Browsed by
Tagg: Brott

Midsommarmorden – Magnus Nordin

Midsommarmorden – Magnus Nordin

Har du läst Magnus Nordin innan eller är hans författarskap nytt för dig? Du som är invigd vet redan att han är en mästare på skräck, medan du som inte känner till honom sedan innan har riktigt bra läsupplevelser framför dig. Den nya boken är inget undantag.

I Midsommarmorden är tonårskillen Ossian i centrum för berättelsen. Han går gymnasiets Medieprogram, och när klassen får i uppgift att göra ett avslutande projektarbete väljer han att göra en dokumentärfilm om Midsommarmorden; det vill säga morden på två ungdomar en midsommarafton för tjugoåtta år sedan. Att Ossian nästintill är besatt av morden beror dels på att de begicks i Bergsfors, samma ort som Ossian bor i, men också det faktum att mördaren aldrig har åkt fast. 

Filmen har planerats in i minsta detalj, och till sin hjälp har han sin flickvän Emina och bästa vän Abbe som agerar både skådespelare och bollplank till alla de idéer och teorier om brottet som upptar det mesta av Ossians vakna tid.  

Hans outtröttliga driv och undersökande arbetssätt leder dock inte endast till lärarens entusiasm, utan drar även till sig oväntad uppmärksamhet som riskerar att inte bara äventyra filmen utan även Ossians säkerhet. För vem är egentligen personen som kallar sig ”X” som tycks ha vetskap om okända detaljer i om fallet; och finns det någon koppling mellan Midsommarmorden och det så kallade Campingmordet, som utförts på exakt samma sätt? 

Midsommarmorden är en kuslig berättelse som inte drar sig för att skydda läsaren från otäcka och obehagliga skildringar. Romanen är utformad som en klassisk pusseldeckare, där protagonisten Ossian fungerar som berättelsens detektiv som på grund av sitt intresse och sin skoluppgift är den som genom berättelsens gång introducerar avgörande fakta om brottet/mördaren som gör att läsaren utmanas att lösa mysteriet tillsammans med Ossian. Det här är ett berättargrepp som är både effektivt och tillfredsställande, som Nordin hanterar med bravur både stilistiskt och genom att teckna ”under skinnet”-porträtt av protagonisten. Vi är där med Ossian, i hans huvud och känslor – men även ett steg före: och precis så ska det vara i en bra pusseldeckare som får det att krypa i kroppen av obehag. 

Det här är en ungdomsbok för den orädda läsaren som gillar bestialiska och spännande mordmysterier med inslag av katt-och-råtta-lekar.  På grund av de blodiga och ibland skrämmande skildringarna skulle jag inte rekommendera den till någon under 15 år. 

Låna boken på biblioteket, eller köp den på Adlibris eller Bokus!

Midsommarmorden Bokomslag Midsommarmorden
Magnus Nordin
Ungdomsroman
Bonnier Carlsen
2018-06-04
262
Unga vuxna

Det här är en ungdomsbok för den orädda läsaren som gillar bestialiska och spännande mordmysterier med inslag av katt-och-råtta-lekar.  På grund av de blodiga och ibland skrämmande skildringarna skulle jag inte rekommendera den till någon under 15 år. 

Pappas pojke – Emelie Schepp

Pappas pojke – Emelie Schepp

Emelie Schepps kriminalroman Pappas pojke är den fjärde delen i serien om åklagaren Jana Berzelius, som har gjort succé både här i Sverige och internationellt.

I boken finns två separata berättelser som löper parallellt, primärhistorien om den försvunne pojken och den förundersökning som Jana och hennes poliskollegor genomför och en sekundärhistoria där Janas mörka förflutna kommer ikapp henne och ställer till problem för det liv hon har skapat åt sig.

I den primära historien har en sexårig pojke försvunnit från sitt hem i samband med att hans mamma blivit dödad, och pojkens pappa som vid tillfället för brotten befann sig på mataffären blir misstänkt och grips. Trots hans genuina sorg över sin sons försvinnande visar han inte några särskilda känslor över att hans fru är död, och snart visar det sig att mer göms under ytan än man först anar.

Berättelsen som löper bredvid handlar om Janas tidigare samröre med en av stadens värsta brottslingar, och hur hemligheten om hennes våldsamma förflutna riskerar att avslöjas då han kräver att få träffa henne i häktet. När Jana vägrar att göra som han vill, hotas en kollega och hon är därmed tvungen att ta ett både svårt och komplicerat beslut.

I texten finns partier med anakronier, som inte hänger ihop med berättelsens nutid utan istället rent tidsmässigt hör ihop med det som utspelar sig tre veckor efteråt, men är det som leder till upplösningen. Då de här prolepserna förekommer sporadiskt och hänger ihop med det sista kapitlet känns de till en viss del osammanhängande, men författarens intention att förleda läsaren fungerar riktigt bra. Berättartekniskt är det här genialiskt, då det för berättelsen åt ett oväntat håll. Samtidigt finns det vissa planteringar i texten som leder läsaren för snabbt till lösningen, vilket inte är en helt optimal egenskap då en kriminalroman som sådan helst inte ska avslöja avgörande detaljer för tidigt i berättelsen.

Persongalleri är något som Schepp är skicklig på, för även om händelserna följer karaktärernas polisiära arbete, så utnyttjar hon textutrymmet väl genom att med få ord gestalta de fiktiva personerna så att det känns som om man känner dem och träder in i deras värld. Det här sker genom en opersonlig allvetande berättare, och kapitlen är uppdelade efter de olika karaktärernas synvinklar. Jana är den som är mest komplex och som därmed kanske borde vara den som är mest intressant. Som karaktär innehar hon inte traditionella feminina egenskaper; utan är istället känslokall, hård, självständig, aktiv etcetera, samt att hon inte ger vika för någon man – inte ens de som älskar henne och som hon själv har känslor för. Det här gör henne förvisso till en stark kvinnlig karaktär, men det faktum att hon utan några problem kan manövrera sitt arbete som åklagare samtidigt som hon letar upp och eliminerar potentiella hot på sin fritid bidrar till komplexa känslor – för genom att bete sig nästintill robotaktigt både handlingsmässigt och relationsmässigt tenderar hon att vara svår att ta till sig. Det blir för verklighetsfrånvänt och för mycket superhjältetema. Personligen gillar jag karaktären Mia mer, för med sina mindre tilltalande personlighetsdrag (ständigt bitter, irriterad och fördomsfull), ständiga pengabekymmer och oförmågan att ha fungerande relationer gör henne mer mänsklig vilket gör henne lättare att tycka om och relatera till.

Sammansättningen av karaktärerna är dock välfungerande, då de med sina olikheter kompletterar varandra. Det här tillsammans med berättelsens stilistik och uppbyggnad gör det lockande att även läsa Emelie Schepps tidigare och kommande romaner.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Pappas pojke Bokomslag Pappas pojke
Jana Berzelius (del 4)
Emelie Schepp
Roman
HarperCollins Nordic
400
Vuxna

Spännande kriminalroman där två berättelser löper parallellt med varandra; den ena om en pojke som försvunnit spårlöst i samband med att hans mamma dödats och den andra om huvudkaraktären och åklagaren Jana Berzelius, som på grund av sitt tidigare så mörka förflutna nu måste fatta ett svårt beslut.