För en liten stund sedan tillkännagavs vilka böcker som är nominerade till årets Augustpris. Inom kategorin svensk barn- och ungdomslitteratur, som jag är mest intresserad av, är det någon av de här titlarna som har chans att vinna:
Om dagen tar slut– Lisa Hyder & Per Gustavsson (3-6 år)
Fågeln i mig flyger vart den vill– Sara Lundberg (9-12 år)
Den förskräckliga historien om Lilla Hon– Lena Ollmark & Per Gustavsson (9-12 år)
Dumma teckning!– Johanna Thydell & Emma Adbåge
Den 23 november får vi veta vem som får motta det prestigefyllda priset!
De nominerade inom barn- och ungdomskategorin. På bilden från vänster: Bakre raden: Elin Nilsson, Johanna Thydell. Främre raden: Lisa Hyder, Per Gustavsson, Johanna Nilsson. Frånvarande: Emma Adbåge, Lena Ollmark, Sara Lundberg. Foto: Sören Andersson
Det här är en ny diktsamling som man bara måste älska! Boken är ett första gemensamt arbete mellan tvillingsystrarna Emma och Lisen Adbåge – båda erfarna bilderboksskapare vars tidigare verk tilltalar mig både text- och bildmässigt. Och likaväl gör den här boken det. Jag gillar de direkta dikterna, som handlar om allt från konstiga vuxna, hur det är att växa och bli större, sorgen över att ha förlorat någon, pirr i magen och känslan av lycka i den varm sommarbil när man vet att man snart ska få hoppa i vattnet. Det som gör samlingen extra bra är att det triviala blandas med komplexa och svåra frågor; så som annorlundahet, feminism, kapitalism och miljö. Även om det inte är direkt uttalat, så finns det där utan att störa och förstöra läsningen. Även illustrationerna bidrar till en mer komisk touch på de mer allvarligt vinklade dikterna.
Många av dikterna är just komiska eller tragikomiska – och det är här jag tycker att Emma och Lisen Adbåge är som starkast. Det komiska, och framförallt det som har med kiss, bajs och prutt att göra tror jag kan locka många barn att fastna för genren, för visst är det så att dikter är lite svårare att både läsa och förstå för små barn. För vad kan bli bättre än detta:
KRETSLOPPET
Under ytan
där i grytan
ligger korvarna på spänn
ingen fara
ät dom bara
korv blir åter korv igen
Jag som gillar det tragikomiska fastnar direkt för dikten ”Gunilla” som skildrar hur en kvinna ramlat raklång ned för en trappa medan berättarrösten uppmanar sin vän att fixa frillan då de ska grilla och hon därför inte bara kan ligga där. I ”Sånt dom vill” ser barnet på den vuxne som en tjatig person som helst ägnar sig åt att spela spel på mobilen, köra bil och laga mat. Genom att i de två första verserna beskriva vad hundar och katter gillar att göra mest, framstår den vuxne som någon helt skild från barnvärlden, och det här får mig som vuxen att tänka på hur jag faktiskt uppfattas av mitt barn. Det är ju en tråkig bild av en vuxen, men då samhället ser ut som det gör så går mycket tid åt till att just köra och handla och laga mat. Även det här är något som är så bra med dikterna; att de har något att säga både barnet och den vuxne läsaren.
Det här är med andra ord riktigt läsgodis innehållandes mycket gott och blandat, och jag rekommenderar den varmt till både ovana och vana diktläsare!
