra äppelträd. Men caféskrivande är trevligt och miljöombyte kan vara den bästa medicinen när skrivande går trögt.

Du arbetar även som brandingenjör, och du har en liten son. Hur hittar du tid till skrivandet?

Det är en utmaning! I år har jag faktiskt gått ner lite i tid så att jag har en skrivdag i veckan. Utöver det skriver jag någon timme på kvällen här och där. I framtiden drömmer jag om mer skrivtid och målet är att kunna försörja mig som författare åtminstone på halvtid.

Har du några bra tips på hur man lyckas med sitt skrivande? Hur gör man för att inte ge upp när det går trögt, och hur gör man för att hitta tonen och berättarrösten?

Det som hjälpte mig allra mest när jag skrev min första bok var att dissekera andra böcker, alltså läsa om favoritböcker och verkligen studera hur de är uppbyggda. Det lärde mig jättemycket om struktur, plantering och slut (Charlotte beskriver plantering så här: genom att nämna något i förbigående tidigt i texten planterar man tanken i läsarens huvud så att det blir mer effektfullt när saken eller karaktären kommer upp senare i berättelsen). Sen tror jag att man måste acceptera att skrivandet inte alltid kommer vara roligt. Ibland är det jättetrögt att skriva en viss scen och då är det bara att arbeta sig igenom den ändå och låta den bli dålig. För mig funkar det i alla fall, det enda som botar skrivkramp för mig är att skriva mer.

2018 kommer Midnattsljus ut, som är den sista och avslutande delen i Idijärvi-trilogin. Kan du avslöja några detaljer för oss som knappt kan vänta?

Jag kan avslöja att det kommer att bli ett litet miljöombyte och att en bikaraktär från de två första böckerna kommer dyka upp och få en betydligt större roll.

Till sist, den obligatoriska frågan. Har du några planer på andra skrivprojekt?

Jag har faktiskt flera skrivprojekt på gång! En bilderbok för små barn, en faktabok för barn och en dystopi som jag och min bror började skriva på för tre år sedan. Jag ser fram emot att få utmana mig själv och jobba med något nytt, samtidigt vet jag att jag kommer sakna Áili och gänget extremt mycket när Midnattsljus är klar.


Charlotte finns även på Instagram och Facebook! Hon har även en egen hemsida, den hittar du här.

Läs gärna min recension av Gryningsstjärna.

Idijärviserien, del 1 och 2. Del 3 utkommer 2018.

Gruvans hemlighet – Dan & Lotta Höjer

Gruvans hemlighet – Dan & Lotta Höjer

Gruvans hemlighet är den andra delen i Dan och Lotta Höjers serie om Hampus från Sundbyberg, som förutom att han kan resa i tiden är en helt vanlig kille. När handlingen tar sin början saknar Hampus Emma, som han träffade då han reste i tiden för ett år sedan. Emma levde för över hundra år sedan, år 1913, men hon var hans första riktiga vän och han tänker därför mycket på henne sedan de skildes åt. En annan protagonist i boken är Tindra, som är nyinflyttad och börjar i samma klass som Hampus.

Deras första möte blir chockartat för Hampus, då Tindra är en exakt kopia av Emma. Tindra tycker att han beter sig märkligt, vilket gör att hon till en början drar sig undan honom. När det sedan framkommer att de båda gillar bandet Ebba Grön, är han förlåten och de hittar genast varandra. När han följer med henne hem till lägenheten där hon bor hittar han Emmas gamla dagbok i en bokhylla, vilket blir för mycket för Hampus som rusar ut ur lägenheten mot tunnelbanan. För det är något med tunnelbanan den här dagen, det kände han redan samma morgon. Det kommer en äcklig lukt därifrån, samma lukt som han kände från tidshålet förra gången. Han liksom dras ditåt, ner på spåret och in i tunnelgången, och efter kommer Tindra som har följt efter för att lämna jackan som Hampus glömt. Med sig har hon sin hund Vilgot, som även han tycks dras mot stället där lukten kommer från och därför sliter sig och springer rakt mot tidshålet. När de vaknar upp är de på en annan plats och i en annan tid, men det blev inte alls som Hampus tänkt sig då han ville tillbaka till år 1913. De befinner sig istället i en mörk grotta, där facklor lyser upp gångarna. Och i en stor sal ser de grymma vakter som piskar arbetare som har kedjor runt fötterna, och som slår med släggor i berget så att det dånar. Vart har de egentligen kommit? Hur kan Emma vara där och varför verkar alla vara ute efter henne? Och det svåraste – hur ska de ta sig tillbaka till sin egen tid?

