Browsed by
Tagg: Läsning

Rymlingarna – Ulf Stark & Kitty Crowther

Rymlingarna – Ulf Stark & Kitty Crowther

Den här boken är resultatet av ett genialt samarbete mellan författaren Ulf Stark och illustratören Kitty Crowther, vars kompatibilitet märkes av efter deras gemensamma insats i att översätta Crowthers bilderbok Sagor om natten som gavs ut som originalutgåva på Lilla Piratförlaget 2017. Det är även den sista litterära äventyret från Ulf Stark, som avled förra året. 

Boken, som är tänkt att passa barn i 6-9 års-åldern handlar i stora drag om ett barns enorma kärlek till en farförälder, och all den förundran och beundran som hör till. Bandet mellan bokens protagonist Lill-Gottfrid och hans farfar har alltid varit starkt, de förstår och accepterar varandra och delar till och med namn. Något som hör till ovanligheterna när det gäller farfadern, som för jämnan är arg och svär i var och vartannat ord han yttrar. Men Lill-Gottfrid tycker inte att det är jobbigt som de vuxna, utan tycker istället att farfaders ilska gör livet mer spännande. En gissning är att det här beror på att han är den enda som verkligen uttrycker sina verkliga känslor utan att bry sig ett smack om vad andra tycker. Men under den hårda ytan finns en mjukhet och känslighet som bara Lill-Gottfrid kan se med sina barnaögon, och kanske är det därför de båda tycker om varandra så mycket. 

Det är det här samförståndet som berättelsen bygger på, och historien tar sin början när Lill-Gottfrid bestämmer sig för att hjälpa sin farfar att rymma från ålderdomshemmet, för att få uppleva ön och huset han byggt och levt sitt liv i en sista gång. Men farfadern är gammal och sjuk så att rymma blir inte så lätt, trots proviant och en mycket genomtänkt plan. 

Kitty Crowthers illustrationer som är tecknade med krita är färgrika och uttrycksfulla och samverkar väl med texten, som liksom bilderna förmedlar känslor som samhörighet, villkorslös kärlek, lycka, sorg och saknad. Men det här är även en bok om försoning och om att få en andra chans innan det är för sent.

Boken är nominerad till årets Augustpris i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok, och om du vill äga ett eget exemplar så hittar du den bland annat på Adlibris och Bokus

Rymlingarna Bokomslag Rymlingarna
Ulf Stark
Barnroman
Lilla Piratförlaget
2018-08-28
135
6-9 år

Underbar kapitelbok för barn i åldern 6-9 år om den orubbliga kärleken mellan ett barnbarn och hans farfar.

Bokpost!

Bokpost!

Den här veckan och förra har bjudit på flera fina överraskningar i form av nya böcker. Här nedan listar jag titlar, författare samt utgivande förlag. 

Skönlitteratur Barn & Ung

Rymlingarna av Ulf Stark & Kitty Crowther. Utgiven av Lilla Piratförlaget. (6-9 år)

Ulf Starks & Kitty Crowthers sista litterära äventyr tillsammans handlar om en farfar som vill rymma till den plats i världen där han var som allra lyckligast i livet. Till hjälp har han sitt barnbarn Lill-Gottfrid. Boken är nominerad till årets Augustpris. 

Kugghjärtat av Peter Bunzl. Utgiven av Tukan förlag. (9-12 år)

Första delen i Hartmans magiska värld, som har beskrivits som ”en prisvinnande brittisk storsäljande med Harry Potter-känsla”. Berättelsen utgår ifrån Protagonisten Lily, som tillsammans med sina vänner ger sig för att leta efter sin far som försvunnit på ett mystiskt sätt. 

Krypens krig av M G Leonard. Utgiven av Bokförlaget Opal. (9-12 år)

Tredje och avslutande delen i serien Kryp, där vännerna Darkus, Bertolt och Virginia samt de intelligenta skalbaggarna tillsammans försöker stoppa den onda Lucretia Cutter som har som mål att förstöra så mycket som möjligt av jordens skördar för att därmed få så mycket makt som möjligt. 

Resan mot de röda öarna av Linus Löfgren. Utgiven av Visto förlag. (9-12 år)

Första delen i serien om Vattenfolket, som i bokens baksidetext beskrivs som en fantasifull och spännande resa till en bortglömd värld, som ser ut som vår värld gjorde för mer än en miljon år sedan. En värld där det finns vattendrakar, jättehajar och havskrigare. 

Tankar mellan sött och salt av Marta Söderberg. Utgiven av Gilla Böcker (ung)

Ny bok för ungdomar av författaren till Athena och Ramona, som båda vänder sig till unga vuxna. Den nya boken kan läsas av den lite yngre läsaren, då läsåldern är satt till 12-15 år. Realistisk skildring om hur det är att börja högstadiet; om hur det är att vara utfryst och vantrivas i skolan och samtidigt vara kär.  

