Browsed by
Tagg: Barnroman

Kejsarens grav – Johan Rundberg

Kejsarens grav – Johan Rundberg

Kejsarens grav är den andra delen i mellanåldersserien Häxknuten som är skriven av Johan Rundberg. I den första boken, Vålnadens röst, fann de tre vännerna Sebbe, Max och Manda varandra på en filminspelning där Sebbes mamma, Manda och Max pappa var med som skådespelare; och de blev genast nära vänner. I bok två är det åter igen en filminspelning som gör att vännerna kan sammanstråla igen; och den här gången är det julkalendern som ska spelas in på Östasiatiska museet, där en ny utställning precis har kommit på plats. Till Max glädje är det kistan tillhörande Kinas första kejsare som har fraktats till museet, tillsammans med gravkammarens vaktande soldater. Det sägs att det ligger en förbannelse över gravkammaren, och att den som försöker ta sig in skadas eller dödas. Och precis som i den första boken dröjer det inte länge förrän det börjar hända oförklarliga ting, och barnens säkerhet står plötsligt på spel…

Berättarperspektivet är Sebbes, vilken är en simultan jagberättare som genom att beskriva situationer samt att referera till en händelser som ägde rum i första boken på ett smidigt sätt vägleder läsaren genom historien. 

Rundberg har en förmåga att med endast några få meningar fånga läsaren; och den välskrivna, inlevelsefulla texten samt den genomlöpande spänningen gör boken till en riktig bladvändare. 

Förutom att vara nervkittlande är Kejsarens grav en bok om vänskap, mod och familjerelationer. 

Boken hittar du bland annat på Adlibris och Bokus

Kejsarens grav Bokomslag Kejsarens grav
Häxknuten
Johan Rundberg
Barnroman
Natur & Kultur
2018-03-17
212
9-12 år

Rundberg har en förmåga att med endast några få meningar fånga läsaren; och den välskrivna, inlevelsefulla texten samt den genomlöpande spänningen gör boken till en riktig bladvändare.

Billie. Alla tillsammans – Sara Kadefors

Billie. Alla tillsammans – Sara Kadefors

Det här är den tredje boken om mellanstadietjejen Billie som bor hos fosterfamiljen Persson i det lilla samhället Bokarp; vilket är totala motsatsen till det liv hon hade i Stockholm. Där bodde hon i en liten lägenhet med sin mamma, som inte gått utanför dörren på väldigt länge – dels för att hon inte gillar människor, och dels för att hon är för stor för att ta sig fram. Nu bor hon istället hos en helylle familj med två föräldrar och två barn i ett stort brunt hus; som alltid är nystädat och fint. Dessutom gör familjen söndagsutflykter varje vecka tillsammans, och har familjemöten i samband med den hemlagade middagen, som alltid äts vid bordet vid samma tid varje dag. Med andra ord har den nya vardagen varit mycket omvälvande och prövande för Billie, som annars tillbringat dagarna i sängen bredvid sin mamma, tittandes på serier och ätandes hämtmat. 

När berättelsen tar vid har stämningen ändrats i familjen, och de så annars så perfekta gifta paret Petra och Mange beter sig konstigt omkring varandra, och verkar inte vilka tillbringa lika mycket tid tillsammans. Något är helt klart skumt, och samtidigt som Billie har sin egen kärlekssituation att tänka på då Douglas vill vara ihop medan hon själv inte vill gå miste om den frihet det är att vara sin egen, riskerar familjens situation att demolera den trygga tillvaro som Billie och människorna runt omkring henne har byggt upp. 

Precis som i de tidigare böckerna möter man en tuff och självsäker tjej som inte drar sig för att säga vad hon tycker och tänker, även om det bidrar till en dålig stämning och upprivna sår. För Billie resonerar som så att det är bättre att reda ut saker och ting på en gång än att tassa kring det svåra som katten runt het gröt. Vilket visar sig inte vara lika lätt när det handlar om henne själv, och de svårigheter hon själv brottas med. 

