Browsed by
Tagg: Mord

Döden i Skuggmyra – Elsie Petrén

Döden i Skuggmyra – Elsie Petrén

Med sin tredje bok i serien om Skuggmyra vann Elsie Petrén Spårhunden-priset för årets bästa barndeckare. Böckerna handlar om pojken Tim och hans vänner som tillsammans löser mysterier – men berättelserna innehåller även ingredienser som hemligheter, svek, ödesdigra missförstånd och en gnutta kärlek.

I den fristående tredje delen står ett mystiskt dödsfall i centrum för historien; ett fall som kommer att påverka vännerna på ett speciellt sätt då det handlar om Selmas granne Harry. Hennes bekantskap med Harry gör att hon lägger märke till saker och ting som sticker ut från det normala; som att hans hund Dexter beter sig konstigt och att diskmaskinen står på fast Harry bodde ensam och aldrig använde dem då han i princip aldrig fick besök – inte ens av sina tre söner. Vännerna misstänker snart att något inte stämmer och att någon försöker sopa igen spåren efter sig. Men vem skulle vilja ha ihjäl gamle och vänlige Harry, och varför?

Berättaren är extradiegetisk-heterodiegetisk; det vill säga en opersonlig och allvetande berättare som står själv inte medverkar men ändå är extremt närvarande i alla händelser som utspelar sig. Inom litteraturvetenskapen talar man om det problematiska med sådana här ”vuxna” berättare, då det ofta medför en klyfta mellan denne och läsaren, då texten aldrig kan bli helt på barnets nivå när händelserna ses genom det vuxna perspektivet. Genom de korta meningarna och det realistiska språket lyckas Petrén ändå med bedriften att få glappet att inte märks så tydligt.

Den prisbelönta Döden i Skuggmyra är en spännande bok med driv och tempo, som har förmågan att locka både ovana och vana läsare i ålder 9-12 år – perfekt för de som växt ifrån LasseMaja-böckerna och som törstar efter svårare fall och intriger på en djupare nivå!

Boken hittar du bland annat på Adlibris och Bokus.

Döden i Skuggmyra Bokomslag Döden i Skuggmyra
Skuggmyra (del 3)
Elsie Petrén
Barnroman
ZEK Bokförlag
2017-03-13
154
9-12 år

Den prisbelönta Döden i Skuggmyra är en spännande bok med driv och tempo, som har förmågan att locka både ovana och vana läsare i ålder 9-12 år – perfekt för de som växt ifrån LasseMaja-böckerna och som törstar efter svårare fall och intriger på en djupare nivå!

The Hate U Give – Angie Thomas

The Hate U Give – Angie Thomas

Tänk dig att du bevittnar mordet på din barndomsvän; hur någon som du träffat varje dag under din uppväxt och som är som en bror för dig blir skjuten bakifrån och sedan dör med huvudet i ditt knä. Tänkt dig att du sedan inte vågar berätta om det av rädsla för vad som skulle kunna hända med dig själv och din familj, och med andra i området där du bor. Det här är ett scenario som blir till verklighet för huvudkaraktären Starr i Angie Thomas ungdomsroman The Hate U Give, och som läsare känner man själv den ambivalens som hon brottas med genom hela berättelsen: ska hon vittna mot den polis som sköt Khalil till döds helt oprovocerat och därmed stå upp för inte bara sin vän utan även för den fattiga förort där hon bor – även om det innebär vissa risker? Eller ska hon vara tyst och därmed riskera att reta upp de som vill ha rättvisa och upprättelse för Khalil och andra som fallit offer för polisbrutaliteten mot svarta?

Situationen blir inte lättare av att Starr genomgår en identitetskris som beror på att hon är tvungen att vara en sorts person på den dyra privatskola som hon går på där hon är den ena av endast två svarta elever, och en annan hemma i den svarta förorten där kriminalitet och fattigdom är dominerande. Det här med att tillhöra olika kulturer och gemenskaper och hur man förväntas uppträda i vissa sammanhang och situationer är ett spår som författaren leder in oss på redan från början, vävs smidigt in för att skapa berättelsens centralmotiv.  För rasism och utanförskap är utan tvekan bokens givna tema; och Thomas lyckas väldigt väl med att skriva en berättelse som är politisk och fylld med aggression och kritik mot polisstaten och på den strukturella rasism som finns i samhället, samtidigt som den behandlar klassiska ämnen så som familje- och vänskapsrelationer, kärlek och vad det innebär att vara ung men även hur sorg – speciellt undantryckt sådan – kan yttra sig.

