Browsed by
Tagg: Familj

Tisteltankar – Anette Eggert

Tisteltankar – Anette Eggert

Anette Eggert har tidigare gett ut mellanåldersserien Djurräddarklubben, samt undomsboken Kan vi inte bara låtsas som om ingenting har hänt (2011). Eggert skriver på sin hemsida att hennes texter handlar om vardagens dramatik, och om känslor och händelser som många kan känna igen sig i.

Precis det är utmärkande för hennes senaste ungdomsbok Tisteltankar, som kom ut i april i år. Berättelsen har sin utgångspunkt när Linn och hennes mamma ska hämta hennes mormor vid tågstationen. De har inte setts på ett tag, och Linn ser fram emot att umgås med sin mormor som hon alltid stått nära. När mormodern får en hjärtattack på perrongen och dör, ruckas inte bara Linns yttre tillvaro, utan händelsen leder även till att Linn börjar reflektera över och omvärdera både sig själv och andra.

Den där dagen då hennes mormor dog befann sig Tim, som hon känner igen från skolan, också på tågperrongen. När de börjar i samma klass i åttan dras hon till Tim, som trots att han blir mobbad på grund av sin övervikt, inte låter de elaka kommentarerna bryta ner honom. Hans utanförskap gör dock att hon bara vågar umgås med honom utanför skolan, för den person som Linn är på ytan, är inte den hon är i sitt inre. I skolan umgås hon med personer som hon egentligen inte har något gemensamt med och gillar, men för att inte bli ensam och verka onormal så spelar hon med i det sociala spelet, dag efter dag. Samtidigt utkämpas ett krig i hennes huvud, då de tankar som hon kallar för tisteltankar hela tiden maler och maler: för varför tänker hon en sak men gör och säger en helt annan? Varför är livet så svårt och frustrerande: med föräldrar utan en påsatt mask och med riktiga känslor, och varför blir människor dömda för hur de ser ut? Och vad ska man göra när man inte vet hur man ska bete sig och vem man vill vara?

Eggerts använder sig av en intradiegetisk och personlig berättare där berättandet ofta sker genom en inre monolog, och den bokstavliga synvinkeln medför att man kommer nära protagonistens själsliv och får ta del av de frågor som hon ständigt brottas med.

Även om texten och handlingen emellanåt känns en aning monoton och enformig, så visar den på ett konkret sätt hur komplext och komplicerat livet är – framförallt när man som tonåring genomgår en identitetskris där man försöker hitta sig själv och sin plats i världen.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Tisteltankar Bokomslag Tisteltankar
Anette Eggert
Ungdomsroman
Opal
2017-04-03
237
12-15 år

En ungdomsroman som behandlar svårigheten att hitta sig själv och våga vara den man är. Den inre monologen gör att man kommer nära karaktären, vilket är romanens styrka. Emellanåt blir det dock monotont och enformigt, vilket gör att texten ibland känns svårtuggad.

Barnet i mossen – Siobhan Dowd

Barnet i mossen – Siobhan Dowd

Historien utspelar sig i Irland under tidigt 80-tal; oroligheterna i landet präglar vardagen och militären vaktar gränsen till Nordirland. Protagonisten Fergus är mitt inne i en intensiv tentaperiod, där hans resultat kommer att påverka om han kommer in på läkarutbildningen i Aberdeen eller inte, och därmed hur hans framtid blir. Men han har mer att tänka på än endast studierna, då hans storebror sitter i fängelse på grund av sitt samröre med IRA. Oron för brodern växer, då hungerstrejken som han och andra interner inlett med anledning av Margaret Thatchers beslut att de inte tillåts behandlas som politiska fångar, kan leda till hans död.

I samma veva gör Fergus en fasansfull upptäckt när han och hans farbror Tally en tidig morgon är uppe vid kullarna vid gränsen, för att på olagligt vis samla in torv att sälja. Upptäckten visar sig vara en kropp av vad man först tror är en liten flicka, men som sedan visar sig vara en kortväxt ung kvinna som levde för 2000 år sedan, som kommer att kallas Mel. Fergus blir bekant med arkeologen som har hand om fyndet och hennes dotter, Cora, då de i brist på husrum i byn får bo på det Bed & Breakfast som Fergus mamma sporadiskt driver. Cora är allvarlig och mystisk, och hennes sätt att vara både okuvlig och skör gör att Fergus i henne hittar någon som han både attraheras av och finner en själslig samhörighet med.

