Browsed by
Tagg: Familj

Kod : Orestes – Maria Engstrand

Kod : Orestes – Maria Engstrand

Det här är en mellanåldersbok (från 9 år) som med sina 376 sidor med ganska liten text kan verka avskräckande för vissa barn (och vuxna!) som ser på läsning som en plikt snarare än som ett nöje. Men jag hoppas verkligen att den här boken hittas av de läsare som den är tänkt för – även de som inte är så kallade ”bokslukare” – som gillar mysterier och spänning, där de själva får vara med och lösa gåtorna som leder till berättelsens upplösning.

Berättelsen är nedskriven av bokens protagonist, 12-åriga Malin (som f.ö. tycker att hennes namn är gammalmodigt och inte passar till ett barn) och perspektivet är således hennes. Texten är skriven i dåtid och i kronologisk ordning, och börjar med en avgörande sekvens som är starten på den kumulativa handlingen. Det vill säga: Malin träffar en märklig man som ger henne ett brev som hon i sin tur ombeds ge till en pojke som snart kommer att flytta in i huset mitt emot hennes. Mannen betonar att det är ett viktigt uppdrag, och att det gäller både framtiden och livet! Och trots att det hela verkar helt befängt tar hon sig an uppgiften med största allvar.

Brevet gör henne nyfiken och hon kan därför inte motstå att öppna det, vilket visar sig vara en stor besvikelse, men även väcker ännu mer nyfikenhet, undran och äventyrslust: brevet är skrivet helt och hållet med en oläsligt kod, som verkar omöjlig att knäcka. Men när en ny pojke börjar i klassen, som dessutom flyttat in i huset mitt emot – inser Malin att hon har hittat brevets adressat. Saken är bara den att Orestes, som pojken heter, inte är det minsta intresserad av att varken ta emot eller höra någonting om brevet, då det hela enligt honom är humbug. Kan det faktiskt vara så att Malin har blivit lurad, eller bara råkat ut för en sinnesförvirrad persons påhitt? Hur kan i så fall namn, händelser och situationer höra ihop på ett märkligt förutbestämt sätt? 

Engstrand skriver rappt och fångar läsaren på en gång med sitt direkta tilltal – vilket på sätt och vis påminner en del om Astrid Lindgrens berättarteknik och förmåga att anlägga en viss känsla/stämning/spänning i texten. Texten är välskriven och  det märks att författaren har arbetat länge och väl med synopsen som fungerar väl. Berättelsen känns därmed genomtänkt, vilket märks inte minst i slutet som bjuder på en överraskande vändning som eventuellt och förhoppningsvis leder till en uppföljare! 

Maria Engstrand är ett författarnamn att lägga på minnet, och som vi säkerligen kan vänta oss fler geniala barnböcker av! 

Låna boken på ditt bibliotek, eller köp på Adlibris eller Bokus om du hellre vill äga ett exemplar eller ge bort i present!

Kod : Orestes Bokomslag Kod : Orestes
Maria Engstrand
Barnroman
Opal
2018-05-24
376
9-12 år

En spännande bok för barn från 9 år, med koder och mysterier som de själva får vara med och lösa och som sedan leder till berättelsens upplösning.

Sommar på den lilla ön i havet – Jenny Colgan

Sommar på den lilla ön i havet – Jenny Colgan

Sommar på den lilla ön i havet är ännu en charmig feelgood-roman av den skotska författaren Jenny Colgan. I den ny boken får läsaren lära känna Flora, som i sitt jobb som juristassistent tvingas återvända till den skotska ön Mure; där hon växt upp lämnade i all hast för ett tag sedan – till många öbors och sin familjs stora förtret. Floras plan är att återvända till London igen så fort hon har utfört den uppgift som klienten har bett henne om, men oväntade möten, situationer och de minnen som ön i sig frambringar gör att det inte blir så lätt som hon först hade trott. 

Det här är ingen roman för den som gillar skönlitterära texter med djup och komplexa karaktärer. Istället passar boken utmärkt för läsaren som istället önskar lättsam förströelse och en romantisk (klichéartad) historia som utspelar sig i en pittoresk och idyllisk miljö.

