Browsed by
Tagg: Johanna Lindbäck

Karta för förälskade & andra vilsna – Johanna Lindbäck

Karta för förälskade & andra vilsna – Johanna Lindbäck

Johanna Lindbäck har sedan debuten 2007 med ungdomsboken En liten chock gett ut flera böcker för både barn och unga, till exempel Lite ihop, Kanske ihop, Jan Svensson (för 9-12 år), samt Min typ brorsaSom om jag frågat och Vi måste sluta ses på det här sättet (för ungdomar) tillsammans med författarkollegan Lisa Bjärbo, som hon även gör Bladen Brinner med – en pod om barn- och ungdomslitteratur.

Den nya ungdomsromanen Karta för förälskade & andra vilsna utspelar sig ett par sommarveckor på Dalarö utanför Stockholm. Medan Julia och hennes familj tillbringar varje sommar där, är det första gången Rasmus och hans mamma är där då de har hyrt en stuga – som råkar ligga precis bredvid Julias. Och ja, det är väl lika bra att avslöja redan nu att det uppstår intresse mellan huvudkaraktärerna – för vad kan man annars förvänta sig när texten är skriven av en författare som är förknippad med att skriva tonårsromantik? En annan sak som är gemensamt för Lindbäcks tidigare böcker är hennes förmåga att helt och hållet gå in i ungdomens sfär och sedan genom ett inifrånperspektiv skildra den på ett träffsäkert och realistiskt sätt.

Historien är uppbyggd kring Julia och Rasmus känslor för varandra, och kring de konflikter som uppstår i den osäkerhet och det velande som hör ihop med det faktum att Julia redan har en pojkvän. Och inte nog med det: det är en kille som hennes bästa vän gillar. Genom att använda sig av en allvetande och opersonlig berättare samt avbruten kronologi med återblickar till olika tidpunkter innan sommarlovets början, skapar författaren inte bara en bättre förståelse för karaktärerna och varför de passar så bra ihop – utan även en mångbottnad text som visar på hur bland annat bakgrund och socialt samspel formar en som individ.

Läsningen av Johanna Lindbäcks nya roman innebär inte direkt några överraskningar, utan snarare igenkänning om man är bekant med hennes författarskap eller med den här litterära genren. Men ibland är det kanske just den trygga, välbekanta och upptrampade stigen man vill vandra på: den som man redan på förhand vet vart den leder en.

Boken hittar du bland annat på Adlibris och Bokus.

Karta för förälskade & andra vilsna Bokomslag Karta för förälskade & andra vilsna
Johanna Lindbäck
Ungdomsroman
Gilla Böcker
2017-09-27
286
Unga vuxna

En berättelse som genom perspektivskiftning skildrar den första riktiga kärleken; den som gör att världen skimrar och små detaljer på den andres kropp får det att pirra i hela kroppen.

Fredagens bästa programpunkter

Fredagens bästa programpunkter

För mig är Bokmässan slut för i år, och likaså mitt uppdrag som bloggambassadör. I mitt sista inlägg vill jag lyfta några programpunkter från fredagen som innehållsmässigt var intressanta, tankeväckande och engagerande och som samtliga hade den unga läsaren i fokus. Jag tar emellertid även med torsdagens seminarium med Gunilla Bergström, som inte hunnits med innan på grund intensiva dagar.

Moderatorn Daniel Sjölin inledde seminariet ”Bakom ryggen på Alfons Åberg” med att fråga bilderboksskaparen Gunilla Bergström varför hon aldrig tidigare har berättat om det hantverk som ligger bakom succén med Alfons Åberg-böckerna, och hennes enkla svar med humoristisk ton var att hon inte har blivit tillfrågad ännu – vilket Sjölin ansåg var märkligt då hennes böcker har sålt i 5 miljoner exemplar bara här i Sverige. Anledningen till att de här 45 minuterna kändes som den bäst spenderade tiden på hela torsdagen var Sjölins förmåga att få det till ett naturligt samtal istället för en intervju. Bergström utstrålade karisma och ödmjukhet, och besvarade frågorna med både klokhet och humor. Bland annat berättade hon om den pinnstol som hennes morfar eller farfar hade gjort när han levde, och som hon har suttit på sedan hon skapade den första boken om Alfons.