Med endast de här ingredienserna skulle historien ha varit en bra läsupplevelse; men Dowd låter sig inte nöjas här, utan går djupare genom att väva ihop dåtid och nutid och de sammanhang som förenar dem, vilket skapar en mångfacetterad och mångbottnad berättelse.

Det finns i historien en parallell berättelse som är Mels, som markeras genom kursiv stil och som har en personlig jagberättare; till skillnad från den allvetande opersonliga berättare som återger Fergus perspektiv. Det här gör att Mel talar direkt till läsaren, vilket gör att det känns som om den tid som skiljer dåtid från nutid inte existerar.

Trots att texten till största del skildrar en dyster vardag där framtiden är oviss, och där man tvingas acceptera tillvarons varande, så finns det i boken ett budskap som syftar till det motsatta: människans förmåga att till en viss del själv styra över sitt liv och öde, att bryta sig loss och frigöra sig från det som håller en fast – vare sig det är samhällets normer och värderingar eller det socioekonomiska och kulturella arv som man bär på.

Självuppoffring är kanske inget man definierar frigörelse av jaget och självet med, utan tvärtom dess motsats. Dowds berättelse kan tyckas dra och spreta åt båda hållen, dels den frigörelse Fergus är på väg emot genom att fly byn och börja ett nytt liv på universitetet, men också hur han är villig att offra sin egen frihet och framtid för sin brors skull. Mels kortväxthet gör att hon blir utstött, och det är bara genom bybornas acceptans som hon kan få frigörelse. Istället offrar hon sig själv när hon felaktigt döms till döden, istället för att hennes bror ska avrättas. Det som tycks få berättelsen att verka osammanhängande är istället berättartekniskt väl genomtänkt, och förbinder och förenar.

Det är just motsatsförhållandet som gör Barnet i mossen till en sådan exceptionell läsupplevelse – att se hur de fint sammanflätade trådarna förenar självets uppoffring med dess frigörelse; och det enastående och vackra i att offra sitt eget liv och vad det är värt för den kärlek man hyser till en annan människa.

För Barnet i mossen tilldelades Siobhan Dowd postumt det brittiska litteraturpriset Carnegie Medal, för 2009 års bästa ungdomsbok.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Barnet i mossen (Bog Child) Bokomslag Barnet i mossen (Bog Child)
Siobhan Dowd
Ungdomsroman
Atrium Förlag
2017-02-15
346
Unga vuxna

En enastående berättelse där vedertagna sanningar hela tiden måste omprövas, och där två till synes olika berättelser vävs samman och förenas på ett mycket skickligt och genomtänkt sätt.

Hemmet – Mats Strandberg

Hemmet – Mats Strandberg

Hemmet är Mats Strandbergs andra skräckroman för vuxna; 2015 utkom Färjan där handlingen är förlagd till havs på en Finlandsfärja. I den nya boken utspelar sig handlingen istället på ett ålderdomshem, en miljö som förvisso verkar harmlös men visar sig vara allt annat än just det – och det är just den här kontrasten som gör det så obehagligt.

Historien påbörjas då Joel återvänder hem till Skredsby då hans mamma Monika har blivit sämre i demenssjukdomen och måste flytta till Talluddens demensboende. Att återvända innebär för Joel inte endast en sorg över att på ett sätt redan ha förlorat sin mamma, utan även känslor av misslyckande och skam då flytten till Stockholm inte ledde till en musikkarriär som planerat, utan istället till missbruk och misär. På hemmet arbetar Nina, en gammal vän till Joel som valde att inte följa med till Stockholm, och det här var den direkta orsaken till varför det skar sig mellan dem. Att mötas igen innebär därmed blandade känslor för de båda, vilket ger berättelsen ytterligare ett lager.

Perspektivskifte sker mellan Joel och Nina, som båda är bokens protagonister. Det här bidrar till att man får inblick i bådas liv och därmed får en förståelse för inte endast de olika liv de lever och orsaken till det utan även hur demenssjukdom påverkar dem båda: Joel som nära anhörig till Monika, och Nina som yrkesutövare men även som en gammal nära bekant. Monika som karaktär kan kanske tolkas som en gestaltning av vad demens gör med en människa; demonen som tar över ens kropp och sinne, men även ensamheten och rädslan man måste känna i en värld som tycks främmande för en, där ingen lyssnar på eller tror på det man säger.