Suicide Club av Rachel Heng. Utgiven av Modernista. (ung)

Dystopi om en framtid där vissa människor är så kallade långlevare; dvs de som föds med speciella gener och lever efter de kriterier som satts upp av Ministeriet. På utkanten av samhället finns också de som aktivt är emot tanken på odödlighet. Romanen har kallats ”originell och fängslande” av The Independent. 

Legend (del 2) av Stephanie Garber. Utgiven av B Wahlströms. (ung)

Fortsättningen om den det farliga spelet Caraval, där Tella måste vara med och tävla ännu en gång för att betala av en skuld. Nu visar det sig en gång för alla att den förtrollande världen gömmer en farlig, mörk och ond magi. 

Fakta Barn & Ung

Fortnite Battle Royale : så blir du en vinnare – den ultimata överlevnadsguiden av Kevin Pettman. Utgiven av Tukan förlag. (9-12 år)

Precis som titeln antyder så är det här en bok som fungerar som en guide för både den som spelat Fortnite innan och för den som vill ha mer grundläggande kunskap. I de 64 olika kapitlen kan man läsa om hur hur man lär sig avancerade stridstips, vinner en närstrid, lär sig allt om fällor och blir bra på lagspel. Helsidesbilder i färg från spelet med lättlästa faktarutor. 

Monsterbestiarium av Bo Eriksson & Lina Blixt. Utgiven av Natur & Kultur.

Fakta om och hyllning till monster och monsterälskaren i ett! Konstnärliga illustrationer till varje text om de femtio olika monstren – som kan hittas i såväl underjorden, skogen och i bergen. 

De odöda av Johan Egerkrans. Utgiven av B Wahlströms. (9-12 år)

Uppslagsverk om de levande döda; väsen och varelser inom flera olika kulturer. Bland annat Dhampiren: ett halvblod som är avkomman till en vampyr och en människa, Rusalka som är slaviska odöda vattennymfer och den otäcka japanska spökkvinnan Yuki-Onnan, som visar sig för män som gått vilse i snöstorm och som hon fryser fast med sina händer.

Fantastiska djur i Amazonas regnskog av Jack & Elliot Wallentin. Utgiven av Bokförlaget Opal.

Färgrik faktabok i större format om de lite mer ovanliga djuren i Amazonas, så som Payaran (nej det är ingen felskrivning, utan en läskig fisk med knivlånga sylvassa tänder som äter pirayor!), Poton som är en sorts fågel vars ungar försöker efterlikna en svamp när de föds. Och så min favorit, Tapiren, som använder sin lilla snabelnos som en snorkel. Visste du förresten att en tapir kan väga upp till 300 kg?!

Skönlitteratur Vuxen 

Tatueraren i Auschwitz av Heather Morris. Utgiven av Bokförlaget Nona.

Roman som bygger på den samma historien om Lale och Gita som möts och blir förälskade på den mörkaste av platser. Förtvivlan och hopp i en och samma berättelse!

Tatueraren i Auschwitz – Heather Morris

 

 

 

 

Bokpost!

Bokpost!

Som ni kanske vet har Bokkoll.se även ett Instagram-konto där jag lägger upp foton på böcker som jag läser eller har recenserat, och även på en del av alla de böcker som jag får av förlagen som recensionsexemplar. Vissa titlar ber jag specifikt om att få med anledning av mitt bloggande; men till största del kommer exemplar av titlar som jag inte bett om men ändå ofta är sådant som jag vill läsa. 

Eftersom det ofta är nyutgivna böcker som skickas till mig, kanske det kunde vara av intresse att få ta del av förlagens utgivning här på bloggen också. 

Då jag varit frånvarande ett tag på grund av olika anledningar, lägger jag i det här inlägget upp böcker som har kommit både nu i veckan och flera veckor tillbaka. 

Först ut är den kanske mest efterlängtade ungdomsromanen den här hösten – Slutet av Mats Strandberg. Vi är säkerligen många som har gått och hoppats på en ny bok av Strandberg för unga ända sedan Engelforstrilogin. Precis som titeln antyder handlar romanen om jordens undergång; om att vara ung och veta den exakta tidpunkten för när du och alla människor på planeten kommer att förintas. Bara att skriva de här raderna ger mig ångest, men de existentiella frågorna som uppkommer är så intressanta att en får strunta i den där panikkänslan som katastrof och död inbringar. Jag har bara läst en tredjedel av romanen än så länge, men återkommer så fort som möjligt med en recension. 

Slutet – Mats Strandberg

På Rabén & Sjögrens hemsida kan du läsa en intervju med Mats där han förklarar varför boken var viktig att skriva för honom. 