Daniel Sjölin i samtal med Gunilla Bergström

Just skapandet var precis som seminarienamnet antydde i centrum för samtalet, och Gunilla beskrev hur hon arbetar med olika material så som tyg, garntråd, tidningsurklipp och papp för att få till de kollagebilder som har blivit som ett signum för böckerna om pojken Alfons Åberg och hans värld. Illustrationerna varierar i uttryck, men det som är gemensamt för dem är den realistiska utformningen som är ett medvetet uttryck för att barnet ska kunna känna igen sig och ”hitta rätt”. Men även fast illustrationerna är det som är utmärkande för berättelserna, så menar hon att det är texten som är den största utmaningen och det som tar mest tid. Anledningen? Samspelet mellan text och bild och den språkliga begränsning som är nödvändig i bilderböcker, vilket alltid innebär redigering. Dock utgår arbetet alltid från en text, då Bergström anser att det inte är möjligt att illustrera utan att ha en riktning.

Daniel Sjödin ger sig på en tolkning om varför Alfons Åberg är en karaktär som är så omåttligt populär och omtyckt av barn världen över, och menar att det beror på hans vanlighet och hur han alltid skildras ur barnets perspektiv. Gunilla Bergström lägger till att han är en nyanserad karaktär som ännu inte är färdigutvecklad, och därför kan gå åt flera olika håll samt det faktum att böckerna skildrar konflikter som alla barn kan känna igen sig i. Något annat som framkommer under samtalet är att förlaget och hennes redaktör aldrig har lagt sig i och censurerat text eller bild, utan hon har istället fått ”härja fritt” som hon uttrycker det. De här aspekterna är tillsammans säkerligen en stor anledning till att böckerna om Alfons Åberg är bland de mest utlånade på biblioteken, och att de trots att flera titlar gavs ut under 70- och 80-talet är och förblir tidlösa.

Åsa Warnqvist från Svenska Barnboksinstitutet redogjorde för utgivningen av barn- och ungdomsböcker på seminariet ”Kommer det för mycket barnböcker?” Det var känt för mig sedan innan att utgivningen har ökat med dubbelt så många titlar sedan år 2000, något som är helt unikt inom barn- och ungdomslitteraturen. Det som var nytt för mig var dock anledningen till ökningen, vilket enligt Warnqvist främst beror på 2002 års sänkning av bokmomsen, det utökade litteraturstödet under 2000-talet, Mangaboomen 2008, PISA-rapporten 2012 samt de förändringar som har skett inom förlagsbranschen.

Med det sistnämnda menas att många nya mindre förlag har startats och egenutgivningen har ökat. Flera mindre förlag har dessutom snabbt blivit etablerade på marknaden, så som Modernista, Gilla Böcker, Lilla Piratförlaget, Olika förlag och Idus. Dessutom sätter förlagen ISBN-nummer på produkter som inte är rena böcker utan istället en blandning mellan bok och leksak; som till exempel Disneys Frost som är både väska och bok.

Den här innebar såklart till ökad konkurrens vilket oundvikligen ledde till minskad försäljning. De här tendenserna har gjort det svårt för författare att kunna försörja sig på skrivandet, och många ger därför ut böcker på flera olika förlag – något som Warnqvist menar är problematiskt för försäljningen till andra länder då förlag ofta bara vill köpa in en av författarens titlar. Konkurrensen gör därför att det satsas på populära serier som säljs i många upplagor istället för på bredd och översättningar till andra språk, vilket med andra ord gör att kvantitet går före kvalitet.

Den kunniga och kompetenta författaren Helena Dahlgren modererade samtalet mellan spökförfattarna Katarina Genar, Lena Ollmark och Lena Arro i seminariet som hette ”Spökhistorier och deras funktioner”. För att inte bli långrandig vill jag bara ta upp några av alla de intressanta frågor som behandlades; bland annat hur skräckhistorier är något som alltid har funnits inom litteraturen och alltid har lockat unga läsare.

Helena Dahlgren, Katarina Genar, Lena Ollmark och Lena Arro diskuterar spöken och skräck i barnlitteraturen.