Det känns som om man kommer nära inte bara Joel och Nina utan även många av de boende, det är som om man själv dag efter dag besöker hemmet där Petrus ropar stötande ord, Bodil endast pratar om stiliga män, Anna tar utepromenader inomhus och Edit upprepar samma mening om och om igen. Man lär känna dem och bryr sig om dem, vilket även innebär att man som läsare blir mer påverkad av det som drabbar de här karaktärerna. Men vad exakt är det som drabbar dem? Det är en ondska som inte går att ta på, den är diffus och obestämd vilket gör det ännu mer otäckt.

Det här är en berättelse som har flera olika nivåer, precis som jag var inne på förut. För även om skräcktemat är det som sätter sin prägel på och genomsyrar berättelsen, så är underteman som vänskap, förlåtelse, skuld, och försoning starkt framträdande – vilket faktiskt är det som drar berättelsen till en början och ganska långt in i boken. Kanske är det här ett medvetet berättargrepp av Strandberg; att först bygga upp en realistisk scen med vardagliga händelser, för att sedan allteftersom föra in skräckelement som till slut tar över berättelsen, utan att man som läsare riktigt hängde med vad som egentligen hände.

Det som Hemmet har gemensamt med Färjan är förutom skräcktemat relationer mellan människor : hur man genom mötet med en annan människa måste omvärdera tidigare åsikter och hur man ser på sig själv och andra, men även världen omkring sig. Det som man innan tagit för givet och litat till, men som inte längre är självklart. Och det är väl det som är själva kärnan i riktigt bra skräcklitteratur – förmågan att rycka bort mattan under ens fötter när man minst anar det. Precis det här lyckas Strandberg med väldigt bra, och det är det som gör honom till en av våra bästa författare inom skräckgenren.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Hemmet Bokomslag Hemmet
Mats Strandberg
Roman
Norstedts
2017-05-11
338

Realism möter skräck i en till synes harmlös miljö i Mats Strandbergs nya roman!

Hetta – Jane Harper

Hetta – Jane Harper

Hypen kring den här boken har väl minst sagt varit stor, kanske mest på grund av Hollywoodskådisen Reese Witherspoons inlägg på Instagram där hon prisade den. Det pratas även om att hennes företag ska filmatisera boken. Därför var förväntningarna väldigt höga när jag fick hem boken och började läsa.

I berättelsen finns en primärhistoria där protagonisten och jagberättaren Aaron Falk kommer tillbaka till det lilla australienska samhället Kiewarra där han växte upp, för att närvara vid begravningen av sin barndomsvän Luke. Men begravningen är även för Lukes fru och son, och man misstänker att det var Luke som dödade dem innan han tog sitt liv. Aaron är poliskommissarie, och då Lukes mamma ber honom om en tjänst som innebär att ta reda på mer om fallet, kan han inte säga nej. Luke var som en bror för honom, och hans mamma den mamma som Aaron aldrig haft.

Till sin hjälp har han Kiewarras nye polischef Raco, och tillsammans börjar de nysta i sådant som länge varit glömt och gömt, det som utgör berättelsens sekundärhistoria och som skiljs från nutid genom kursiv text. De här sekvenserna tillför i sig inget till primärhistorien förutom att ge den mer tyngd, och bidrar inte heller till dess upplösning.

Aaron flydde de här trakterna när han bara var en tonårspojke, och det finns inget med platsen som skapar sentimentalitet eller en känsla av att komma hem, tvärt om. Här finns istället människor som för länge sedan vänt honom och hans familj ryggen, och torkans inverkan på landet gör att han känner sig ännu mindre välkommen. Förutom Lukes föräldrar är det bara Gretchen, som var Lukes flickvän en tid under skolåren, som uppskattar hans besök och minnesfragmenten uppkommer ofta i mötet med dem.

Även om bokens centralmotiv till synes är en mordgåta, så finns det underliggande motiv och teman som gör historien till vad den är. Genom protagonistens ögon upptäcker man den småstadsmentalitet som finns här, och hur svåra tider och krossade drömmar påverkar människor och deras tankar och beteenden. Är man en van läsare av deckare upptäcker man snart att berättelsen håller sig till de mönster som är vanliga inom genren. Trots detta, och trots att det finns en ”tröghet” och lågmäldhet i berättelsen tills den når sin kulmen och upplösning, sitter man hela tiden på spänn. Kanske gör man det just på grund av att Aaron och polischefen tycks famla i blindo medan det hela tiden finns något osynligt och avgörande i periferin, något som står skrivet mellan raderna och som inte går att se.