Berättarrösten är opersonlig och allvetande, och de två första kapitlen är uppdelade så att synvinkeln endast är Tindras respektive Hampus. Deras första dag i skolan beskrivs, deras möte med varandra och tankar och känslor kring det. Därmed får vi veta mer om dem som karaktärer; vilken personlighet de har, vad de har för bakgrund etcetera. De resterande kapitlen består sedan av skiftande perspektivbyten där den allvetande rösten flyttar fokus från Hampus och Tindra, men även går in i tankarna på vissa av de andra karaktärerna, så som den stumma gruvarbetarpojken Jacob, som erbjuder dem sin hjälp.

Gruvans hemlighet är en mellanåldersbok som innehåller både spänning och historia, och för mig som kommer från Dalarna och själv varit ner i Falu koppargruva är det här en historia som tilltalar på ett alldeles speciellt sätt. Händelserna avlöser varandra i en rasande fart, och läsningen blir därför aldrig tråkig. Istället är boken en riktigt bladvändare, och för den som gillar 1600-talsmiljöer med präster och häxprocesser är det här en perfekt bok att ta med ut i hängmattan i sommar! Betyget blir tre mycket starka stjärnor.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Gruvans hemlighet Bokomslag Gruvans hemlighet
Hampus (del 2)
Dan & Lotta Höjer
Barnroman
Opal
2017-05-15
223
9-12 år

En mellanåldersbok som innehåller både spänning och historia! Perfekt sommarläsning för den som gillar 1600-talsmiljöer med präster och häxprocesser!

Gryningsstjärna – Charlotte Cederlund

Gryningsstjärna – Charlotte Cederlund

Eftersom jag är sjuk och har varit det ett tag har jag inte haft någon ork att läsa eller skriva särskilt mycket, vilket är synd då det har kommit så oerhört många intressanta böcker på sistone. Men en bok som jag faktiskt har läst under den här perioden är Charlotte Cederlunds ungdomsroman Gryningsstjärna, som är den andra delen i Idijärvi-trilogin.

I den första delen får man stifta bekantskap med Áili, som på grund av att hennes pappa har dött och lämnat henne ensam, måste lämna Skåne där hon växt upp för att åka till Idijärvi i Norrland för att bo hos sin morfar som hon aldrig har träffat. Idijärvi är en sameby, vilket innebär väldiga ambivalenta känslor för Áili, då pappan förbjöd henne att ha något som helst samröre med den samiska kulturen trots att hennes mamma hade sina rötter där. Det första mötet med morfadern och byn gör att hon överväger att instämma i pappans motstånd mot det samiska: han är otrevlig och byn är allt annat än välkomnande. Hennes annorlundahet gör att hon sticker ut från normen; hon kan inte samiska och hon är den första vegetarianen som någonsin satt sin fot i byn. Men med morfaderns mor Ráijás omhändertagande och vänliga ord samt Olivias vänskap känner hon sig snart hemma i Idijärvi. Snart börjar det dock hända mystiska saker; som att en varg följer henne överallt och att hon får krafter som tycks förbundna med naturen. En rad spännande händelser äger rum, och det framkommer att Áili är den nya noaidi; vars uppdrag är att skydda byn mot Birki Omma och Borri noaidi som väntas attackera byn för att återfå makten. Första boken slutar med att Ráijá dör när hon skyddar Áili mot Birki Omma, och den andra delen tar vid precis vid stunden för Ráijás begravning.