Men om jag endast fick beskriva vad The Hate U Give handlar om med ett enda ord så skulle det ändå vara ”mod”: att våga tro på den enskilda människans förmåga att förändra, och trots att rädslan är så stark att den tar över hela ens tillvaro ändå ha modet att använda sin röst för att göra sig hörd. Om jag istället fick använda en hel mening för att ge uttryck för hur jag känner inför den här boken så skulle det vara: ”den kanske mest välskrivna, tankeväckande och helt enkelt bästa ungdomsromanen som jag någonsin har läst!”

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

The Hate U Give Bokomslag The Hate U Give
Angie Thomas
Ungdomsroman
Natur & Kultur
2017-09-04
446
Unga vuxna

En av de bästa ungdomsromaner som jag har läst, och en av de viktigaste!

Angie Thomas har en förmåga att skriva aggressivt och politiskt, och skildra scener som får det att göra ont ända i i själen - men samtidigt väva in stråk av värme, humor och glädje. Helt enkelt en fantastisk bok!

Pappas pojke – Emelie Schepp

Pappas pojke – Emelie Schepp

Emelie Schepps kriminalroman Pappas pojke är den fjärde delen i serien om åklagaren Jana Berzelius, som har gjort succé både här i Sverige och internationellt.

I boken finns två separata berättelser som löper parallellt, primärhistorien om den försvunne pojken och den förundersökning som Jana och hennes poliskollegor genomför och en sekundärhistoria där Janas mörka förflutna kommer ikapp henne och ställer till problem för det liv hon har skapat åt sig.

I den primära historien har en sexårig pojke försvunnit från sitt hem i samband med att hans mamma blivit dödad, och pojkens pappa som vid tillfället för brotten befann sig på mataffären blir misstänkt och grips. Trots hans genuina sorg över sin sons försvinnande visar han inte några särskilda känslor över att hans fru är död, och snart visar det sig att mer göms under ytan än man först anar.

Berättelsen som löper bredvid handlar om Janas tidigare samröre med en av stadens värsta brottslingar, och hur hemligheten om hennes våldsamma förflutna riskerar att avslöjas då han kräver att få träffa henne i häktet. När Jana vägrar att göra som han vill, hotas en kollega och hon är därmed tvungen att ta ett både svårt och komplicerat beslut.

I texten finns partier med anakronier, som inte hänger ihop med berättelsens nutid utan istället rent tidsmässigt hör ihop med det som utspelar sig tre veckor efteråt, men är det som leder till upplösningen. Då de här prolepserna förekommer sporadiskt och hänger ihop med det sista kapitlet känns de till en viss del osammanhängande, men författarens intention att förleda läsaren fungerar riktigt bra. Berättartekniskt är det här genialiskt, då det för berättelsen åt ett oväntat håll. Samtidigt finns det vissa planteringar i texten som leder läsaren för snabbt till lösningen, vilket inte är en helt optimal egenskap då en kriminalroman som sådan helst inte ska avslöja avgörande detaljer för tidigt i berättelsen.

Persongalleri är något som Schepp är skicklig på, för även om händelserna följer karaktärernas polisiära arbete, så utnyttjar hon textutrymmet väl genom att med få ord gestalta de fiktiva personerna så att det känns som om man känner dem och träder in i deras värld. Det här sker genom en opersonlig allvetande berättare, och kapitlen är uppdelade efter de olika karaktärernas synvinklar. Jana är den som är mest komplex och som därmed kanske borde vara den som är mest intressant. Som karaktär innehar hon inte traditionella feminina egenskaper; utan är istället känslokall, hård, självständig, aktiv etcetera, samt att hon inte ger vika för någon man – inte ens de som älskar henne och som hon själv har känslor för. Det här gör henne förvisso till en stark kvinnlig karaktär, men det faktum att hon utan några problem kan manövrera sitt arbete som åklagare samtidigt som hon letar upp och eliminerar potentiella hot på sin fritid bidrar till komplexa känslor – för genom att bete sig nästintill robotaktigt både handlingsmässigt och relationsmässigt tenderar hon att vara svår att ta till sig. Det blir för verklighetsfrånvänt och för mycket superhjältetema. Personligen gillar jag karaktären Mia mer, för med sina mindre tilltalande personlighetsdrag (ständigt bitter, irriterad och fördomsfull), ständiga pengabekymmer och oförmågan att ha fungerande relationer gör henne mer mänsklig vilket gör henne lättare att tycka om och relatera till.