För egen del är det här inget jag vill läsa för jämnan, men det passar perfekt under semestern eller vid andra tillfällen när en vill ta en paus från mer mångfasetterade berättelser, som kräver mer av sin läsare. 

Boken hittar du bland annat på Adlibris och Bokus, och självklart på biblioteket!

Sommar på den lilla ön i havet Bokomslag Sommar på den lilla ön i havet
Den lilla ön i havet (del 1)
Jenny Colgan
Vuxenroman
Massolit
2018-05-09
399
Vuxen

Boken passar utmärkt för den som önskar lättsam förströelse och en romantisk (klichéartad) historia som utspelar sig i en pittoresk och idyllisk miljö. Perfekt sommarläsning, när man vill ta en paus från mer mångfasetterad litteratur, som kräver mer av sin läsare. 

Egon : hälften alien – Per Simonsson & Stefan Roos

Egon : hälften alien – Per Simonsson & Stefan Roos

Författarna till Egon : hälften alien, Per Simonsson och Stefan Roos, är erfarna manusförfattare och har bland annat skrivit SVT:s julkalendrar Tjuvarnas jul och Selmas saga, och har även gett ut bokserien Klappsnapparna på Opal förlag. 

Deras nya bok är en mellanåldersroman i dagboksformat, där läsaren genom huvudpersonen Egons anteckningar blir invigd i hans allt mer bisarra vardag. För det är inte helt vanligt att en kille i sjunde klass börjar höra en konstig röst som tycks veta exakt vem och vart han är, och att vad som först verkar vara en finne i rumpan visar sig vara utväxten till en svans? Men det är alltså precis vad som händer med Egon, som förstås känner sig väldigt onormal och konstig och därför endast kan anförtro sig åt sin nya dagbok, som han fått av sin mamma i trettonårspresent. En EXAKT likadan dagbok som hon själv hade i tonåren, visar det sig snart. Och hur kan hans mamma veta att han kommer att behöva skriva av sig när han träder in i puberteten, han som inte är typen som skriver dagbok? 

När han börjar känna sig som en levande magnet som slår ut all elektricitet i närheten blir det hela bara för mycket, men mitt i allt elände så hittar han en vän som faktiskt har just allt han behöver för att få hjälp med sitt problem. Det finns bara ett litet dilemma: tjejen han är kär i verkar verkligen ogilla henne. Hur ska Egon göra för att både få hjälp, umgås med sin nya vän och bli ihop med sin drömtjej?

Berättandet sker utifrån en simultan jagberättare, vilket är den vanligaste formen i just dagboksromaner, även om förhållandet mellan berättandets tid och berättelsens tid ofta är oklar. Det finns emellertid passager i texten där Egon faktiskt skriver ner det som sker under pågående händelser; som när han sitter och väntar på att det eventuella rymdskeppet ska landa i skogen. För att öka textens trovärdigheten finns det på varje uppslag olika sorters bilder vars syfte är att se så autentiska ut som möjligt; genom att se ut som urklippta tidningsbilder och artiklar, handskrivna lappar och bläckteckningar bredvid dagboksanteckningarna.

Bidrar det här då till att det blir en mer realistisk läsupplevelse? Svar JA! Den fina och påkostade utformningen med färgtryck samt det faktum att boken både är humoristisk och innehåller teman som vänskap och kärlek gör den till en av vårens bästa böcker för barn i åldern 9-12 år. 

I höst ges andra delen i serien ut; Släkten invaderar, och under 2019 utkommer den tredje och avslutande delen I farsans galax

Boken hittar du bland annat på Adlibris och Bokus

Egon : hälften alien Bokomslag Egon : hälften alien
Egon : hälften alien (del 1)
Per Simonsson & Stefan Roos
Barnroman
Lilla Piratförlaget
2018-04-18
240
9-12 år

Den fina och påkostade utformningen med färgtryck samt det faktum att boken både är humoristisk och innehåller teman som vänskap och kärlek gör den till en av vårens bästa böcker för barn i åldern 9-12 år!