Det faktum att man kommer under Billies hårdhudade skinn på det här viset gör att hon som protagonist känns mer trovärdig; för även om hon fortfarande ofta är nästintill olidligt käck och positiv blir hon genom tveksamheten, rädslan och oron inför vissa saker mer komplex till sin karaktär, vilket också gör henne mer mänsklig och lättare att känna igen sig i för den unga läsaren – och därmed se upp till. 

Genom att använda sig av en personlig och simultan jagberättare närmar sig Kadefors svåra ämnen som sorg, ensamhet, utanförskap och skilsmässa på ett genialiskt sätt, då Billie fungerar som en sorts katalysator för berättelsens progressiva handlingsförlopp. Med sitt driv och energi är hon motsatsen till de passiva bikaraktärerna och driver därmed hela tiden berättelsen framåt. 

Alla borde ha en Billie i sina liv, någon som är brutalt ärlig, alltid ställer upp och vill en väl. Thank Lord för skönlitteraturen och dess förmåga att få en att känna att man faktiskt har en sådan vän, även om hon är fiktiv och sisådär tjugo år yngre än en själv. 

Läs gärna mina recensioner av Sara Kadefors andra böcker om Billie; Billie. Avgång 9:42 till nya livet, samt Billie. Du är bäst.

Boken hittar du bland annat hos Adlibris och Bokus

Billie. Alla tillsammans Bokomslag Billie. Alla tillsammans
Billie
Sara Kadefors
Barnroman
Bonnier Carlsen
2018-04-23
154
9-12 år

Alla borde ha en Billie i sina liv, någon som är brutalt ärlig, alltid ställer upp och vill en väl. Thank Lord för skönlitteraturen och dess förmåga att få en att känna att man faktiskt har en sådan vän, även om hon är fiktiv och sisådär tjugo år yngre än en själv.

Egon : hälften alien – Per Simonsson & Stefan Roos

Egon : hälften alien – Per Simonsson & Stefan Roos

Författarna till Egon : hälften alien, Per Simonsson och Stefan Roos, är erfarna manusförfattare och har bland annat skrivit SVT:s julkalendrar Tjuvarnas jul och Selmas saga, och har även gett ut bokserien Klappsnapparna på Opal förlag. 

Deras nya bok är en mellanåldersroman i dagboksformat, där läsaren genom huvudpersonen Egons anteckningar blir invigd i hans allt mer bisarra vardag. För det är inte helt vanligt att en kille i sjunde klass börjar höra en konstig röst som tycks veta exakt vem och vart han är, och att vad som först verkar vara en finne i rumpan visar sig vara utväxten till en svans? Men det är alltså precis vad som händer med Egon, som förstås känner sig väldigt onormal och konstig och därför endast kan anförtro sig åt sin nya dagbok, som han fått av sin mamma i trettonårspresent. En EXAKT likadan dagbok som hon själv hade i tonåren, visar det sig snart. Och hur kan hans mamma veta att han kommer att behöva skriva av sig när han träder in i puberteten, han som inte är typen som skriver dagbok? 

När han börjar känna sig som en levande magnet som slår ut all elektricitet i närheten blir det hela bara för mycket, men mitt i allt elände så hittar han en vän som faktiskt har just allt han behöver för att få hjälp med sitt problem. Det finns bara ett litet dilemma: tjejen han är kär i verkar verkligen ogilla henne. Hur ska Egon göra för att både få hjälp, umgås med sin nya vän och bli ihop med sin drömtjej?

Berättandet sker utifrån en simultan jagberättare, vilket är den vanligaste formen i just dagboksromaner, även om förhållandet mellan berättandets tid och berättelsens tid ofta är oklar. Det finns emellertid passager i texten där Egon faktiskt skriver ner det som sker under pågående händelser; som när han sitter och väntar på att det eventuella rymdskeppet ska landa i skogen. För att öka textens trovärdigheten finns det på varje uppslag olika sorters bilder vars syfte är att se så autentiska ut som möjligt; genom att se ut som urklippta tidningsbilder och artiklar, handskrivna lappar och bläckteckningar bredvid dagboksanteckningarna.