Sammansättningen av karaktärerna är dock välfungerande, då de med sina olikheter kompletterar varandra. Det här tillsammans med berättelsens stilistik och uppbyggnad gör det lockande att även läsa Emelie Schepps tidigare och kommande romaner.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Pappas pojke Bokomslag Pappas pojke
Jana Berzelius (del 4)
Emelie Schepp
Roman
HarperCollins Nordic
400
Vuxna

Spännande kriminalroman där två berättelser löper parallellt med varandra; den ena om en pojke som försvunnit spårlöst i samband med att hans mamma dödats och den andra om huvudkaraktären och åklagaren Jana Berzelius, som på grund av sitt tidigare så mörka förflutna nu måste fatta ett svårt beslut.

I djupt vatten – Paula Hawkins

I djupt vatten – Paula Hawkins

Handlingen i Paula Hawkins senaste spänningsroman utspelar sig i Beckford, på den Engelska landsbygden. När Jules Abbott storasyster Nel hittas död återvänder hon till byn där hon växte upp, och som hon svor på att aldrig komma tillbaka till. Varken Jules eller Nels femtonåriga dotter Lena tror att Nel tagit sitt liv genom att ha hoppat i floden, vilket är det spår polisen är inne på. Bara ett par månader tidigare hittades Lenas bästa vän drunknad i floden, och flera andra kvinnor har under historiens gång dött på samma plats, bland annat poliskommissarien Seans mor som även hon antogs ha tagit sitt liv. Boken innehåller inte mindre än nio olika karaktärer, som alla tillägnas partier där berättelsen skildras ur deras perspektiv (elva om man räknar med de korta sekvenser som tecknar kvinnoödena vid Häxdammen); allt från familjemedlemmar till grannar. Men det är endast fem av dessa vars berättarröst är i jag-form; viket gör att man får följa med i de tankegångar som är av mest betydelse för upplösningen, och istället inte komma så nära inpå vissa av de karaktärer som är misstänkta, vilket av förklarliga skäl gör det svårare att lista ut vem av dem som är den skyldiga. Det här gör att berättelsen även byter spår väldigt ofta, vilket bygger upp spänningen.

Samtidigt blir det en alldeles för lång och snårig väg för att komma fram till sanningen om de olika kvinnornas död, och alla synvinkelskiftningarna gör att det tar tid att få koll på vem som är vem, vilket blir ännu svårare då man aldrig lyckas komma någon karaktär riktigt nära, inte ens de personliga berättarna. Även om berättelsen känns lovande till en början, med floden och dess historia och dragningskraft, och de tänkbara motiv som olika karaktärer har för att bli av med dessa kvinnor – blir det trots en spänningsuppbyggnad ingen tvist i historien och den känns istället ganska platt och förutsägbar. De små ledtrådar som Hawkins placerar ut i texten för att känns inte utmanande och löses på en gång, vilket gör att berättelsen förlorar sin kulmen samt att upplösningen faller platt.

Trots allt innehåller boken stråk som gör den intressant, nämligen den koppling som finns mellan mäns våld mot kvinnor genom historiens gång– hur de alltid tagit och fortfarande tar sig makten att bedöma, döma och döda de kvinnor som de anser vara ”besvärliga”. Även om det här motivet löper genom hela berättelsen så känns det spretigt och osammanhängande, och Hawkins hade istället vunnit på att göra den röda tråden mer sammanhållen och tydligt.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

I djupt vatten (Into the Water) Bokomslag I djupt vatten (Into the Water)
Paula Hawkins
Roman
Massolit
2017-05-12
431
Vuxna

Författaren till boksuccén Kvinnan på tåget är tillbaka med ännu spänningsroman. Händelserna utspelar sig i en by på landsbygden i England, där först en tonårig flicka och sedan en ensamstående mamma hittas döda i floden. Floden bär på mörka hemligheter, vilka snart kommer att komma upp till ytan.