Beppe & Isabel – Björn Augustson & Johanna Arpiainen

Beppe & Isabel – Björn Augustson & Johanna Arpiainen

Beppe & Isabel av Björn Augustson och Johanna Arpiainen som handlar om vänskap och hur svårt det är när bästa kompisen plötsligt vill leka med någon annan också. Dessutom får svårare teman som sorg och utanförskap plats, fast mest i periferin. I centrum för historien står Beppe och Isabel, och tar sin början en sommardag när de bästa vännerna träffas för att fiska krabbor. När de en stund senare sitter med en hink full med krabbor berättar Isabel att de ska få nya grannar, som har barn. Medan Isabel tycker att det är spännande och roligt, vet Beppe inte riktigt om han känner detsamma; för det brukar alltid vara bara han och Isabel. När den nya familjen flyttar in visar det sig att barnet är en kille i deras ålder, och det visar sig genast att det är inte är det lättaste att behöva dela sin bästa kompis med någon annan, speciellt inte när en själv glöms bort. 

Berättarrösten är opersonlig och begränsat allvetande, då denne endast skildrar två av karaktärernas perspektiv. Berättaren är närvarande och beskriver personer och miljö samt händelser vartefter de sker i nutid, med undantag av när berättelseförloppet ungefär i mitten bryts  för att beskriva de två protagonisterna mer ingående; var de bor och hur deras familj ser ut. På varje uppslag finns estetiskt tilltalande illustrationer i färg, vilka samspelar väl med texten. Språket är enkelt och saknar både bildspråk och mer avancerade ord, vilket de korta meningarna helt enkelt inte lämnar utrymme till, vilket är synd då det här är viktiga komponenter i skönlitterära texter för barn för att både väcka nyfikenhet och stimulera språk- och läsutvecklingen.

Sammanfattningsvis är det ändå en helt ok bok som passar bra som högläsningsbok, men även att läsa själv.

Boken finns bland annat på Adlibris och Bokus

Beppe & Isabel Bokomslag Beppe & Isabel
Björn Augustson & Johanna Arpiainen
Barnroman
Speja Förlag
2017-05-29
80
6-9 år

Det här är en bok som handlar om vänskap och hur svårt det är när bästa kompisen plötsligt vill leka med någon annan också. Dessutom får svårare teman som sorg och utanförskap plats, fast mest i periferin. På varje uppslag finns estetiskt tilltalande illustrationer i färg, vilka samspelar väl med texten.

Ellinor – Katarina von Bredow

Ellinor – Katarina von Bredow

Katarina von Bredow är tillbaka med en ny bok för läsare mellan 9-12 år; som liksom hennes andra barn- och ungdomsromaner utspelar sig i skolans värld. Huvudpersonen Ellinor är tolv år när berättelsen tar sin början, men hinner fylla tretton under historiens gång. Just övergången och att gå från barn till ungdom är ett viktigt tema i boken, och genom en allvetande tredjepersonsberättare får läsaren ta del av Ellinors vardag och de komplicerade situationer hon ställs inför framförallt i skolan och hemma. För trots att hon har två bästisar och familj som bryr sig om henne så finns det faktorer som gör att tillvaron är extremt jobbig: de två bästisarna Leo och Meja tål inte varandra, och Ellinor måste hela tiden välja vem hon ska vara med när för att inte göra någon sur, och hemma är hennes mamma svartsjuk när hon är hos sin pappas och hans nya fru och Ellinors halvbror.

Ett exempel på hur hon hela tiden tassar på tå för att inte göra någon upprörd är när hon fyller år, och hon får en sprillans ny Iphone av sin pappa, medan hennes mamma hela tiden har sagt att hon inte har råd att köpa en ny mobil utan låter laga den gamla trasiga istället. Konflikter skapas alltså hela tiden runt omkring Ellinor och hamnar hela tiden mitt emellan. Därför är det inte så konstigt att hon blir nervös och drar små vita lögner när Viktor, den nye killen i klassen, vill umgås med henne på fritiden. Viktor är både rolig och snäll, och får Ellinor att kunna vara sig själv och må riktigt bra. Men vad ska hon göra när Meja verkar ha blivit kär i Viktor och Leo verkar hata Viktor över allt annat? 