Så ja, efter läsningen kan jag förstå varför Harpers bok blivit höjd till skyarna. Det är en historia som genom sin stämning lämnar läsaren med olustkänslor som till slut kryper under skinnet på en. Berättelsen når sin kulmen ganska sent, men efter det är förloppet  snabbt, och det sker i och med detta en oväntad vändning. Men upplösningen känns för enkel och platt, och tappar bort den röda tråd som hela tiden finns mellan primär- och sekundärhistoria; mellan nutid och dåtid. Trots det så är det här rent berättartekniskt ett bra sätt att skapa en avledande manöver och ett oväntat slut, som tvingar läsaren att omvärdera och ändra uppfattning om det man hela tiden tagit för en given sanning.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Hetta (The Dry) Bokomslag Hetta (The Dry)
Jane Harper
Deckare
Bokförlaget Forum
2017-04-26
335
Vuxna

Äntligen är Jane Harpers The Dry, som blivit höjd till skyarna, översatt till svenska! Det är en historia som genom sin lågmälda stämning lämnar läsaren med olustkänslor som till slut kryper under skinnet på en. När berättelsen når sin kulmen sker en oväntad och dramatisk vändning som gör det omöjligt att lägga boken ifrån sig!

Utlottning!

Utlottning!

Då jag fick två recensionsex från Norstedts av Jonathan Safran Foers bok Här är jag lottar jag ut den ena av böckerna.

För att vara med i utlottningen så behöver du gå in på Instagramsidan (du kan även klicka på instagramsymbolen till höger under ”Sociala medier” så kommer du direkt dit) dela bilden och tagga @Bokkoll.se. Skriv även en kommentar om varför just du ska vinna boken. Måndagen den 8 maj drar jag en vinnare, taggar denne och skickar ett pm på Instagram.

Stort lycka till!

Varulvens hemlighet – Kristina Ohlsson

Varulvens hemlighet – Kristina Ohlsson

Kristina Ohlsson skriver både barn- och vuxenlitteratur, och när det kommer till böcker för mellanåldern är hon en av Sveriges populäraste författare. Hon har bland annat skrivit spöktrilogin om Glasbarnen och Mysteriet på Hester Hill som även den innehåller rysliga inslag. Den nya serien som också riktar sig till barn mellan 9-12 år följer det här spåret, ett tema som aldrig verkar bli uttjatat.

Varulvens hemlighet är den fristående uppföljaren till Zombiefeber, som kom ut för nästan exakt ett år sedan. Återigen befinner vi oss i Eldsala med pojken Herbert som huvudperson, som bor hos sin farfar då hans föräldrar är döda. I förra boken dök hans halvbror Fabian upp, som sedan dess bor i Eldsala fast i ett annat hus. Herbert tillbringar all sin lediga tid med sin bästa vän Sally, och ännu en gång dras de in i ett mysterium som är både spännande och farligt. Den här gången är det dock inte zombies som hotar invånarnas säkerhet, utan precis som titeln antyder varulvar som till en början tas för vanliga vargar. Dessa stryker runt husen och i skogen och tycks bara vänta på en chans att attackera, och de tycks bli fler och fler. Men det märkligaste av allt är deras ögon som är lysande gröna, samt deras ständigt våta pälsar. Samtidigt brinner skogen så gott som varje natt, och brandmännen tror att det är någon som anlägger den med flit.

När Herbert besöker den gamla och vänliga Potus så får han en tavla som senare visar sig vara väldigt åtråvärd, då den är den tredje i en serie av en känd konstnär. Men det som gör tavlan speciell beror på något helt annat, som visar sig ha stor betydelse för Eldsalas framtid.

Berättartekniskt följer berättelsen en kronologisk ordning utan återblickar, vilket är vanligt inom litteratur för barn i mellanåldern då analepser oftast är för komplicerat för unga läsare.

Även om det centrala temat är att söka svar på gåtan om varulvarna, finns det även ett bimotiv som handlar om Herbert och hans sökande efter trygghet och en egen identitet. Nyckeln till detta är den nyfunna brodern, vars närvaro tycks hotad och därmed påverkar Herbert på ett negativt sätt. Den ständiga oron för farfadern finns också ständigt närvarande, och på ett sätt får varulvarna en symbolisk innebörd: något som hotar vår protagonist på ett personligt plan.