Bidrar det här då till att det blir en mer realistisk läsupplevelse? Svar JA! Den fina och påkostade utformningen med färgtryck samt det faktum att boken både är humoristisk och innehåller teman som vänskap och kärlek gör den till en av vårens bästa böcker för barn i åldern 9-12 år. 

I höst ges andra delen i serien ut; Släkten invaderar, och under 2019 utkommer den tredje och avslutande delen I farsans galax

Boken hittar du bland annat på Adlibris och Bokus

Egon : hälften alien Bokomslag Egon : hälften alien
Egon : hälften alien (del 1)
Per Simonsson & Stefan Roos
Barnroman
Lilla Piratförlaget
2018-04-18
240
9-12 år

Den fina och påkostade utformningen med färgtryck samt det faktum att boken både är humoristisk och innehåller teman som vänskap och kärlek gör den till en av vårens bästa böcker för barn i åldern 9-12 år!

Beppe & Isabel – Björn Augustson & Johanna Arpiainen

Beppe & Isabel – Björn Augustson & Johanna Arpiainen

Beppe & Isabel av Björn Augustson och Johanna Arpiainen som handlar om vänskap och hur svårt det är när bästa kompisen plötsligt vill leka med någon annan också. Dessutom får svårare teman som sorg och utanförskap plats, fast mest i periferin. I centrum för historien står Beppe och Isabel, och tar sin början en sommardag när de bästa vännerna träffas för att fiska krabbor. När de en stund senare sitter med en hink full med krabbor berättar Isabel att de ska få nya grannar, som har barn. Medan Isabel tycker att det är spännande och roligt, vet Beppe inte riktigt om han känner detsamma; för det brukar alltid vara bara han och Isabel. När den nya familjen flyttar in visar det sig att barnet är en kille i deras ålder, och det visar sig genast att det är inte är det lättaste att behöva dela sin bästa kompis med någon annan, speciellt inte när en själv glöms bort. 

Berättarrösten är opersonlig och begränsat allvetande, då denne endast skildrar två av karaktärernas perspektiv. Berättaren är närvarande och beskriver personer och miljö samt händelser vartefter de sker i nutid, med undantag av när berättelseförloppet ungefär i mitten bryts  för att beskriva de två protagonisterna mer ingående; var de bor och hur deras familj ser ut. På varje uppslag finns estetiskt tilltalande illustrationer i färg, vilka samspelar väl med texten. Språket är enkelt och saknar både bildspråk och mer avancerade ord, vilket de korta meningarna helt enkelt inte lämnar utrymme till, vilket är synd då det här är viktiga komponenter i skönlitterära texter för barn för att både väcka nyfikenhet och stimulera språk- och läsutvecklingen.

Sammanfattningsvis är det ändå en helt ok bok som passar bra som högläsningsbok, men även att läsa själv.

Boken finns bland annat på Adlibris och Bokus

Beppe & Isabel Bokomslag Beppe & Isabel
Björn Augustson & Johanna Arpiainen
Barnroman
Speja Förlag
2017-05-29
80
6-9 år

Det här är en bok som handlar om vänskap och hur svårt det är när bästa kompisen plötsligt vill leka med någon annan också. Dessutom får svårare teman som sorg och utanförskap plats, fast mest i periferin. På varje uppslag finns estetiskt tilltalande illustrationer i färg, vilka samspelar väl med texten.

Ellinor – Katarina von Bredow

Ellinor – Katarina von Bredow

Katarina von Bredow är tillbaka med en ny bok för läsare mellan 9-12 år; som liksom hennes andra barn- och ungdomsromaner utspelar sig i skolans värld. Huvudpersonen Ellinor är tolv år när berättelsen tar sin början, men hinner fylla tretton under historiens gång. Just övergången och att gå från barn till ungdom är ett viktigt tema i boken, och genom en allvetande tredjepersonsberättare får läsaren ta del av Ellinors vardag och de komplicerade situationer hon ställs inför framförallt i skolan och hemma. För trots att hon har två bästisar och familj som bryr sig om henne så finns det faktorer som gör att tillvaron är extremt jobbig: de två bästisarna Leo och Meja tål inte varandra, och Ellinor måste hela tiden välja vem hon ska vara med när för att inte göra någon sur, och hemma är hennes mamma svartsjuk när hon är hos sin pappas och hans nya fru och Ellinors halvbror.