Vänskap är ett mycket vanligt tema i mellanålderslitteratur, och har varit så ända sedan i början av 1900-talet, även om vänskapsrelationerna ser annorlunda ut nu för tiden. I Ellinor är vänskapsrelationen mellan henne Leo och Meja hela tiden i centrum, men det är ingen idyllisk vänskap som beskrivs utan istället relationer som genom svårigheter ger upphov till utveckling hos individerna: Leos svartsjuka som kan tolkas som att han hyser romantiska känslor för henne, men också kan bero på att Viktor och Meja tar ifrån honom den enda vän han faktiskt har? Vänskapsrelationen mellan Ellinor och Meja är även den svårdefinierad och diskutabel, då den verkar bygga på att båda parter vinner något på den. I Mejas fall har hon ännu en ”knähund” som gör som hon vill, medan Ellinor får högre social status och därmed bättre självkänsla. Deras vänskap ställs på prov både en och två gånger under berättelsens gång, något som är intressant att följa. 

Katarina von Bredow är en författare som alltid lyckas hitta rätt röst i sina berättelser, som gör att det hon skriver känns autentiskt. Det är inte lätt att bli tonåring: alla de krav och förväntningar som ställs på en, men också den föreställning man själv har om hur livet borde se ut och vara. Precis det här handlar Ellinor om. Att våga zooma ut, omvärdera vad som är viktigt och därmed försöka hitta sig själv.

Boken finns bland annat på Adlibris och Bokus

Ellinor Bokomslag Ellinor
Ellinor, Leo och Viktor
Katarina von Bredow
Barnroman
Natur & Kultur
2018-03-24
276
9-12 år

Katarina von Bredow är en författare som alltid lyckas hitta rätt röst i sina berättelser, som gör att det hon skriver känns autentiskt och äkta. Det är inte lätt att bli tonåring: alla de krav och förväntningar som ställs på en, men också den föreställning man själv har om hur livet borde se ut och vara. Precis det här handlar Ellinor om. Att våga zooma ut, omvärdera vad som är viktigt och därmed försöka hitta sig själv.

Tisteltankar – Anette Eggert

Tisteltankar – Anette Eggert

Anette Eggert har tidigare gett ut mellanåldersserien Djurräddarklubben, samt undomsboken Kan vi inte bara låtsas som om ingenting har hänt (2011). Eggert skriver på sin hemsida att hennes texter handlar om vardagens dramatik, och om känslor och händelser som många kan känna igen sig i.

Precis det är utmärkande för hennes senaste ungdomsbok Tisteltankar, som kom ut i april i år. Berättelsen har sin utgångspunkt när Linn och hennes mamma ska hämta hennes mormor vid tågstationen. De har inte setts på ett tag, och Linn ser fram emot att umgås med sin mormor som hon alltid stått nära. När mormodern får en hjärtattack på perrongen och dör, ruckas inte bara Linns yttre tillvaro, utan händelsen leder även till att Linn börjar reflektera över och omvärdera både sig själv och andra.

Den där dagen då hennes mormor dog befann sig Tim, som hon känner igen från skolan, också på tågperrongen. När de börjar i samma klass i åttan dras hon till Tim, som trots att han blir mobbad på grund av sin övervikt, inte låter de elaka kommentarerna bryta ner honom. Hans utanförskap gör dock att hon bara vågar umgås med honom utanför skolan, för den person som Linn är på ytan, är inte den hon är i sitt inre. I skolan umgås hon med personer som hon egentligen inte har något gemensamt med och gillar, men för att inte bli ensam och verka onormal så spelar hon med i det sociala spelet, dag efter dag. Samtidigt utkämpas ett krig i hennes huvud, då de tankar som hon kallar för tisteltankar hela tiden maler och maler: för varför tänker hon en sak men gör och säger en helt annan? Varför är livet så svårt och frustrerande: med föräldrar utan en påsatt mask och med riktiga känslor, och varför blir människor dömda för hur de ser ut? Och vad ska man göra när man inte vet hur man ska bete sig och vem man vill vara?

Eggerts använder sig av en intradiegetisk och personlig berättare där berättandet ofta sker genom en inre monolog, och den bokstavliga synvinkeln medför att man kommer nära protagonistens själsliv och får ta del av de frågor som hon ständigt brottas med.