Hetta – Jane Harper

Hetta – Jane Harper

Hypen kring den här boken har väl minst sagt varit stor, kanske mest på grund av Hollywoodskådisen Reese Witherspoons inlägg på Instagram där hon prisade den. Det pratas även om att hennes företag ska filmatisera boken. Därför var förväntningarna väldigt höga när jag fick hem boken och började läsa.

I berättelsen finns en primärhistoria där protagonisten och jagberättaren Aaron Falk kommer tillbaka till det lilla australienska samhället Kiewarra där han växte upp, för att närvara vid begravningen av sin barndomsvän Luke. Men begravningen är även för Lukes fru och son, och man misstänker att det var Luke som dödade dem innan han tog sitt liv. Aaron är poliskommissarie, och då Lukes mamma ber honom om en tjänst som innebär att ta reda på mer om fallet, kan han inte säga nej. Luke var som en bror för honom, och hans mamma den mamma som Aaron aldrig haft.

Till sin hjälp har han Kiewarras nye polischef Raco, och tillsammans börjar de nysta i sådant som länge varit glömt och gömt, det som utgör berättelsens sekundärhistoria och som skiljs från nutid genom kursiv text. De här sekvenserna tillför i sig inget till primärhistorien förutom att ge den mer tyngd, och bidrar inte heller till dess upplösning.

Aaron flydde de här trakterna när han bara var en tonårspojke, och det finns inget med platsen som skapar sentimentalitet eller en känsla av att komma hem, tvärt om. Här finns istället människor som för länge sedan vänt honom och hans familj ryggen, och torkans inverkan på landet gör att han känner sig ännu mindre välkommen. Förutom Lukes föräldrar är det bara Gretchen, som var Lukes flickvän en tid under skolåren, som uppskattar hans besök och minnesfragmenten uppkommer ofta i mötet med dem.

Även om bokens centralmotiv till synes är en mordgåta, så finns det underliggande motiv och teman som gör historien till vad den är. Genom protagonistens ögon upptäcker man den småstadsmentalitet som finns här, och hur svåra tider och krossade drömmar påverkar människor och deras tankar och beteenden. Är man en van läsare av deckare upptäcker man snart att berättelsen håller sig till de mönster som är vanliga inom genren. Trots detta, och trots att det finns en ”tröghet” och lågmäldhet i berättelsen tills den når sin kulmen och upplösning, sitter man hela tiden på spänn. Kanske gör man det just på grund av att Aaron och polischefen tycks famla i blindo medan det hela tiden finns något osynligt och avgörande i periferin, något som står skrivet mellan raderna och som inte går att se.

Så ja, efter läsningen kan jag förstå varför Harpers bok blivit höjd till skyarna. Det är en historia som genom sin stämning lämnar läsaren med olustkänslor som till slut kryper under skinnet på en. Berättelsen når sin kulmen ganska sent, men efter det är förloppet  snabbt, och det sker i och med detta en oväntad vändning. Men upplösningen känns för enkel och platt, och tappar bort den röda tråd som hela tiden finns mellan primär- och sekundärhistoria; mellan nutid och dåtid. Trots det så är det här rent berättartekniskt ett bra sätt att skapa en avledande manöver och ett oväntat slut, som tvingar läsaren att omvärdera och ändra uppfattning om det man hela tiden tagit för en given sanning.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Hetta (The Dry) Bokomslag Hetta (The Dry)
Jane Harper
Deckare
Bokförlaget Forum
2017-04-26
335
Vuxna

Äntligen är Jane Harpers The Dry, som blivit höjd till skyarna, översatt till svenska! Det är en historia som genom sin lågmälda stämning lämnar läsaren med olustkänslor som till slut kryper under skinnet på en. När berättelsen når sin kulmen sker en oväntad och dramatisk vändning som gör det omöjligt att lägga boken ifrån sig!