Ett exempel på hur hon hela tiden tassar på tå för att inte göra någon upprörd är när hon fyller år, och hon får en sprillans ny Iphone av sin pappa, medan hennes mamma hela tiden har sagt att hon inte har råd att köpa en ny mobil utan låter laga den gamla trasiga istället. Konflikter skapas alltså hela tiden runt omkring Ellinor och hamnar hela tiden mitt emellan. Därför är det inte så konstigt att hon blir nervös och drar små vita lögner när Viktor, den nye killen i klassen, vill umgås med henne på fritiden. Viktor är både rolig och snäll, och får Ellinor att kunna vara sig själv och må riktigt bra. Men vad ska hon göra när Meja verkar ha blivit kär i Viktor och Leo verkar hata Viktor över allt annat? 

Vänskap är ett mycket vanligt tema i mellanålderslitteratur, och har varit så ända sedan i början av 1900-talet, även om vänskapsrelationerna ser annorlunda ut nu för tiden. I Ellinor är vänskapsrelationen mellan henne Leo och Meja hela tiden i centrum, men det är ingen idyllisk vänskap som beskrivs utan istället relationer som genom svårigheter ger upphov till utveckling hos individerna: Leos svartsjuka som kan tolkas som att han hyser romantiska känslor för henne, men också kan bero på att Viktor och Meja tar ifrån honom den enda vän han faktiskt har? Vänskapsrelationen mellan Ellinor och Meja är även den svårdefinierad och diskutabel, då den verkar bygga på att båda parter vinner något på den. I Mejas fall har hon ännu en ”knähund” som gör som hon vill, medan Ellinor får högre social status och därmed bättre självkänsla. Deras vänskap ställs på prov både en och två gånger under berättelsens gång, något som är intressant att följa. 

Katarina von Bredow är en författare som alltid lyckas hitta rätt röst i sina berättelser, som gör att det hon skriver känns autentiskt. Det är inte lätt att bli tonåring: alla de krav och förväntningar som ställs på en, men också den föreställning man själv har om hur livet borde se ut och vara. Precis det här handlar Ellinor om. Att våga zooma ut, omvärdera vad som är viktigt och därmed försöka hitta sig själv.

Boken finns bland annat på Adlibris och Bokus

Ellinor Bokomslag Ellinor
Ellinor, Leo och Viktor
Katarina von Bredow
Barnroman
Natur & Kultur
2018-03-24
276
9-12 år

Katarina von Bredow är en författare som alltid lyckas hitta rätt röst i sina berättelser, som gör att det hon skriver känns autentiskt och äkta. Det är inte lätt att bli tonåring: alla de krav och förväntningar som ställs på en, men också den föreställning man själv har om hur livet borde se ut och vara. Precis det här handlar Ellinor om. Att våga zooma ut, omvärdera vad som är viktigt och därmed försöka hitta sig själv.

Osynliga Emmie – Terri Libenson

Osynliga Emmie – Terri Libenson

Terri Libensons bok är utformad som en blandning mellan serieroman och grafisk roman; där de två huvudkaraktärerna har tilldelats ett format var. Berättelsen cirkulerar kring Emmi, som är den tystlåtna ensamma tjejen som ingen lägger märke till och Katie, som är social, populär och vars självkänsla är stark. Katie är den med många vänner och coola föräldrar som har tid för henne, medan Emmis är sladdbarnet vars föräldrar nu vill ägna tid åt sina jobb och därför lämnar henne ensam hemma mycket. Hon har en bästa vän, som på grund av att hon är extremt begåvad går andra kurser än henne i skolan – vilket gör att de i princip bara äter lunch ihop. Ett sådant tillfälle bestämmer de sig för att skriva töntiga och klichéartade kärleksbrev till killarna de är kära i. Emmis brev, som är tillägnat Taylor i samma klass, hamnar i helg fel händer när Emmi råkar tappa sitt brev på väg till en lektion. Och för att säga så här: om man redan är en nobody och en looser så gör spridandet av ett omåttligt skämmigt kärleksbrev inte att man blir mer populär precis. 