Precis som i första boken är det spänning från första stund även i bok två, vilket gör att handlingen flyter på i ett snabbt tempo. Det framkommer att både rådet och Borri noaidi är ute efter Urseiten, som i fel händer kan orsaka en katastrof utan dess like. Då rådet måste hitta den innan Borri noaidi gör att tiden är knapp, och därför måste Áili besöka andevärlden för att få svar som kan hjälpa dem. Just Áilis resor till andra dimensioner får mycket utrymme i Gryningsstjärna, och vid läsningen är det som om man gör den där transformationen själv, med trummornas slag och jojken i bakgrunden. Men det är inte bara här som Cederlunds skildring är fantastisk; hon lyckas genom att endast nudda lätt med penseln över personer och miljö få till en riktigt fin tavla över den värld som Áili bär inom sig men även abrupt hamnar i.

Berättandet sker utifrån Áilis perspektiv, vilket gör att man själv upplever kopplingen till natur, djur och ande väldigt starkt, och det är en av anledningarna till att jag gillar böckerna så mycket. En annan anledning är att Cederlund har en förmåga att på ett subtilt sätt ta upp viktiga ämnen som är väldigt aktuella. För genom att låta huvudkaraktären komma från ett utanförskap till ett annat sätter hon fingret på vad det egentligen är som gör att en människa ses som annorlunda i ett samhälle eller i ett helt land. Handlar det om utseende, kultur, religion eller värderingar som inte stämmer överens med majoritetens? Eller kan det helt enkelt handla om ren svartsjuka?

Áilis relation till sin släkt skalar ner den samhälliga nivån till en annan, den personliga. För även i sin egen familj ses hon som utbölingen, den som inte hör till och därför straffas. Cederlund visar därmed på ett samband; det handlar i båda fallen om konflikter som blir till genom oförståelse och okunskap, och det här gör att berättelsen blir större och mer betydelsefull.

Behöver jag säga att jag med glädje ser fram emot den tredje och sista delen?

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus

Gryningsstjärna Bokomslag Gryningsstjärna
Idijärvi-triologin (del 2)
Charlotte Cederlund
Ungdomsroman
Opal
2017-02-01
271
Unga vuxna

Andra delen i Idijärvi-triolgin. Spänning från första sidan där uråldrig samisk magi står i centrum!

Kryp – M G Leonard

Kryp – M G Leonard

Kryp av MG Leonard är en mellanåldersbok som utspelar sig i nutidens England. Handlingen är som sådan: Darkus pappa, som är vetenskaplig chef för Naturhistoriska museet, försvinner spårlöst en dag när han studerar skalbaggar i ett forskarrum på jobbet. Då Darkus mamma är död får han bo hos sin farbror som även han är professor, fast i arkeologi. Han måste därför börja i en ny skola där hittar han två nya vänner; Virginia och Bertolt, vilka så småningom kommer att hjälpa Darkus att försöka hitta hans pappa igen och lösa mysteriet om varför någon kidnappat honom. För Darkus är övertygad om att det är det som har hänt – han vet att hans pappa aldrig skulle lämna honom. Så här långt är den här berättelsen i sig inte speciellt originell, men ungefär där slutar den vara en i mängden då visar det sig att Darkus kan prata med skalbaggar, och inte vilka skalbaggar som helst utan ovanligt stora och sällsynta skalbaggar. Dessa kommer från de elaka grannarnas hus där skalbaggarna har bosatt sig då de gillar den smuts som finns i överflöd där. En av skalbaggarna tyr sig särskilt till Darkus, och han upplever att de är som själsfränder för att han förstår honom så bra. I berättelsen finns såklart även arketypen för ondskan, och rollen intas av en karaktär som är slående lik Cruella de Vil – hon samlar nämligen på ovanliga skalbaggar, och inte levande sådana utan sådana som är uppnålade i hennes gigantiska samlingsrum. Lucretia, som hon heter, (kan inte undgå att tycka att det finns en koppling till Cruella även i namnet, det finns liksom en liknande hårdhet i det) kan bokstavligt talat gå över lik för att komma åt så många skalbaggar som möjligt. Uppdraget blir därför att både hitta pappan och rädda alla skalbaggar, vilket visar sig vara både svårt och farligt.