Katarina Genar menade att då hennes böcker är mer realistiska, krävs att hon inte skildrar för läskiga situationer och även har med ett lyckligt slut för att inte läsningen ska bli för skrämmande. För Ollmark betyder berättelsens ”pussel” istället mer, och anser istället att slut som inte är lyckliga och bra är mer spännande och intressanta och ger det läsande barnet något annat än det förväntade. Arro tog upp ursagans förmåga att göra det hemska till något komiskt, och att det är något som återfinns än i dag och att även det uppfostrande och moraliska i berättelserna finns kvar.

Alla i panelen var överens om att det gemensamma för spökberättelsen är att de innehåller en protagonist som av olika anledningar befinner sig i ett utanförskap, och att mötet med spöket gör att denne blir del av en gemenskap, då även den som går igen vill bli sedd.

Varför är då de här läskiga böckerna så otroligt populära bland barn och unga? Ett svar som gavs var att påhittade berättelser ger läsaren en sorts trygghet till skillnad från den allt mer kaotiska omvärlden; barnet kan när som helst stänga igen boken och få det hemska att försvinna. Dessutom fungerar berättelserna som ett sätt att lära sig att känna och hantera sin egen rädsla, och det adrenalin som pumpas ut i våra kroppar när vi blir skrämda gör även att vi känner oss euforiska när inget farligt händer oss och vi så att säga har klarat oss ur situationen helskinnade. Forskare påpekar att endorfinerna som utsöndras kan liknas vid morfin. Det är därför inte så svårt att förstå varför vi människor dras till det som är läskigt, men som man ändå har kontroll över.

”Kärlek och identitet” var en programpunkt som jag uppskattade mycket, dels för att både Jennifer Niven (Vända världen rätt) och Johanna Lindbäck  (Karta för förälskade och andra vilsna) deltog, men även för kulturjournalisten Tara Moshizis professionella framtoning då hon var mycket insatt i såväl de aktuella titlarna som tidigare verk. Att se till författarens alla verk gör samtalet kring skrivprocess, karaktärer och det stilistiska mer intressant.

Det visade sig att Niven och Lindbäck arbetar med persongallerierna i sina berättelser på ungefär samma sätt, och beskrev att det är lättare att skildra en pojkkaraktär då de kan hålla dem ifrån sig själva och de egna upplevelserna. Båda uppmärksammade även det problematiska i att låta två huvudkaraktärerna få lika mycket utrymme och plats, men att när det fungerar väl så skapar de olika perspektiven en mer nyanserad berättelse.

Moderator Tara Moshizi med författarna Jennifer Niven och Johanna Lindbäck

Niven avslöjade att hon skrev klart sin förra bok Som stjärnor i natten (All the Bright Places) på endast sex veckor, vilket fick Johanna Lindbäck att med förundran fråga hur hon klarade av en process som vanligtvis kan ta år på så kort tid – något som säkerligen alla i salen undrade över. Hon förklarade då att hon nästan var klar med ett manus för vuxna när hennes dåvarande förläggare hastigt gick bort, vilket ledde till oro och stress men även till att hon påbörjade ett manus för unga vuxna som hon tänkt skriva länge och som den avlidna förläggaren tyckte att hon skulle satsa på. Det fanns dock ett problem – den nya förläggaren hon hittat ville att hon skulle ha manuset klart redan efter några dagar, vilket var en omöjlighet. Den förläggare hon till slut hamnade hos skulle gå på föräldraledighet inom två månader, och för att slippa byta ännu en gång bestämde hon sig för att ägna all sin tid åt att skriva kart boken, vilket lyckades.

Moshizi avrundade genom att fråga författarna vilka böcker de själva önskade att de hade läst när de var unga, och båda var rörande överens om att de gärna skulle ha velat läsa den sortens litteratur som de nu själva skriver: som tar upp ämnen som mobbning, ensamhet och utanförskap – både för igenkänning och för att förstå andras upplevelser och lära sig något av det. Det är bara att konstatera att de som är unga och alla vi som älskar att läsa ungdomslitteratur kan skratta oss lyckliga över att ha möjligheten att läsa böcker skrivna av författare så som Jennifer Niven och Johanna Lindbäck.

Bokmässans höjdpunkter!

Bokmässans höjdpunkter!

Här nedan tipsar jag om några programpunkter med tema barn, unga och bibliotek från torsdagen den 28 september till söndagen den 1 oktober. Jag har lilamarkerat de seminarium som jag tycker verkar extra bra!