Ohlssons nya barnroman är en riktig bladvändare; det är en berättelse med både driv, spänning och mytiska inslag. Jag tror inte att jag har fel när jag påstår att vi är många som kommer att hålla utkik efter en tredje fristående del!

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus

Varulvens hemlighet Bokomslag Varulvens hemlighet
Zombiefeber (del 2)
Kristina Ohlsson
Barnroman
Lilla Piratförlaget
2017-04-19
253
9-12 år

Den andra fristående delen i Kristina Ohlssons Zombiefeber-serie. En berättelse med både spänning, driv och mytiska inslag - helt enkelt perfekt för barn i mellanåldern!

Golden Boy – Abigail Tarttelin

Golden Boy – Abigail Tarttelin

Max bor med sina föräldrar och lillebror i ett välbärgat område strax utanför Oxford. Föräldrarna är framgångsrika inom rättsväsendet och syns ofta i media, därför känner Max en press på sig att alltid vara perfekt och prestera bra; han har höga betyg, är ledare för fotbollslaget och en riktig tjejmagnet. Under den lyckade ytan döljer familjen dock en hemlighet som de dolt väl under de 16 år som Max har levt; nämligen att han är intersex – alltså varken tjej eller kille, även om han från det att han var liten känt sig som en pojke. Han har en fullt fungerande äggstock och livmoder, men även en penis. Det här är inget som de pratar om särskilt mycket i familjen, och hans lillebror vet inte ens om det än. Men även om Max könstillhörighet inte är något som egentligen stör honom, påverkar det helt klart hans mående, då han är livrädd att någon i skolan ska få veta och därmed se honom som ett freak. Dessutom har han börjat intressera sig för tjejer och inser att han aldrig kommer att kunna gå längre än att hångla med dem.

Det här är dock inte den enda hemligheten som Max döljer för omvärlden. En kväll blir han våldtagen av sin barndomsvän, som även är hans föräldrars bästa vänners son, vilket gör att han börjar tänka mer på vem han är och vad det innebär. Våldtäkten får inte bara förödande konsekvenser för hans mående, utan Max blir även tvungen att ta enormt svåra beslut som kommer att påverka hela hans liv. Han håller allt det svåra för sig själv då han är övertygad om att sanningen skulle förstöra både hans eget och föräldrarnas liv och karriärer.

På grund av ödes nyck möter han jämngamla Sylvie och hittar hos henne både vänskap och kärlek, men efter omständigheterna är deras relation inte helt oproblematiskt.

Det här är läsning som tar sig in under huden och lämnar en med en unken smak i munnen – skildringen av våldtäkten är så detaljrik och rå att man egentligen inte vill läsa. Men det gör man, för redan när man väljer att läsa boken är man medveten om att det här kommer att bli jobbig läsning, och det är bara att ta sig igenom det. Men är det värt det? Absolut. För det här är läsning som är viktig, inte bara för den enskilda människan utan för hela samhället då det är ett ämne som bör uppmärksammas.

Partier i boken känns dock överflödiga, och vissa sidor är riktigt svåra att ta sig igenom. Det här beror på att språket känns torrt och utsvävande, och flera gånger bläddrar jag faktiskt förbi eller skummar igenom de sidorna. Det här beror på att författaren använder sig av flera olika berättarröster, där tre av dem tillhör vuxna karaktärer så som mamman, pappan och läkaren. Vilket i och för sig gör berättelsen mångfacetterad då man får lära känna personerna nära Max, och därmed förstår sig på deras beslut. Men för det mesta känns det ändå som om mycket av de här texterna inte tillför speciellt mycket till berättelsen som sådan.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus

Golden Boy Bokomslag Golden Boy
Abigail Tarttelin
Ungdomsroman
Bonnier Carlsen
2016-12-27
428
Unga vuxna

Max är en populär 16-åring som har höga betyg och välbärgade lyckade föräldrar. Inom familjen finns dock en hemlighet som absolut inte får komma ut - Max är intersex, det vill säga varken pojke eller flicka, även om han alltid har känt sig som en pojke. Dessutom händer något fasansfullt som gör att Max även måste hemlighålla något som skulle förgöra både honom själv och hans familj om det skulle avslöjas.