Även om texten och handlingen emellanåt känns en aning monoton och enformig, så visar den på ett konkret sätt hur komplext och komplicerat livet är – framförallt när man som tonåring genomgår en identitetskris där man försöker hitta sig själv och sin plats i världen.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Tisteltankar Bokomslag Tisteltankar
Anette Eggert
Ungdomsroman
Opal
2017-04-03
237
12-15 år

En ungdomsroman som behandlar svårigheten att hitta sig själv och våga vara den man är. Den inre monologen gör att man kommer nära karaktären, vilket är romanens styrka. Emellanåt blir det dock monotont och enformigt, vilket gör att texten ibland känns svårtuggad.

Barnet i mossen – Siobhan Dowd

Barnet i mossen – Siobhan Dowd

Historien utspelar sig i Irland under tidigt 80-tal; oroligheterna i landet präglar vardagen och militären vaktar gränsen till Nordirland. Protagonisten Fergus är mitt inne i en intensiv tentaperiod, där hans resultat kommer att påverka om han kommer in på läkarutbildningen i Aberdeen eller inte, och därmed hur hans framtid blir. Men han har mer att tänka på än endast studierna, då hans storebror sitter i fängelse på grund av sitt samröre med IRA. Oron för brodern växer, då hungerstrejken som han och andra interner inlett med anledning av Margaret Thatchers beslut att de inte tillåts behandlas som politiska fångar, kan leda till hans död.

I samma veva gör Fergus en fasansfull upptäckt när han och hans farbror Tally en tidig morgon är uppe vid kullarna vid gränsen, för att på olagligt vis samla in torv att sälja. Upptäckten visar sig vara en kropp av vad man först tror är en liten flicka, men som sedan visar sig vara en kortväxt ung kvinna som levde för 2000 år sedan, som kommer att kallas Mel. Fergus blir bekant med arkeologen som har hand om fyndet och hennes dotter, Cora, då de i brist på husrum i byn får bo på det Bed & Breakfast som Fergus mamma sporadiskt driver. Cora är allvarlig och mystisk, och hennes sätt att vara både okuvlig och skör gör att Fergus i henne hittar någon som han både attraheras av och finner en själslig samhörighet med.

Med endast de här ingredienserna skulle historien ha varit en bra läsupplevelse; men Dowd låter sig inte nöjas här, utan går djupare genom att väva ihop dåtid och nutid och de sammanhang som förenar dem, vilket skapar en mångfacetterad och mångbottnad berättelse.

Det finns i historien en parallell berättelse som är Mels, som markeras genom kursiv stil och som har en personlig jagberättare; till skillnad från den allvetande opersonliga berättare som återger Fergus perspektiv. Det här gör att Mel talar direkt till läsaren, vilket gör att det känns som om den tid som skiljer dåtid från nutid inte existerar.

Trots att texten till största del skildrar en dyster vardag där framtiden är oviss, och där man tvingas acceptera tillvarons varande, så finns det i boken ett budskap som syftar till det motsatta: människans förmåga att till en viss del själv styra över sitt liv och öde, att bryta sig loss och frigöra sig från det som håller en fast – vare sig det är samhällets normer och värderingar eller det socioekonomiska och kulturella arv som man bär på.

Självuppoffring är kanske inget man definierar frigörelse av jaget och självet med, utan tvärtom dess motsats. Dowds berättelse kan tyckas dra och spreta åt båda hållen, dels den frigörelse Fergus är på väg emot genom att fly byn och börja ett nytt liv på universitetet, men också hur han är villig att offra sin egen frihet och framtid för sin brors skull. Mels kortväxthet gör att hon blir utstött, och det är bara genom bybornas acceptans som hon kan få frigörelse. Istället offrar hon sig själv när hon felaktigt döms till döden, istället för att hennes bror ska avrättas. Det som tycks få berättelsen att verka osammanhängande är istället berättartekniskt väl genomtänkt, och förbinder och förenar.

Det är just motsatsförhållandet som gör Barnet i mossen till en sådan exceptionell läsupplevelse – att se hur de fint sammanflätade trådarna förenar självets uppoffring med dess frigörelse; och det enastående och vackra i att offra sitt eget liv och vad det är värt för den kärlek man hyser till en annan människa.