BIBLIOTEK OCH BERÄTTARSCENEN

(D-hallen, monter D02:01)

Torsdag 28 september

Kl. 10-10.20

”Hur skapar vi likvärdiga förutsättningar för barns och ungas läsning?”

Katti Hoflin, ordförande i Regeringens Läsdelegation, pratar om hur läsförståelse hör ihop med ett rikt språk och hur viktigt det är att skapa motivation till läsning. Hoflin berättar även hur det hittills har gått med uppdraget, och vad som behöver utvecklas.

Fredag 29 september

Kl. 12.20-12.40

”PUNKT 127 – biblioteket där unga får ta plats”

Bredäng bibliotek berättar om hur de gjort för att förvandla ett stökigt bibliotek till en plats som är både trygg och inbjudande för barn och unga, där både personal och barnen känner sig respekterade och hörda.

Lördag 30 september

Kl. 10-10.20

”Att skriva deckare för unga” 

Barn- och ungdomsförfattarna Pia Hagmar och Malin Stehn pratar om hur det är att skriva deckare för barn och unga, och utgår ifrån sina egna böcker. Pia Hagmar har skrivit deckarserien ”Dalslandsdeckarna” för barn 6-9 år, men är även känd för sina många hästböcker. Malin Stehn är aktuell med mellanåldersromanen Spökskrivaren, som utspelar sig en höstlovsvecka ute i ett torp omgiven av en stor skog där bokens huvudperson Casper är tvungen att vara med sin pappa som är en känd deckarförfattare.

SEMINARIER

Torsdag 28 september

Kl. 10-10.45

”Det livslånga läsandet”

Diskussion om hur man på bästa sätt främjar läskunnighet, och vilka faktorer som bidrar till Finlands höga resultat i PISA-mätningarna. Medverkar gör bland annat den finlandssvenska läsambassadören Katarina von Numers-Ekman och barnboksförfattaren Martin Widmark.

Kl. 11-11.45

”Bilderboken i förskolan”

Samtal med bland andra litteraturpedagogen Agneta Edwards och författarna Jujja Wieslander och Per Gustavsson om hur man kan arbeta språkutvecklande med barn i förskoleåldern genom att använda sig av bilderböcker.

Kl. 11-11.45 

”Att skriva någon annans historia”

Barn- och ungdomsförfattarna Charlotte Cederlund, Camilla Lagerqvist och Mats Berggren diskuterar hur det är att skriva böcker där huvudpersonen lever i en verklighet som är helt främmande för dem själva, och hur man skriver för att få karaktärer och händelser trovärdiga. 

Kl. 12-12.45

”Kitty Crowthers bildvärd”

Bilderboksskaparen Kitty Crowhter, som tilldelades ALMA-priset 2010, berättar om sin nya bok Sagor om natten, som är översatt av Ulf Stark och som först gavs ut på ett svenskt bokförlag (Lilla Piratförlaget).

Kl. 13-13.45

”Låt oss prata om sex – och skriva om det”

Ungdomsförfattarna Anna Ahlund, Christoffer Holst och Pernilla Gesén pratar med Jenny Jägerfeld om hur de tänker kring normkritik när de skriver, och hur en sexscen skildras på bästa sätt. 

Kl. 15-15.45 

”Bakom ryggen på Alfons Åberg” 

Gunilla Bergström berättar för första gången om om arbetet bakom böckerna som har sålts i miljontals exemplar bara i Sverige, och översatts till 35 språk.

Kl. 16-16.45 

”Humoristiskt om ungas identitetsfrågor”

Åsa Asptjärn pratar med finlandssvenska humorförfattare om den komiska litteraturens förmåga att närma sig ungas identitetsfrågor.

Fredag 29 september

Kl. 10-10.45

”Black Lives Matter – politik i ungdomsboken” UTGÅR TYVÄRR! 

Jason ”Timbuktu” Diakité (En droppe midnatt) och Angie Thomas (The Hate U Give) samtalar om rasism och längtan efter tillhörighet, med utgångspunkt från deras egna romaner.

Angie Thomas. Foto: Anissa Photography

Kl 11-11.45 

”Krypande spänning” 

M.G. Leonard, författaren till mellanåldersböckerna Kryp och den helt nyutgivna Krypens drottning berättar om sitt skrivande och sin fascination men även rädsla för småkryp.  