Katie å sin sida låter inget förstöra hennes perfekta liv, och hon är ständigt positiv och entusiastisk. När det visar sig att Taylor är intresserad av henne är det inget förvånande utan ännu ett bevis på hennes fantastiska tur, då hon såklart gillar honom också. När hon förstår att Emmi blir retad och skrattad åt på grund av brevet, är hon den som självklart står upp och säger ifrån. Anledningen till det här empatiska handlandet? Jo, Emmi kommer ju aldrig att vara en konkurrent mot henne då hon är både snyggare, populärare och mer intressant. 

Det är väl ingen som undgått att dagboksformen fortsätter att vara populär bland barn och unga; och även om böckerna om Nikki med flera finns för tjejer (för att generalisera) så är det roligt att det kommer ännu fler historier om en ung tjej och hennes vardagliga problem. Jagformen bidrar till att Emmies upplevelser  i skolan förstoras på ett sådant där sätt som det gör för personen som är med om dem själv, men som andra runt omkring knappt reagerar på. Som att behöva säga till killar som står i vägen för ens skåp, behöva höja rösten och svara på frågor under lektioner (när man redan är stämplad som den tysta ensamma tjejen), eller behöva höja blicken och sträcka på ryggen när man går genom skolans korridorer (det vet ju alla vi ”osynliga”  som gått i högstadiet hur det känns!).

Det här är en bok där komik och allvar blandas och där utformningen fantasirik. Dessutom är vändningen på slutet genialisk. En bok att läsa både för igenkänning och pepp!

Boken finns bland annat på Adlibris och Bokus

Osynliga Emmie Bokomslag Osynliga Emmie
Terri Libenson
Barnroman
Alfabeta
2018-03-20
192
9-12 år

Det här är en bok där komik och allvar blandas och där utformningen fantasirik. Dessutom är vändningen på slutet genialisk. En bok att läsa både för igenkänning och pepp!

Det är Flanagan och jag – Bo R Holmberg

Det är Flanagan och jag – Bo R Holmberg

Bjarne bor hos sin mormor för andra året i rad, eftersom han inte vill bo i USA där hans föräldrar befinner sig för att göra karriär. Hans mormor är vad man förr hade kallat för häxa; hon har vetskap om de små under jorden, kan stä blod, läsa i kaffesump och hjälper människor med de växter som hon plockar och kokar. Det är mormor som lärt Bjarne hur man stjäl modet av någon; det vill säga gör så att personen i fråga blir helt kraftlös. Det krävs bara att man har något litet som tillhör den man vill göra modstulen, och slår in det med en pinne i en trädstam samtidigt som man säger en speciell ramsa. 

Bjarne och hans bästa vän Flanagan, som egentligen heter Juri, övar varje dag på att härdade – så att deras plågoande Lennys slag inte ska göra så ont, och för att en dag kunna ge igen. I den tomma bagarstugan tränar de boxning efter skolan, och även om de hela tiden blir starkare så behöver de något mer effektivt för att få slut på den terror de är utsatta för. De bestämmer sig därför för att testa om de kan stjäla Lennys kraft och mod.

Men trots att de gör ritualen som man ska, och till och med spikade in pinnen helt och hållet, är allt som vanligt på dagarna: Lenny är fortfarande en bråkstake som med sin styrka skrämmer slag på de andra eleverna, och han ger sig fortfarande på Bjarne och Flanagan när de går hem från skolan. Men så en dag kommer Lenny inte till skolan, och fröken meddelar att han är inlagt på sjukhus då han är mycket sjuk. 

Svartkonsten verkar ha fungerat, men nu blir pojkarna rädda att de istället för att ta kraft ifrån sin fiende har dödat honom. 

Det här är en mellanåldersbok som trots ett sparsamt omfång och en lättläst text inte för den delen snålar in på varken handling eller den språkliga kvaliteten. Det är en fin berättelse om vänskapens betydelse, den första förälskelsen och att mod kan te sig på flera olika sätt.