För Barnet i mossen tilldelades Siobhan Dowd postumt det brittiska litteraturpriset Carnegie Medal, för 2009 års bästa ungdomsbok.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Barnet i mossen (Bog Child) Bokomslag Barnet i mossen (Bog Child)
Siobhan Dowd
Ungdomsroman
Atrium Förlag
2017-02-15
346
Unga vuxna

En enastående berättelse där vedertagna sanningar hela tiden måste omprövas, och där två till synes olika berättelser vävs samman och förenas på ett mycket skickligt och genomtänkt sätt.

Hemmet – Mats Strandberg

Hemmet – Mats Strandberg

Hemmet är Mats Strandbergs andra skräckroman för vuxna; 2015 utkom Färjan där handlingen är förlagd till havs på en Finlandsfärja. I den nya boken utspelar sig handlingen istället på ett ålderdomshem, en miljö som förvisso verkar harmlös men visar sig vara allt annat än just det – och det är just den här kontrasten som gör det så obehagligt.

Historien påbörjas då Joel återvänder hem till Skredsby då hans mamma Monika har blivit sämre i demenssjukdomen och måste flytta till Talluddens demensboende. Att återvända innebär för Joel inte endast en sorg över att på ett sätt redan ha förlorat sin mamma, utan även känslor av misslyckande och skam då flytten till Stockholm inte ledde till en musikkarriär som planerat, utan istället till missbruk och misär. På hemmet arbetar Nina, en gammal vän till Joel som valde att inte följa med till Stockholm, och det här var den direkta orsaken till varför det skar sig mellan dem. Att mötas igen innebär därmed blandade känslor för de båda, vilket ger berättelsen ytterligare ett lager.

Perspektivskifte sker mellan Joel och Nina, som båda är bokens protagonister. Det här bidrar till att man får inblick i bådas liv och därmed får en förståelse för inte endast de olika liv de lever och orsaken till det utan även hur demenssjukdom påverkar dem båda: Joel som nära anhörig till Monika, och Nina som yrkesutövare men även som en gammal nära bekant. Monika som karaktär kan kanske tolkas som en gestaltning av vad demens gör med en människa; demonen som tar över ens kropp och sinne, men även ensamheten och rädslan man måste känna i en värld som tycks främmande för en, där ingen lyssnar på eller tror på det man säger.

Det känns som om man kommer nära inte bara Joel och Nina utan även många av de boende, det är som om man själv dag efter dag besöker hemmet där Petrus ropar stötande ord, Bodil endast pratar om stiliga män, Anna tar utepromenader inomhus och Edit upprepar samma mening om och om igen. Man lär känna dem och bryr sig om dem, vilket även innebär att man som läsare blir mer påverkad av det som drabbar de här karaktärerna. Men vad exakt är det som drabbar dem? Det är en ondska som inte går att ta på, den är diffus och obestämd vilket gör det ännu mer otäckt.

Det här är en berättelse som har flera olika nivåer, precis som jag var inne på förut. För även om skräcktemat är det som sätter sin prägel på och genomsyrar berättelsen, så är underteman som vänskap, förlåtelse, skuld, och försoning starkt framträdande – vilket faktiskt är det som drar berättelsen till en början och ganska långt in i boken. Kanske är det här ett medvetet berättargrepp av Strandberg; att först bygga upp en realistisk scen med vardagliga händelser, för att sedan allteftersom föra in skräckelement som till slut tar över berättelsen, utan att man som läsare riktigt hängde med vad som egentligen hände.

Det som Hemmet har gemensamt med Färjan är förutom skräcktemat relationer mellan människor : hur man genom mötet med en annan människa måste omvärdera tidigare åsikter och hur man ser på sig själv och andra, men även världen omkring sig. Det som man innan tagit för givet och litat till, men som inte längre är självklart. Och det är väl det som är själva kärnan i riktigt bra skräcklitteratur – förmågan att rycka bort mattan under ens fötter när man minst anar det. Precis det här lyckas Strandberg med väldigt bra, och det är det som gör honom till en av våra bästa författare inom skräckgenren.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Hemmet Bokomslag Hemmet
Mats Strandberg
Roman
Norstedts
2017-05-11
338

Realism möter skräck i en till synes harmlös miljö i Mats Strandbergs nya roman!