En annan bok som hamnade i min brevlåda för några veckor sedan är Neverworld av Marisha Pessl (som innan gett ut böcker för vuxna; Fördjupade studier i katastroffysik samt Nattfilm). Handlingen utspelar sig på en herrgård vid kusten, där sex vänner återförenas ett år efter de tagit examen. Träffen som skulle ha kunnat vara glädjefylld överskuggas dock av den tragedi som skakade om kompisgänget innan avslutningen, och som det verkar finnas många hemligheter kring. New York Times beskrev romanen såhär: ”Suveränt läskig YA-roman. Ett mysterium inuti ett mysterium”. Att boken dessutom synts en hel del på både svenska och utländska (speciellt engelska och amerikanska) bokbloggares Instagram-konton gör att den hamnar på ”måste läsa snart-listan”. 

Neverworld – Marisha Pessl

Amulett del 8 borde definitivt vara en av de mest efterlängtade (serie)böckerna för barn runt 9-12 år! Kazu Kibuishi’s fantastiska historia om flickan Emily som måste lära sig att kontrollera sin amulett, samt hur hon och hennes vänner kämpar mot den onda Älvkungen. Från Hegas förlag har jag även fått Antik-ligan del två; Den hemsökta grammofonenJag tyckte mycket om den första delen i serien – Den hemsökta hockeypucken, så det är glädjande att en uppföljare redan finns utgiven.

Ytterligare ett bokpaket innehöll läsning som jag sett fram emot länge; nämligen Ann-Helén Laestadius ungdomsroman Inte längre minsom är en fristående fortsättning på Tio över ettsom belönades med Augustpriset 2016. I den här boken fortsätter berättelsen om Maja och hennes känslor kring den påtvingade flytten, bästisen Julia som hon inte träffat på länge samt pojkvännen Albin. Men när de personer som hon trodde att hon kände bäst av alla börjar bete sig konstigt känns ingenting som vanligt längre. 

Språket och känslan i Laestadius första bok om Maja tilltalade mig väldigt mycket, så jag kan knappt ge mig till tåls! 

Inte längre min – Ann-Helén Laestadius

 

Om du gillade inlägget; ha koll på kommande med samma tema!

Kommentera gärna om du fått någon rolig bokpost och/eller vad du läser just nu!

De nominerade är…

De nominerade är…

Ja det får vi veta nu på måndag, den 22 oktober, då det tillkännages vilka författare och titlar som är nominerade till årets Augustpris. 

Som vanligt delas priset ut inom tre olika kategorier; Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok samt Årets svenska barn- och ungdomsbok. 

I år firar Augustpriset dessutom 30 år, så gissningsvis blir det lite extra pompa och ståt i och med det!

Ni som läser min blogg och följer Bokkoll.se på Instagram är införstådda med att det är den sistnämnda kategorin som intresserar mig allra mest, då jag arbetar som barn- och ungdomsbibliotekarie och även har läst ungefär alla kurser som finns på universitetet inom genren. 

Det här året har varit ett otroligt bra litteraturår, där många titlar av hög kvalitet har getts ut av de olika förlagen. Tittar man närmare på vilka svenska böcker för barn och unga som kan tänkas bli nominerade så finns det flera som jag hoppas på. Bland annat de här, som listas helt utan rangordning och med fokus på ungdomslitteratur (klicka på titeln så kommer du direkt till förlagets sida om boken, med information om både romanen och författaren):

Gropen av Emma AdBåge  (bilderbok)

Förvandlingen av Anna Höglund (bilderbok)

Comedy Queen av Jenny Jägerfeld (mellanåldern)

Billie. Alla tillsammans av Sara Kadefors (mellanåldern)

Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo (ung)

Ättlingarna. Hotet av Mats Söderlund (ung)

Tionde våningen av Christina Herrström (ung)

Lite kul måste man ha av Åsa Karsin (ung)

Som sparv som örn av Per Nilsson (ung)

 

Karta för förälskade & andra vilsna – Johanna Lindbäck

Karta för förälskade & andra vilsna – Johanna Lindbäck

Johanna Lindbäck har sedan debuten 2007 med ungdomsboken En liten chock gett ut flera böcker för både barn och unga, till exempel Lite ihop, Kanske ihop, Jan Svensson (för 9-12 år), samt Min typ brorsaSom om jag frågat och Vi måste sluta ses på det här sättet (för ungdomar) tillsammans med författarkollegan Lisa Bjärbo, som hon även gör Bladen Brinner med – en pod om barn- och ungdomslitteratur.