Boken hittar du bland annat på Adlibris och Bokus

Det är Flanagan och jag Bokomslag Det är Flanagan och jag
Bo R Holmberg
Barnroman
Alfabeta
2017-09-07
90
9-12 år

En fin och lättläst berättelse om vänskapens betydelse den första förälskelsen och om att mod kan te sig på många olika sätt.

London Eye-mysteriet – Siobhan Dowd

London Eye-mysteriet – Siobhan Dowd

Siobhan Dowd är en författare som tyvärr är relativt okänd här i Sverige, men som tack vare Atrium förlags översättningar nu kan få en ny läsekrets. Hennes författarskap består bland annat av de uppmärksammade och prisbelönta romanerna Bog Child (Barnet i mossen) och A Monster Calls (Sju minuter över midnatt); den sistnämnda som efter hennes död 2007 skrevs klart av Patrick Ness och som även filmatiserades 2016.

London Eye-mysteriet är Dowds andra roman, som hon skrev efter sin debut 2006 med ungdomsromanen A Swift Pure Cry. Precis som titeln antyder så är handlingen i London Eye-mysteriet centrerad kring ett mystiskt fall; nämligen hur en pojke försvinner spårlöst efter att ha gått ombord på The London Eye. Då den försvunne är huvudpersonen Ted och hans syster Kats kusin bestämmer de sig för att själva försöka lösa gåtan, då polisen tycks stå handfallen. 

Men berättelsen förtäljer även historien om en speciell och annorlunda pojke, det vill säga Ted, som inte är som andra och därför upplever världen och verkligheten på ett annat sätt. Själv säger han att hans hjärna har ett annat operativsystem än andra människors, vilket gör att han inte uppfattar ironi eller förstår innebörden av ordspråk – men som istället registrerar sådant som andras hjärnor inte uppfattar: de små detaljerna och tingen som leder ett samband mellan orsak och verkan, och han har därför förmågan att se de möjliga scenarion som kan ha utspelat sig efter de såg Salim den sista gången. 

Texten presenterar händelserna kronologiskt, men berättelsen är återberättad utifrån protagonisten Teds minnen av vad som hände de där dagarna i maj. I det inledande kapitlet redogör han med stor detaljrikedom för sina personliga upplevelser av att åka i London Eye, men även dess konstruktion, vilket fungerar som både en introduktion till och en förförståelse för den kommande handlingen. 

Dowd har förmågan att bygga upp stämning och spänning genom att fokusera på de små men viktiga detaljerna. I den här boken är det genom Teds sinnen och iakttagelseförmåga, vilket skildras på ett oerhört realistiskt sätt. För den här inte endast en vansinnigt bra berättelse om hur val och händelsekedjor (och slumpen!) kan få oanade konsekvenser, utan minst lika mycket om hur vi bör uppskatta och ta vara på varandras olikheter, egenskaper och unika talanger som vi begåvats med. 

Boken hittar du bland annat på Adlibris och Bokus

Läs även min recension av Siobhan Dowds Barnet i mossen.

London Eye-mysteriet Bokomslag London Eye-mysteriet
Siobhan Dowd
Barnroman
Atrium Förlag
2016-02-01
297
12-15 år

En skickligt berättad roman, som förtäljer historien om ett till synes oförklarligt försvinnande - men också om en annorlunda och speciell pojke och hans världsuppfattning.

Pax. Maran – Åsa Larsson, Ingela Korsell & Henrik Jonsson

Pax. Maran – Åsa Larsson, Ingela Korsell & Henrik Jonsson

Pax. Maran är den nionde och näst sista delen i Pax-serien, vilket märks då spänningen trappas upp ännu mer än i de föregående böckerna: Svarthäxan samarbetar med Maran – mardrömmarnas drottning – för att komma över koden till biblioteket, vilket innebär en fruktansvärd katastrof om hon lyckas med sitt uppdrag. För vad är egentligen det lättaste sättet att få Estrid att avslöja koden, än att ta sig in i hennes drömvärld – där hon är oskyddad och frånkopplad från den verkliga världen och kan försäga sig? 