Det här är en bok som jag läste ut på bara någon timme, och som jag verkligen tror kommer att gillas av många. Protagonisten Darkus är trots sitt namn en väldigt sympatisk och vänlig pojke, och han och hans två vänner kompletterar varandra väldigt bra. På ett sätt liknar boken andra mellanåldersböcker som getts ut de senaste åren där just tre vänner löser mysterier tillsammans; inte minst Poppy Pym och Faraos förbannelse, som jag tidigare har recenserat. Uppföljaren Beetle Queen kommer ut på engelska i april, och det är bara att hålla tummarna för att det går undan med översättningen till svenska, så att man får veta hur det går för kompisgänget och de otroliga skalbaggarna som inte bara har kommit att bli deras vänner utan även medlemmar i deras hemliga klubb!

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus

Kryp Bokomslag Kryp
Darkus Cuttles del 1
M G Leonard
Barnroman
Opal
2016-08-09
332
9-12 år

Spännande mellanåldersbok där tre kompisar hjälps åt att lösa ett till synes oförklarligt mysterium - ett uppdrag som visar sig bli både svårt och farligt!

 

På andra sidan fågelsången – Stefan Casta

På andra sidan fågelsången – Stefan Casta

På andra sidan fågelsången är en ungdomsroman utgiven år 2015. Romanens protagonist är Elina, en ganska ensam tjej som bor tillsammans med sin pappa Jörgen och hans nya kvinna Vanessa. Elinas mamma har aldrig funnits i hennes liv, hon är en känd journalist som hellre spenderar tid på jobbet än med sin dotter. Men det gör inte så mycket tycker Elina, för hon har en väldigt bra relation med Vanessa; som är den som både håller reda på hennes slarviga pappa och ger henne den moderskärlek som hon gått miste om i alla år. Dessutom har hon sin bästa vän som hon alltid umgås med. Men så en dag förändras livet totalt. Elina, Jörgen och Vanessa är med i en bilolycka där Vanessa dör. I samma veva vinner Jörgen en miljon på en skraplott, och de kan köpa sitt drömhus ute på landet. De tänker att allting kommer att bli mycket bättre nu, när de får komma ifrån staden och alla minnen där. Men varför tycks de alltid vara bevakade av en räv? Och vem är den vackre killen som ser ut som en indian, som plötsligt dyker upp från ingenstans? Det visar sig att huset och platsen runtomkring bär på en egen historia, som kommer att påverka de nyinflyttade på olika sätt.

En vacker berättelse om vänskap och om att förlora en nära anhörig, men även om naturens förmåga att läka och skapa ett större sammanhang. Casta är mästerlig på att skildra unga människors känsloliv, samtidigt som han väver in mystik och övernaturlighet.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus

På andra sidan fågelsången Bokomslag På andra sidan fågelsången
Stefan Casta
Ungdomsroman
Opal
2015-09-28
300
12-15 år

Elina, hennes pappa Jörgen och Vanessa, som är hennes mamma men inte är hennes mamma, sitter i bilen när en ambulans kommer i full fart samtidigt som en räv springer ut framför dem. Jörgen ser ambulansen för sent, hinner inte väja och den stora bilen kör rakt in i sidan på deras bil. Vanessa, som är axeln som Elinas och Jörgens liv snurrar runt, dör. På vägen till begravningen åker de förbi en gård som är till salu och Elina känner hur något drar i henne.
De måste köpa gården, som heter Fågelsången, för att kunna gå vidare med sina liv. Men det är något speciellt med platsen. Något, eller någon, finns där och övervakar deras försök att anpassa sig till sitt nya liv på landet.

Fascinerande, vacker och engagerade.