Browsed by
Tagg: Johanna Nilsson

De nominerade barn- och ungdomsböckerna!

De nominerade barn- och ungdomsböckerna!

För en liten stund sedan tillkännagavs vilka böcker som är nominerade till årets Augustpris. Inom kategorin svensk barn- och ungdomslitteratur, som jag är mest intresserad av, är det någon av de här titlarna som har chans att vinna:

Om dagen tar slut – Lisa Hyder & Per Gustavsson (3-6 år)

Fågeln i mig flyger vart den vill – Sara Lundberg (9-12 år)

Anrop från inre rymden – Elin Nilsson (9-12 år)

För att väcka hon som drömmer – Johanna Nilsson (12-15 år)

Den förskräckliga historien om Lilla Hon – Lena Ollmark & Per Gustavsson (9-12 år)

Dumma teckning! – Johanna Thydell & Emma Adbåge

Den 23 november får vi veta vem som får motta det prestigefyllda priset!

 

De nominerade inom barn- och ungdomskategorin. På bilden från vänster: Bakre raden: Elin Nilsson, Johanna Thydell. Främre raden: Lisa Hyder, Per Gustavsson, Johanna Nilsson. Frånvarande: Emma Adbåge, Lena Ollmark, Sara Lundberg. Foto: Sören Andersson

 

För att väcka hon som drömmer – Johanna Nilsson

För att väcka hon som drömmer – Johanna Nilsson

Svåra ämnen så som psykisk ohälsa, utanförskap, ensamhet och ätstörningar har kommit att bli signifikativt för författaren Johanna Nilssons romaner. Förra året utkom Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med, där hon tar upp självmord – ett ämne som borde behandlas mer inom barn- och ungdomslitteraturen. Genom sina berättelser för Nilsson många utsattas röst, och därför är hennes författarskap så otroligt betydelsefullt och viktigt.

I För att väcka hon som drömmer är sjukdom, religiös tro, tvångssyndrom och självskadebeteende i fokus när tonårsflickan Josefin försöker rädda sin cancersjuka mamma genom att svälta sig själv. För Josefin handlar ätstörningen därför inte om att bli smal, utan istället om en stark gudstro och övertygelse om att hon genom att offra sig själv, så som Jesus gjorde, kan få sin mamma frisk. Hon skadar även sig själv på andra sätt; till exempel genom att slå in en spik i sin ena handflata. Det religiösa är inte något nytt påfund, utan är en naturlig del av hennes liv då hennes familj är en del av Frikyrkans församling, där medlemmarna träffas regelbundet och är som en stor troende familj.

Berättelsen sträcker sig över tio månader under vad som kan vara sent 80-tal eller tidigt 90-tal, och tar sin början i juni månad då mamman får sitt cancerbesked och därefter hamnar i halvkoma på grund av en allergisk reaktion mot medicinen. Platsen där historien äger rum är Borlänge i Dalarna, en stad som för mig är välkänd vilket innebär att jag inte behöver bygga de imaginära världar man annars skapar när man får en okänd plats beskriven för sig.

Berättaren är opersonlig och begränsat allvetande och ger oss nära beskrivningar om Josefins mentala och fysiska tillstånd. Förutom att tampas med religiösa frågor har hon även andra mer  ”vanliga” tonårsproblem; så som kärleksbekymmer, den komplicerade relationen till den frånvarande pappan, ensamheten och ängslan över att inte duga och räcka till. Som protagonist är hon naiv och världsfrånvänd, och hennes tankar och beteenden kan te sig besynnerliga och främmande för någon som inte kan relatera till den religiösa självuppoffringen. Som en röd tråd genom texten finns en allmängiltig frågeställning som människan har grubblat över i alla tider: vem styr över våra liv och våran död – finns det en Gud, och kan denne i sådana fall höra den enskilda människans rop på hjälp?

Texten utgörs av en cirkelberättelse där början och slutet binds ihop genom att skildra två till synes likadana scener: Josefin i trädgården i sina ljusblå pyjamasbyxor med lila små blommor som betraktar stjärnhimlen. Vid den inledande scenen vacklar Josefin i sin tro, då Gud inte har gett henne något tecken på att hört hennes rop på hjälp. Den sista och avslutande scenen inträffar tio månader senare, när mamman är på bättringsvägen och har fått komma hem igen. Inom Josefin finns nu ett lugn som inte funnits där innan, hon är befriad från tvångstankarna och känslan av att sjunka ner i ett djupt träsk om hon inte utför vissa ritualer vilket hör ihop med Josefins självuppoffrande och mammans plötsliga tillfrisknande. Kan man då tolka berättelsens upplösning och slut som att författarens intention är att de kausala sambanden möjliggör för Guds eventuella existens? Ja delvis, och då tolkningar alltid är individuella så det finns inget givet svar på frågan. Själv tolkar jag istället texten tvärtom; som att Nilsson kritiserar religiösa samfund och hur en ung människa formas av den sociala kontext hon befinner sig i, utan att själv ha gjort ett aktivt val.