Hetta – Jane Harper

Hetta – Jane Harper

Hypen kring den här boken har väl minst sagt varit stor, kanske mest på grund av Hollywoodskådisen Reese Witherspoons inlägg på Instagram där hon prisade den. Det pratas även om att hennes företag ska filmatisera boken. Därför var förväntningarna väldigt höga när jag fick hem boken och började läsa.

I berättelsen finns en primärhistoria där protagonisten och jagberättaren Aaron Falk kommer tillbaka till det lilla australienska samhället Kiewarra där han växte upp, för att närvara vid begravningen av sin barndomsvän Luke. Men begravningen är även för Lukes fru och son, och man misstänker att det var Luke som dödade dem innan han tog sitt liv. Aaron är poliskommissarie, och då Lukes mamma ber honom om en tjänst som innebär att ta reda på mer om fallet, kan han inte säga nej. Luke var som en bror för honom, och hans mamma den mamma som Aaron aldrig haft.

Till sin hjälp har han Kiewarras nye polischef Raco, och tillsammans börjar de nysta i sådant som länge varit glömt och gömt, det som utgör berättelsens sekundärhistoria och som skiljs från nutid genom kursiv text. De här sekvenserna tillför i sig inget till primärhistorien förutom att ge den mer tyngd, och bidrar inte heller till dess upplösning.

Aaron flydde de här trakterna när han bara var en tonårspojke, och det finns inget med platsen som skapar sentimentalitet eller en känsla av att komma hem, tvärt om. Här finns istället människor som för länge sedan vänt honom och hans familj ryggen, och torkans inverkan på landet gör att han känner sig ännu mindre välkommen. Förutom Lukes föräldrar är det bara Gretchen, som var Lukes flickvän en tid under skolåren, som uppskattar hans besök och minnesfragmenten uppkommer ofta i mötet med dem.

Även om bokens centralmotiv till synes är en mordgåta, så finns det underliggande motiv och teman som gör historien till vad den är. Genom protagonistens ögon upptäcker man den småstadsmentalitet som finns här, och hur svåra tider och krossade drömmar påverkar människor och deras tankar och beteenden. Är man en van läsare av deckare upptäcker man snart att berättelsen håller sig till de mönster som är vanliga inom genren. Trots detta, och trots att det finns en ”tröghet” och lågmäldhet i berättelsen tills den når sin kulmen och upplösning, sitter man hela tiden på spänn. Kanske gör man det just på grund av att Aaron och polischefen tycks famla i blindo medan det hela tiden finns något osynligt och avgörande i periferin, något som står skrivet mellan raderna och som inte går att se.

Så ja, efter läsningen kan jag förstå varför Harpers bok blivit höjd till skyarna. Det är en historia som genom sin stämning lämnar läsaren med olustkänslor som till slut kryper under skinnet på en. Berättelsen når sin kulmen ganska sent, men efter det är förloppet  snabbt, och det sker i och med detta en oväntad vändning. Men upplösningen känns för enkel och platt, och tappar bort den röda tråd som hela tiden finns mellan primär- och sekundärhistoria; mellan nutid och dåtid. Trots det så är det här rent berättartekniskt ett bra sätt att skapa en avledande manöver och ett oväntat slut, som tvingar läsaren att omvärdera och ändra uppfattning om det man hela tiden tagit för en given sanning.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Hetta (The Dry) Bokomslag Hetta (The Dry)
Jane Harper
Deckare
Bokförlaget Forum
2017-04-26
335
Vuxna

Äntligen är Jane Harpers The Dry, som blivit höjd till skyarna, översatt till svenska! Det är en historia som genom sin lågmälda stämning lämnar läsaren med olustkänslor som till slut kryper under skinnet på en. När berättelsen når sin kulmen sker en oväntad och dramatisk vändning som gör det omöjligt att lägga boken ifrån sig!

Utlottning!

Utlottning!

Då jag fick två recensionsex från Norstedts av Jonathan Safran Foers bok Här är jag lottar jag ut den ena av böckerna.

För att vara med i utlottningen så behöver du gå in på Instagramsidan (du kan även klicka på instagramsymbolen till höger under ”Sociala medier” så kommer du direkt dit) dela bilden och tagga @Bokkoll.se. Skriv även en kommentar om varför just du ska vinna boken. Måndagen den 8 maj drar jag en vinnare, taggar denne och skickar ett pm på Instagram.

Stort lycka till!