Den nya ungdomsromanen Karta för förälskade & andra vilsna utspelar sig ett par sommarveckor på Dalarö utanför Stockholm. Medan Julia och hennes familj tillbringar varje sommar där, är det första gången Rasmus och hans mamma är där då de har hyrt en stuga – som råkar ligga precis bredvid Julias. Och ja, det är väl lika bra att avslöja redan nu att det uppstår intresse mellan huvudkaraktärerna – för vad kan man annars förvänta sig när texten är skriven av en författare som är förknippad med att skriva tonårsromantik? En annan sak som är gemensamt för Lindbäcks tidigare böcker är hennes förmåga att helt och hållet gå in i ungdomens sfär och sedan genom ett inifrånperspektiv skildra den på ett träffsäkert och realistiskt sätt.

Historien är uppbyggd kring Julia och Rasmus känslor för varandra, och kring de konflikter som uppstår i den osäkerhet och det velande som hör ihop med det faktum att Julia redan har en pojkvän. Och inte nog med det: det är en kille som hennes bästa vän gillar. Genom att använda sig av en allvetande och opersonlig berättare samt avbruten kronologi med återblickar till olika tidpunkter innan sommarlovets början, skapar författaren inte bara en bättre förståelse för karaktärerna och varför de passar så bra ihop – utan även en mångbottnad text som visar på hur bland annat bakgrund och socialt samspel formar en som individ.

Läsningen av Johanna Lindbäcks nya roman innebär inte direkt några överraskningar, utan snarare igenkänning om man är bekant med hennes författarskap eller med den här litterära genren. Men ibland är det kanske just den trygga, välbekanta och upptrampade stigen man vill vandra på: den som man redan på förhand vet vart den leder en.

Boken hittar du bland annat på Adlibris och Bokus.

Karta för förälskade & andra vilsna Bokomslag Karta för förälskade & andra vilsna
Johanna Lindbäck
Ungdomsroman
Gilla Böcker
2017-09-27
286
Unga vuxna

En berättelse som genom perspektivskiftning skildrar den första riktiga kärleken; den som gör att världen skimrar och små detaljer på den andres kropp får det att pirra i hela kroppen.

Lättlästa böcker med hög kvalitet

Lättlästa böcker med hög kvalitet

Som bibliotekarie med fokus på barn och unga anser jag att det är otroligt viktigt att det finns lättlästa böcker med hög kvalitet till den här målgruppen; det vill säga att texten är pedagogiskt utformad och innehåller ett bra språk, samt att illustrationerna är estetiskt tilltalande. Det är glädjande att utgivningen för lättlästa böcker ökar varje år, trots att kvaliteten varierar på de böcker som riktar sig till barn som precis har lärt sig att läsa eller har svårt med avkodningen och att förstå det lästa. Enligt mig sticker Hegas böcker ut, då de ofta redan genom omslaget lockar barnet till läsning, genom färg och form. Det här är av stor betydelse då just omslaget ofta är det som avgör om barnet (och den vuxne!) fattar intresse för boken eller inte. Även handlingen spelar såklart roll, och många efterfrågar just spännande och läskiga böcker, något som väl har blivit ett signum för Hegas bokförlag; som ger ut de omåttligt populära zombie-serierna  Zombie City och Zombie World, de läskiga omskrivningarna av klassiska sagor samt böckerna om kända superhjältar som slåss mot sina ärkefiender. Här nedan tipsar jag om två nya lättlästa böcker inom det sistnämnda temat; den första handlar om Batman och den andra om Wonder Woman.

Batman. Monsterreptilen

Batman är superhjälten som räddar Gotham City från brottslingar, vilket han bestämde sig för att göra redan som pojke när hans föräldrar blev dödade av rånare. Till sin hjälp har han Robin, som även han är föräldralös.

I den här boken har en känd läkare blivit kidnappad  av skurken Killer Croc, som behöver ha ett motgift för att helt utvecklas till en reptil med endast djuriska egenskaper. Batman försöker i första hand erbjuda Croc sin hjälp, men när det inte fungerar blir han och Robin tvungna att gillra en fälla för att få fast honom.

Språket ligger nära talspråket och att meningarna är korta men får ändå fram den viktigaste handlingen utan att fokusera på detaljer; så som karaktärs- och miljöskildringar, tankar och känslor. Berättarrösten är opersonlig och allvetande, men skildrar händelserna utan att gå in i karaktärerna. Illustrationerna är i fyrfärg och täcker oftast hela uppslag, och hänger samman med de händelser som texten beskriver. Det här gör det lättare för den ovane läsaren att hänga med i berättelsen.

Karaktärerna och handlingen är det som lockar till läsning; tuffa och orädda hjältar som överlistar en farlig ärkefiende och därmed räddar staden och dess invånare. Trots att Batman och Robin beskrivs med typiskt manliga egenskaper: muskulösa, starka, intelligenta, aktiva och handlingskraftiga och berättelsen endast innehåller en kvinnlig bikaraktär (reportern i tv-inslaget) så är det här inget man hakar upp sig på då många andra böcker i serien har kvinnliga protagonister och bikaraktärer – och den här sortens litteratur skapar läslust hos barn som annars inte gillar att läsa.