Men som sagt, läsning av skönlitteratur är alltid en subjektiv upplevelse och det här är endast min tolkning av en text som gjorde mig både frustrerad, arg och ledsen: men som ändå mest av allt fick mig att reflektera över sådant som jag vanligtvis inte brukar ägna en tanke åt. Det här gör såklart Nilssons text originell, men jag kan ändå inte undgå att tänka på hur berättelsen hade kunnat utvecklats om mamman trots allt dött, och Josefins ”Plan” därmed inte fungerat. Om man går tillbaka till tanken om orsakssamband så skulle den versionen vara mer intressant och tankeväckande ur ett filosofiskt perspektiv, då Josefin inte riktigt får en chans att ifrågasätta och tänka kritiskt. För att väcka hon som drömmer har ändå komponenter som gör att den fungerar – mycket tack vare berättelsestrukturen – och därför kan läsas med behållning.

Boken hittar du på Adlibris och Bokus.

För att väcka hon som drömmer Bokomslag För att väcka hon som drömmer
Johanna Nilsson
Ungdomsroman
Rabén & Sjögren
2017-08-18
335
12-15 år

Johanna Nilsson är en mästare på att skriva om svåra ämnen för unga, och här väver hon samman religion, tro, självuppoffrande, kärlek, vänskap, utanförskap och ensamhet i en cirkelberättelse som är både originell och tankeväckande.

Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med – Johanna Nilsson

Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med – Johanna Nilsson

Johanna Nilsson har ännu en gång skrivit en bok som handlar om utanförskap och identitet. Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med är en gripande berättelse för ungdomar om att ha tappat bort sig själv i den performativitet som man som ”annorlunda” ständigt måste utföra för att passa in. Det är en berättelse om att inte orka sätta på sig masken mer, och en vilja att fly bort från den här ytliga egocentriska världen. Det är nog en känsla som många av oss känner igen oss i, inte minst unga människor som ännu inte vågar vara den de i själva verket är.

Romanen inleds med ett blogginlägg från Ikaros, som endast sju inbjudna personer kan läsa. Om hundra dagar kommer Ikaros att ta sitt liv, och h*n vill att de sju utvalda ska följa vägen mot döden. Att just de personerna har blivit utvalda beror på att de alla på något sätt vet vem h*n är: de har gått i samma klass, i samma idrottsgrupp, varit på samma internetcafé – men de har aldrig riktigt sett Ikaros för den h*n är. Två av de inbjudna blir besatta av Ikaros på sitt eget vis; Karim för att han tror sig hittat sin själsfrände och därför vill dö samtidigt, och Emil för att han vill förhindra Ikaros från att begå självmord. Båda bestämmer sig för göra allt de kan för att hitta Ikaros, som går helt under jorden när gruppen genom att samarbeta faktiskt hittar hen. Det här leder till att Karim och Emil måste göra detsamma, vilket innebär att de under en period bor på gatan utan mat och pengar.

Trots att självmord tyvärr är vanligt vårt samhälle, är det ändå ett tabubelagt ämne. Att välja att ta sitt liv istället för att göra något åt sina problem ses som att ta den lättaste vägen och som att svika de som älskar en och bryr sig. Psykisk ohälsa och att ständigt gå med en ”svärta” inom sig, som Ikaros uttrycker det, är svår att förstå för den som aldrig själv haft de känslorna – vilket gör Nilssons bok viktigt och nödvändig. Ikaros kan, tillsammans med Karim och Emil, skapa en känsla av igenkänning och att ”bli sedd” och att se, men även en strimma av hopp. Att det faktiskt går att få ett liv utan allt det mörka, där man kan vara sig själv och faktiskt trivas med den man är; och genom detta bli en förebild för andra i samma situation.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus

 

Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med - Johanna Nilsson Bokomslag Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med - Johanna Nilsson
Johanna Nilsson
Ungdomsroman
Rabén & Sjögren
2016-08-11
254
Unga vuxna

En ungdomsbok om hur svårt livet är, och längtan bort ifrån det. Men även en bok om vänskap och kärlek, och att man även i de svåraste stunder när svärtan är som mörkast, kan känna hopp och en tro på framtiden.