Kl 12-12.45 

”Spökhistorier och deras funktioner” 

Författarna Lena Ollmark, Katarina Genar och Lena Arro samtalar med författaren och litteraturbloggaren Helena Dahlgren om vad det är i de här berättelserna som lockar, och om de fyller någon psykologisk funktion för oss.

Kl. 13-13.45 

”Kärlek och identitet” 

Jennifer Niven, som skrivit den nyutgivna ungdomsromanen Att vända världen rättdiskuterar hur det är att skriva för unga samt om identitet och samhällets krav med författaren Johanna Lindbäck; aktuell med ungdomsromanen Karta för förälskade och andra vilsna. 

Kl. 14-14.45 

”Kapitelböcker i ett visuellt tidevarv”

Illustratörerna Per Gustavsson (Amy, Aron och Anden), Henrik Jonsson (PAX) och Julia Thorell (Bruno 3000) i samtal med kulturjournalisten Lotta Olsson om illustratörernas betydelse i en visuell tid, och hur det konstanta flödet påverkar samspelet mellan text och bild.

Kl 15-15.45

”Kulturmannen i ungdomsboken” 

Hur behandlas den den självgode påsmunken i ungdomslitteraturen? Författarna Maria Frensborg (Mina smala axlars längtan), Åsa Asptjärn (Rimligt lyckade ögonblick) och Hampus Nessvold (Ta det som en man) i diskussion om hur de i sina böcker förhåller sig till den utskällde mansfiguren.

Kl 16-16.45 

”Norge har aldrig varit hetare! – Norska barnböcker”

Tre norska författare berättar om sina senaste böcker för barn och varför just Norge är i framkant när det gäller barnlitteratur. Med Nina Grönvedt (En rumpa att dö för), Gudrun Skretting (Anton och andra olyckor) och Iben Akerlie (Lars är LOL).

Kl 17-17.45

”Eviga frågor för stora och små”

Eva Susso och Anna Höglund har skrivit den filosofiska boken Alla frågar sig varförsom tar upp existentiella frågor ur ett barns perspektiv, vilken de samtalar med tillsammans med Pernilla Stalfelt som i sin bok Tidenboken funderar och och undersöker vad tid är och hur vi upplever den.

Söndag 1 oktober 

Kl. 11-11.45 

”Arvet efter Astrid”

Författarna Erika Vallin, Sara Bergmark Elfgren och Annika Lindgren i ett samtal om hur de inspirerats av Astrid Lindgren och hennes berättelser, vad det är som gör en berättelse tidlös och vilka författarskap som kommer att leva kvar om 50 år, så som Astrids har gjort. 

Sara Bergmark Elfgren. Foto: Henric Lindsten 2017

I dag kom Mässtidningen ut! Den går att läsa på nätet men finns även att hämta på offentliga platser i Göteborgsområdet, så som bibliotek och caféer.

Håll utkik efter kommande inlägg om Bokmässan där jag skriver om mässans historia, årets tema och diskussionen om Nya tider!

Stöd Bladen brinner!

Stöd Bladen brinner!

Bladen brinner är en podcast med författarna Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck som består av intervjuer, reportage, diskussioner och boktips. Det som gör podden så speciell är att den endast handlar om barn- och ungdomslitteratur och fokuserar på barns läsning. Podden har funnits sedan september 2016, och bland annat har intervjuer gjorts med Meg Rosoff, Barbro Lindgren, Pija Lindenbaum, Ulf Stark och Mårten Melin. Programmet sänds varannan vecka och de som lyssnar är främst föräldrar, bibliotekarier och lärare. Förra året anordnades en Kickstarterkampanj för att finansiera det första året, och nu behövs fortsatt stöd för att podden ska kunna sändas ännu en säsong. Om du  liksom jag vill att den här podden som verkligen tar barnlitteraturen på allvar ska kunna fortsätta, skänk en liten slant och/eller sprid vidare vettja! Om man skänker över 200 kronor får man en gåva, till exempel pins eller en fin tygkasse.

Kampanjen har pågått sedan 4 maj, och man har redan nått sitt mål på 80.000 kr. För att säkra ytterligare avsnitt fortsätter kampanjen till den 1 juni.

Läs mer om podden Bladen brinner!

Läs mer om Kickstarterkampanjen!