Läsnivå: 3
Läsålder: 6-9 år
Text: Katharine Turner
Bilder: Steven E. Gordon
Antal sidor: 32
Utgiven: 2017-08-07

 

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.


Wonder Woman möter Circe 

Trollkvinnan Circe hatar Wonder Woman mest av allt, och är besatt av att hitta ett sätt att förgöra henne. När hon kommer över informationen om vart Trippelbestens tre delar befinner sig – Hydran, Gripen och Gorgonerna; mystiska sagodjur och mytologiska monster med enorma krafter som Circe har för avsikt att använda mot Wonder Woman. Men när något går fruktansvärt fel är det plötsligt Wonder Woman som har övertaget, samtidigt som inte bara hennes fiende riskerar att dö utan hela världens befolkning.

En rolig detalj i berättelsen är att när Circe använder en trollformel inne i vulkanen Vesuvius där hon precis har hittat Hydran och fått dennes kraft, och därmed orsakar ett utbrott som kan komma att ödelägga staden Pompeji. Med den här informationen vet man att historien utspelar sig innan 79 e.Kr, vilket blir komiskt när det samtidigt finns både jetplan och höghuskomplex.

Boken är indelad i fem kapitel, som i snitt består av tio sidor. Läsnivån är 5 på LIX-skalan vilket betyder att boken passar de som vill lära sig fler svåra ord  och som vill läsa en text som har ett språk som mer liknar det litterära än talspråket. Svåra ord är skrivna i blå text, och förklaras längst bak i boken i en ordlista där orden inte är ordnade i alfabetisk ordning utan istället kronologisk. Längst bak finns även frågor kopplade till texten som interagerar läsaren på ett roligt sätt.

Precis som i Batman Monsterreptilen förekommer både helside- och heluppslagsillustrationer, men då läsnivån för den här boken är 5, vilket är det högsta, är texten dominerande och illustrationerna behöver därför endast skildra de mest avgörande händelserna, då läsare på en här nivån har en bättre läsförståelse och klarar av att hänga med i berättelsen ändå.

Berättarrösten är opersonlig och allvetande, och följer och går in i alla karaktärer och vet därmed allt om dem, inklusive tankar och känslor. Det här kräver mer av läsaren då perspektivskiften gör läsakten mer avancerad.

Jag älskar att superhjältinnor i form av en stark amason-krigare och en grekisk gudinna med trollkrafter får plats även i den lättlästa litteraturen, där många flickkaraktärer annars innehar typiskt kvinnliga egenskaper (självklart finns det undantag! Bland annat har Hegas gett ut serierna Häxboken och Amulett som båda har en stark kvinnlig protagonist), och hoppas därför på många fler böcker i samma stil!

Läsnivå: 5
Läsålder: 9-12 år
Text: Laurie S. Sutton
Bilder: Luciano Vecchio
Antal sidor: 48
Utgiven: 2017-08-07

 

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.


Lite fakta om Hegas förlag och deras lättlästa böcker

Hegas bokförlag startades 1983 av specialpedagogerna Siv Aronsson och Gun Hållander, som ansåg att det fanns för lite lättlästa böcker med hög kvalitet på marknaden. Målet var att skapa läslust för barn som annars inte gillade att läsa. Än i dag är förlagets ambition att barn ska ha tillgång till lättlästa, spännande och roliga böcker för att på så vis känna läslust vilket är tätt sammanlänkat med läsförståelse. Man menar att det enskilde barnets läsupplevelse är lika viktigt som demokrati och rättvisa.

En annan grundidé är att lättlästa böcker inte ska ta bort något ur berättelsens handling eller ämne; texten ska istället vara bearbetat så att den är lättare att läsa och förstå. Hur texten bearbetas i böckerna har sin grund i den pågående forskningen kring läsning och läsförståelse hos barn och ungdomar. Hegas böcker är baserade på LIX – det vill säga läsbarhetsindex. Ju lägre LIX-nivå desto kortare ord och meningar. Hänsyn görs även till kronologi, persongalleri och den litterära kvaliteten.

De olika Hegas-nivåerna:
1: Böcker för den som just börjat läsa eller för den som har ett mycket begränsat ordförråd.
2: Böcker med ett mycket enkelt och konkret språk som är lätt att avkoda.
3: Lättlästa böcker med ett språk som ligger ganska nära talspråket.
4: Lättlästa böcker med enstaka svårare ord och med ett språk som ställer lite högre krav avseende ordförråd och grammatik.
5: Lättlästa böcker med något fler svåra ord där språket närmar sig det litterära.