Om jag försvann – Meg Rosoff

Om jag försvann – Meg Rosoff

Meg Rosoffs ungdomsroman Picture Me Gone gavs ut 2013, och nu har den äntligen översatts till svenska! Den svenska titeln är Om jag försvann, och omslaget är så vackert att man nästan smäller av. Det första jag lägger märke till när jag börjar läsa texten är att jag riktigt sugs in i boken; historien fångar mig omedelbart och antagligen beror det på att den börjar så direkt. Redan på andra sidan får man klart för sig att berättelsens kärna är den att den tolvåriga protagonisten Mila och hennes far Gil ska åka från London till New York för att hitta Gils bästa vän Matthew, som har försvunnit spårlöst från sin fru och ettårige son. Och det är precis nu som man som läsare kan spänna fast bältet och bara åka med i den här historien som är helt makalöst bra narraterad.

Det är som sagt Mila som är huvudpersonen, och genom att följa med i hennes tankegångar är man med och löser gåtan om vad som kan ha hänt Matthew och varför. Mila är enda barnet till föräldrar i 60-årsåldern, modern är fiolspelare och fadern översättare. De har en väldigt nära förälder-barnrelation och Mila beskriver dem som en treenighet vilket beskriver känslan man får för dem väldigt bra. De är så omtänksamma och har en sådan stor kärlek och tillit till varandra, samtidigt som de respekterar varandra som individer. Samtidigt är Mila totalt olik sina föräldrar, då hon varken har en fallenhet för språk eller är intresserad av att lära sig spela något instrument. Istället gillar hon att se på TV-serier och har en fäbless för mysterielösning. Men den största skillnaden är att Mila till skillnad från dem (och i princip alla människor hon möter) har en otrolig känslighet för saker och ting, och noterar de mista ting som går andra förbi. Ibland får man uppfattningen att hon är synsk på något vis, eller kanske bara högkänslig, vem vet. Det är det här personlighetsdraget som gör att Mila är en sådan extremt bra berättare, då historien om Matthew och hans liv och familj rullas upp framför en undan för undan. Precis som man anar är det inte ett enkelt fall att lösa, utan istället ett flerbottnat och komplext sådant.

Jag skrev innan att man slås av kärleken och tilliten mellan Mila och hennes föräldrar; även om det inte är några storslagna ord eller handlingar som skildras. Istället är det tvärtom det lilla, de små gesterna och orden som gör det trovärdigt. Den känslan är totalt motsatsen till den man får av Matthews familj; där råder istället kyla, distansering och oärlighet. Trots att Matthew och Suzanne är gifta och har barn ihop känns det som om de inte ens känner varandra och är flera mil från varandra rent känslomässigt. Rent avståndsmässigt är de ju faktiskt det också, men Suzanne verkar inte ens bry sig. Den som istället bryr sig och saknar honom mest är den vita schäfertiken Honey. Tillsammans med henne ger sig Mila och Gil ut på en 70 mil lång resa för att hitta den försvunne Matthew.

Om de lyckas eller ej tänker jag inte avslöja, men för mig var det inte det som var avgörande för berättelsen. Istället var det vägen dit, att få lära känna en människa som man egentligen inte vet någonting om och som man på grund av hans handlingar tycker riktigt illa om. Rosoffs styrka är hennes personporträtt och förmågan att på ett nästan subtilt sätt få en att förstå människans innersta väsen. För att illustrera detta måste jag citera en mening från boken, som beskriver förstålse för en annan individ väldigt bra:

 

Väldigt mycket översättning, har Gil en gång sagt till mig, sker på en imaginär plats där författaren och översättaren möts. Man måste inte tycka om författaren för att instämma i det han har skrivit. Men det är nödvändigt att gå bredvid och hålla samma takt. Det blir svårare, säger han, när den andra personen haltar svårt eller stannar och startar hela tiden eller rör sig planlöst. Det svåraste av allt är när berättelsen kommer från en plats som översättaren själv inte kan besöka (s.247).

 

Till alla er som inte upptäckt Meg Rosoff än, ni har verkligen något att se fram emot!

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus

Om jag försvann Bokomslag Om jag försvann
Meg Rosoff
Ungdomsroman
Gilla Böcker
2017-02-01
248
Unga vuxna

Äntligen har Meg Rosoffs ungdomsroman Picture Me Gone översatts till svenska!

I den här berättelsen får man följa med tolvåriga Mila och hennes pappa Gil när de åker 70 mil genom USA för att hitta Gils vän som är spårlöst försvunnen. Men berättelsen är mycket mer än så, och Rosoffs berättarteknik gör att man kommer nära människans innersta väsen.