Browsed by
Tagg: Bokförlaget Opal

April, April – Mattias Edvardsson

April, April – Mattias Edvardsson

Min fröken på mellanstadiet sa alltid att livet blir vad man gör det till. Det är förstås likadant med döden. Den blir också vad man gör den till. Och eftersom jag hade levt mitt snart sjuttonåriga liv i skuggorna, i marginalen, vid sidan av, var mina planer på en spektakulär död antagligen att betrakta som ett slags kompensation (s. 7).

Så lyder de första meningarna i Mattias Edvardssons ungdomsroman April, April från 2015, som förra året även gavs ut i pocketformat. Som läsare innebär detta att en genast blir införstådd med att det här kommer att bli en berättelse med svärta och smärta. Men vad man inte vet då är att det i allra högsta grad även är en berättelse som mest av allt kanske kan beskrivas som optimistisk och hoppfull. 

De tungsinta orden i början av boken tillhör protagonisten Hugo Andreasson, som har bestämt sig för att ta sitt liv på vindsrummet på skolan han en gång gått på. Med sig har han sin morbrors gamla gevär, vilket är tänkt att avsluta hans 6209 dagar långa liv på den plats som han förknippar med den förnedring som mobbingen medfört. Men istället för att dö hamnar Hugo på ett HVB-boende – beläget ute på landsbygden och så långt från civilisationen som man kan komma. Vilket passar bra, då incidenten på skolan inte direkt har gett honom ett bra rykte. Här träffar han andra ungdomar som är utanför samhället på ett eller annat sätt, bland annat April, som får det att bränna till i magen på ett både underbart och förvirrande sätt. 

För första gången upplever Hugo hur det är att vara en i gänget och höra till, bli respekterad och omtyckt för den han är. Men snart gör även de mindre trevliga aspekterna av hur det är att skapa relationer av det här slaget sig påminda, och det med full kraft. 

Edvardssons styrka är definitivt hur väl han behärskar såväl språk som dramaturgi; handlingens komposition fungerar väldigt bra tillsammans med det tragikomiska draget i texten som sätter tonen redan i expositionen. Genom att tillföra nya komponenter hålls spänningen och nyfikenheten uppe genom hela berättelsen, vilket tillsammans med de trovärdiga miljö- och karaktärsskildringarna gör att det här är en bok som är väldigt svår att lägga ifrån sig.  

En kort sammanfattning av April, April är att det är en fruktansvärt bra och välskriven berättelse som lyckas med det svåra att skildra psykisk ohälsa och utanförskap på ett träffsäkert, genuint och uppfriskande humoristiskt sätt – utan att för den sakens skull någonsin släppa fokus från berättelsens kärna. 

Boken finns bland annat på Adlibris och Bokus.   

April, April Bokomslag April, April
Mattias Edvardsson
Ungdomsroman
Opal
2017-09-18
264
Unga vuxna

April, April är en välskriven berättelse som lyckas skildra psykisk ohälsa och utanförskap på ett träffsäkert, genuint och uppfriskande humoristiskt sätt – utan att för den sakens skull någonsin släppa fokus från berättelsens kärna.

Skalbaggar, Anne Frank och LasseMajas Detektivbyrå

Skalbaggar, Anne Frank och LasseMajas Detektivbyrå

I dag har jag fått lära mig mer om läskiga kryp som egentligen är ganska gulliga, enligt barnboksförfattaren M.G. Leonard, som berättade om sin egen rädsla och fascination för skalbaggar i seminariet ”Krypande spänning”. För er som tycker att namnet verkar taget, så stämmer det alldeles utmärkt – Maya Gabrielle är hennes riktiga namn medan Leonard är namnet på hennes äldsta son, som hon lovade att om hon någonsin skulle bli författare så var det pseudonymen M.G. Leonard hon skulle skriva under. Det kan verka märkligt att en författare väljer att skriva böcker om kryp, och ännu underligare blir det när den författaren i princip har en fobi mot dessa. M.G. Leonard hävdar att hon kände det som en plikt att skapa en berättelse om skalbaggar där de inte framställs som endast otäcka insekter, och använde därför ord i texten som inte associeras med rädsla utan istället förmedlar en positiv bild av dem som intressanta och originella. De är bland annat den enda arten på jorden som kan anpassa sig efter sin omgivning utan problem, vilket var den idé som berättelsen är uppbyggd kring – för vad skulle hända om någon med ett ont uppsåt genmanipulerar skalbaggar? Maya Gabrielle, eller M.G. Leonard som är hennes skrivarnamn, poängterade att även om det är grov generalisering så kvarstår faktum att pojkar gillar hennes böcker på grund av det faktabaserade innehållet – och att de ofta går in för att lära sig de latinska namnen på skalbaggarna. Det viktigaste och det som jag kommer att bära med mig är att barn som läst böckerna Kryp och Krypens drottning inte finner den ondskefulla Lucretia Cutter läskig på grund av hennes insektsben och fasettögon. Nej, det som barnen tyckte var mest skrämmande med henne var det faktum att hon inte hyser någon som helst empati för andra människor – inte ens sin egen dotter. Och jag kan inte annat än att hålla med: för det är de tankar och känslor som finns inuti en individ som kan vara farligt för omgivningen, inte de yttre attributen i sig.

Seminariet ”Krypande spänning” med M.G. Leonard. Moderator Lotta Olsson.

Till och från de olika seminariepunkterna sprang jag bland annat på Berättarministeriets och svenska PEN’s högläsning av Anne Franks dagbok; där syftet var att uppmärksamma yttrandefriheten och kampen mot rasism och främlingsfientlighet. En monter som känns väldigt relevant och viktig med tanke på den nazistdemonstration som kommer att genomföras i morgon lördag.

Berättarministeriet läser högt ur Anne Franks dagbok

Till något helt annat, nämligen Bonnier Carlsens fina lekhörna där barnen kan roa sig med att leka LasseMajas Detektivbyrå! Perfekt sysselsättning för de yngre mässbesökarna som tröttnat på att trängas bland alla vuxna på mässgolvet.

Vilket barn kan motstå LasseMajas lekhörna?