Hegas 5 kriterier för en lättläst bok:
1: Handlingen ska vara rak och tydlig. Läsaren ska på ett enkelt sätt kunna följa med i händelseutvecklingen.
2: Antalet medverkande ska vara begränsat.
3: Det får inte förekomma parallellhandlingar som förvirrar och försvårar läsningen.
4: Språket ska vara enkelt och korrekt. En lättläst bok ska innehålla lätta ord och anpassade meningar.
5: Den litterära kvaliteten ska vara hög och handlingen fängslande. Det måste vara kul och spännande att läsa!

Det finns även utarbetade Läsnycklar till samtliga titlar, som fungerar som arbetsmaterial att arbeta med för pedagoger. Materialet innehåller frågor till texten där till exempel tematik eller en viss genre står i fokus, och där barnen genom att gå djupare ner i texten även får en ökad läsförståelse.

På Hegas hemsida kan du läsa mer om deras böcker, hur de ser på lättläst och de olika LIX-nivåerna.


Källa: http://www.hegas.se
Citat om litteratur

Citat om litteratur

”As a kid, I would get my parents to drop me off at my local library on their way to work during the summer holidays, and I would walk home at night. For several years, I read the children’s library until I finished the children’s library. Then I moved into the adult library and slowly worked my way through them.”

”I believe that stories are incredibly important, possibly in ways we don’t understand, in allowing us to make sense of our lives, in allowing us to escape our lives, in giving us empathy and in creating the world that we live in.”

”Write your story as it needs to be written. Write it honestly, and tell it as best you can. I’m not sure that there are any other rules. Not ones that matter.”

– Neil Gaiman

Foto: Sophia Quach
Författarintervju med Christina Lindström

Författarintervju med Christina Lindström

Christina Lindström är gymnasielärare och barn- och ungdomsförfattare. Hon är född i Umeå men är numera bosatt i Göteborg med man och två barn, men har bott i så många olika amerikanska delstater och svenska städer att det vore lätt att tro att hon driver ett kringresande tivoli, enligt henne själv. Hennes största intressen är läsning och löpning.

År 2015 debuterade hon med ungdomsromanen Hälsningar från havets botten och hon har sedan dess kommit ut med ytterligare sju böcker. I sommar är det releasedags för den lättlästa boken Nils och Majas båtäventyr, illustrerad av Ingrid Flygare.

Du arbetar som lärare i svenska och engelska; båda ämnen där mycket läsning ingår. Som lärare är du ofta omgiven av unga människor som konstant möter texter av olika slag i sin vardag, ofta facktexter i skolan och på sociala medier på sin fritid. Hur gör du för att väcka intresset för skönlitterära texter?

Jag försöker hitta böcker som jag vet brukar engagera de flesta och lägger mycket tid på att introducera boken, hitta ämnen i den som engagerar och på att skapa ett bra diskussionsklimat i klassrummet. Det är oftast lyckat att dra paralleller till sådant som händer här och nu, till exempel aktuella samhällsfrågor och att försöka få eleverna att koppla läsningen till sina egna liv.

När jag läste till lärare ansågs det lite mossigt med helklassläsning men när jag efter ett antal år som lärare provade på det upplevde jag ett lyft i klassrummet. Jag tror verkligen på kraften som uppstår när alla i gruppen läser samma bok och har en gemensam grund när vi diskuterar. Eleverna får också vägledning av mig, så om någon har tappat tråden eller missförstått något får de hjälp att ta sig in i boken igen. Däremellan läser eleverna böcker de har valt själva och då lägger jag rätt mycket tid på att få var och en att hitta något som kan passa just honom eller henne. Ibland lyckas jag, ibland lyckas jag inte alls.

Hur ser du på bibliotekariers läsfrämjande roll när det kommer till att väcka läslust; vad kan vi göra för att få barn att tycka att det är roligt att läsa?

Jag tycker att bibliotekarier brukar vara bra på att väcka läslust och sjösätta bra idéer – allt från läsgrupper till rolig möblering i biblioteken – men det är en utmaning att få unga att välja böcker framför Minecraft, Battlefield eller månadens hetaste Youtuber.

Som lärare skulle jag uppskatta om eleverna fick boktips från skolbibliotekarier i klassrummen ibland. Jag kan inte minnas att jag har jobbat på någon skola där vi fått den typen av klassrumsbesök. Det kanske inte är möjligt av tidsskäl?

Så kan det säker vara. Men sedan finns det skolor som satsar mycket på sina bibliotek, och där har bibliotekarien ett nära samarbete med lärarna. Men jag håller med om att biblioteket som plats kan skapa läslust. Besökte du själv biblioteket när du var i skolåldern? Hur gammal var du när du upptäckte böckernas magiska värld?

Ja, jag har alltid älskat bibliotek. Ända sedan jag var liten har jag blivit lugn av att omges av böcker. Jag var fem eller sex år när jag började läsa men älskade böcker redan innan dess. Mamma läste högt för min brorsa och mig innan vi kunde läsa själva.

Du har själv två söner; har du läst mycket för dem under deras uppväxt?

Barnmorskan hann knappt klippa navelsträngen innan jag började läsa för dem. I sommar blir den yngsta elva och den äldste sjutton år och jag är ofantligt glad över att de är storläsare båda två. De är ganska olika på många andra sätt – den ena är till exempel väldigt intresserad av sport, inte den andre – men läsningen har de gemensamt.

Har du själv haft läsande förebilder i ditt liv?

Min moster Vera och min mamma läste och läser mycket. Det är mycket tack vare dem jag älskar ord.

Foto: Therese Sandell
Foto: Therese Sandell

Har du något tips till föräldrar som vill få sina barn att läsa mer?

Jag har blivit ganska ödmjuk av att vara tvåbarnsförälder. Det är så tydligt att det som works like magic på ett barn inte fungerar alls på ett annat. Ibland når en förälder helt enkelt inte fram till sitt barn, inte minst när barnen går i högstadiet. Jämnårigas normer och ideal blir stundtals mycket viktigare än föräldrarnas. Jag förstår alltså verkligen att barn inte nödvändigtvis läser även om deras föräldrar gör allt de kan för att väcka läsintresse.

Våra barn är dock faktiskt storläsare båda två, så just på det planet har vi lyckats! Jag tror att det har hjälpt att vi har läst mycket högt för dem, att de alltid har sett oss vuxna läsa, att jag har hållit mig ajour med vilka nya böcker som släpps och att vi ser till att alltid ha nya, bra böcker hemma. Efter skolan varje dag, just när killarna kommit hem, läser de alltid en stund. Dessutom har vi läshelger hela familjen i stugan i Halland ibland.

Sommarledigheten börjar vi varje år med att åka alla fyra till en bokaffär i Falkenberg och köpa varsin bok. Det är tveklöst en av årets höjdpunkter.

Prenumerationer på guldkorn som KP och SvD Junior kan jag också rekommendera.

Hur kom du in på författarbanan? Är skrivandet något du alltid har hållit på med?

Jag skrev lite noveller för tidningen Frida och nyhetstexter för tidningen Västerbottens-Kuriren när jag var tonåring. I vuxen ålder hade jag inte tänkt på att skriva skönlitterärt innan jag skrev mitt första manus som också blev min första bok. Som lärare märkte jag att jag saknade en viss typ av bok att sätta i händerna på en viss typ av lite läsovilliga elever, och jag ville prova att skriva den själv. Det manuset blev min debutroman Hälsningar från havets botten. 

När jag gick igenom de böcker som du har skrivit så slog det mig att du i princip alltid har pojkar som huvudkaraktärer. Leo, Hugo, Jack, Fille…Hur kommer det sig?

Jag har fått inspiration till några av karaktärerna från mina egna söner. Därför har det känts naturligt att karaktärerna fick bli killar.

Ungdomsböckerna är lite påverkade av att jag under flera år mest hade killar som elever. Jag är direkt rädd för polariseringen i samhället, att det dels finns en vänsterorienterad kulturvärld med läsande människor till stor del bestående av kvinnor, dels en värld av icke-läsare som inte sällan röstar och uttrycker sig på ett helt annat sätt. Den där andra världen domineras av män. Men kulturvärlden måste vara både killars och tjejers, både mäns och kvinnors, om vi vill undvika en politisk katastrof. Därför är jag lite extra mån om att försöka få med också killarna i mina böcker.

Jag skulle vilja se fler manliga ungdomsboksförfattare, bokbloggare, svensklärare och journalister som inriktat sig på läsning för unga. Bokbubblan behöver utvidgas.

Det som är framträdande med ditt författarskap är att du trots ett genomgående humoristiskt drag även tar upp svåra ämnen i dina böcker; så som mobbing och utanförskap. Är det svårt att kombinera dessa motpoler tycker du?

Nej, det tycker jag inte. Världen är ju helt galen och bitvis alldeles nattsvart men det finns kraft i humorn, att kunna skratta, att i stunden känna livsglädje i alla fall.

Hur hittar du den humoristiska tonen när du skriver?

Jag vet faktiskt inte.

Hugo i Hugo och kepskampen är utanför i klassen på grund av att han är annorlunda. Även fast han längtar efter gemenskap så tycks han stark i sig själv och i den han är, men ändå faller han till sist för grupptrycket och sviker sin enda riktiga vän. Hur kan Hugo gå från att inte bry sig om vad andra tycker om honom till att vilja bli populär och umgås med de coola i klassen? Finns det något didaktiskt och moraliskt i den här berättelsen som du vill förmedla?

Barn i mellanstadieåldern högprioriterar ofta att passa in i flocken, och i processen tror jag att de ibland glömmer vilka de är och vad de står för. Jag skrev mest berättelsen för att på ett aningen tillskruvat sätt skildra ett stycke verklighet, som läsarna förhoppningsvis reflekterar över. Allra mest vill jag nog rädda barn som huvudpersonen Hugo och hans kompis Simon från en tuff tillvaro.

Men i dina böcker finns även det omvända perspektivet, där det är mobbaren som är huvudperson. Till exempel är Jack i ungdomsromanen med samma namn inte en så trevlig person; han trycker ner andra för att må bättre själv. Men när han blir kär i Freja, som är syster till en av de han mobbade, blir han tvungen att omvärdera sin uppfattning om hur han behandlar människor. Vad var din tanke med att få ta del av mobbarens synvinkel?

Jag pratade med en kille som var ledsen över att ha hamnat i samma gymnasieklass som en av dem som hade mobbat honom i grundskolan i flera år. Mobbaren hade hög status i nya klassen och gav ett roligt och charmigt intryck. Däremot förstod han uppenbarligen inte hur killen som hade blivit mobbad hade mått av mobbingen. Han verkade snarare se det som ”grundskolebus”, inte som att han bidragit till att göra flera år i den andre killens liv till en mardröm. Det känns fel att något sådant ska kunna hända, att det ska funka att bara gå vidare som om ingenting hänt för en mobbare. Det ämnet fick jag lust att utforska. Jag tänkte först skriva en bok utifrån offrets perspektiv, men tyckte att det skulle vara intressant att se allt ur mobbarens ögon.

Från vad eller vem hittar du inspiration till dina böcker?

Jag får inspiration av elever och mina egna barn, men också från saker jag läser, ser på film eller hör på spårvagnen.

När jag intervjuade Mårten Melin frågade jag honom om antagandet om att nyutgivna lättlästa böcker ofta är stöpta i samma form och befäster de normer som finns i samhället. Är det något som stämmer tycker du, som också skriver lättläst för barn? Och är det i sådana fall upp till författare att utmana normer eller är det istället bokförlagen som har det ansvaret?

Jag vet faktiskt inte om det stämmer eftersom jag lite för sällan läser lättlästa böcker. Däremot kan jag rent allmänt tycka att det är viktigt att människor som tidigare har känt sig osedda eller blivit illa behandlade får chans att få upprättelse och förståelse i böcker, också i lättlästa sådana. Böcker som utmanar normer kan dessutom bidra till att mainstreamidéer ifrågasätts. Sunt! Det finns även en poäng i att i andra böcker skildra verkligheten som författaren upplever att den ofta är (på gott och ont), inte bara hur den borde vara. Det behöver finnas alla sorters karaktärer och idéer i böcker för att så många som möjligt ska kunna relatera till läsningen.

Jag tycker att det är bokförlagens ansvar att se över sin flora av författare och se till att de ger ut alla sorters böcker. Författarna ska koncentrera sig på det de gör bäst och det som ter sig mest naturligt för dem. Annars blir det nog bara krystat.

Du har som sagt skrivit både lättläst, för mellanåldern och för ungdomar. Vilka böcker är roligast att skriva?

Lättläst och för mellanåldern är roligast men ungdomsböckerna är mer av en utmaning, alltså kämpigare men kanske också mer intressanta att skriva.

I dina böcker är det vardagsrealistiska i centrum. Vad anser du om skräckgenren som är så populär inom barnlitteraturen, även i de lättlästa böckerna? Tror du att det kan ha en negativ inverkan på barn, eller bidrar den istället till att öppna nya världar och utveckla barnets fantasi?

Jag tror absolut inte att det har negativ inverkan på barn, utan är glad att barn hittar böcker de gillar, oavsett genre!

Sista frågan blir samma som nästan alltid, bara för att det är så roligt att veta: har du något nytt skrivprojekt på gång och kan du i så fall berätta lite om det?

Jag är nästan helt klar med en ny ungdomsroman, Finns det björkar i Sarajevo?, som förhoppningsvis kommer att ges ut efter jul. Den handlar om sjuttonårige Kevin och hans bromance med Hannes, vänsterbacken i hans fotbollslag. Kevin har aldrig intresserat sig för anledningen till att hans föräldrar flydde från forna Jugoslavien (hans mamma är bosnier, hans pappa serb) men för första gången tvingas han nu verkligen att göra det när trådarna från det förflutna når honom i nuet. Det handlar också om en utvecklingsstörd bror som rymmer hemifrån och om några galet intensiva vårdygn av letande i Göteborg. Dessutom innehåller den en kärlekshistoria.


Christina finns på Instagram, du hittar henne här!

Gå gärna in och läs min recension av Hugo och kepskampen.

 

Christina Lindström har skrivit åtta böcker för barn och unga. Här är några utvalda titlar:

Citat om litteratur

Citat om litteratur

”En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollade landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje.” – Astrid Lindgren