De andra delarna i serien har hela tiden hållit en jämn och hög kvalitet, och den näst sista boken inget undantag! Det problematiska med bokserier är att läsaren ofta får vänta ett bra tag innan nästa del ges ut, men även om det här även gäller Larssons & Korsells böcker så kommer man snabbt in i berättelsen och dess välkända struktur och tematik och igen – och det blir ett mycket kärt återseende av de karaktärer man under seriens gång har lärt känna. 

Pax-böckerna erbjuder den unge läsaren att kliva in i en fantasivärld där de mest otroliga saker händer; och där de själva kan fantisera vidare när boken är slut. Precis som många forskare menar, är fantastik i barnlitteratur ett utmärkt sätt för barn och unga att bearbeta sina egna problem och svårigheter. Fantasyberättelser liknar i sin uppbyggnad de gamla folksagorna, där karaktären är utvald av högre makter för att rädda världen. Genom att göra ”vanliga” barn i en nutida miljö till hjältar som fightas mot onda mytologiska väsen, skapar författarna en utmärkt blandning av fantastik och realism. Det är genialt att vända deras sociala utanförskap till något positivt, och vi är nog många Pax-fans som väntar på deras revansch mot de vuxna som redan från början stämplade dem som ”problembarn”. Viggo och Alrik ger barn i samma situation – men även barn i största allmänhet – en möjlighet att för en liten stund få en annan dimension på verkligheten, där allt är möjligt. Och det är väl just det som är litteraturens kraft och styrka: att ge hoppfulla visioner där texten även kan få läsaren att se på sin egen tillvaro på ett mer klarsynt sätt. Det är precis det här som är Pax-böckernas styrka och storhet; det som gör att jag vill sätta böckerna i händerna på alla barn som vuxenvärlden och samhället i stort undervärderar och gör maktlösa. Hurra för Åsa Larsson, Ingela Korsell och Henrik Jonsson som har skapat den här fantastiska litterära frizonen! 

Läs gärna min recension av den åttonde delen, Vitormen!

Boken går såklart att låna på biblioteket, och att köpa på bland annat Adlibris och Bokus

 

Pax. Maran Bokomslag Pax. Maran
Pax (del 9)
Åsa Larsson & Ingela Korsell
Barnroman
Bonnier Carlsen
2017-10-04
197
9-12 år

"Low-fantasy" för mellanåldern när det är som bäst! Med sin extremt spännande handling och de välgjorda svartvita illustrationerna i serietidnings-stil lockar Pax-böckerna såväl den redan inbitne läsaren som den som inte brukar gilla att läsa.

Det tunna svärdet – Frida Nilsson

Det tunna svärdet – Frida Nilsson

Många av Frida Nilssons tidigare böcker har det komiska och bisarra draget gemensamt; jag tänker främst på Jagger Jagger, Jag Dante och miljonerna och Apstjärnan. 2015 gavs Ishavspirater ut,  och även om Nilsson fortsätter att skildra en en värld där det är barnen istället för de vuxna som tar ansvar och klarar sig själva, finns även en mörk underton som löper genom hela texten. Det här gäller även den nya boken Det tunna svärdet, som precis som den förra boken har illustrerats av Alexander Jansson (vars bilder många säkert känner igen från de lättlästa böckerna om Mystiska skolan). 

Handlingsförloppet liknar den traditionella sagans grundmönster, det vill säga ”hem-uppbrott hemifrån-äventyr-hemkomst”, då berättelsen börjar med att protagonisten Sasja följer efter sin mamma till Dödens rike efter att hon har dött. Det visar sig bli en farlig resa, då inga levande får vistas i Tvefotingarnas, Harpyrernas och Spartarernas land. På sin väg finner han tre vänner; Prinsessan av Sparta som är en hund, Trine Tvefot som är en gris och Höder som är en örn, vilka hjälper honom med det uppdrag han har kommit dit för att slutföra. Det visar sig dock att Döden inte på något sätt är som Sasja (eller läsaren!) har föreställt sig, vilket försvårar och fördröjer hans planer.

Narratologin i Nilssons berättelse påminner om hur Astrid Lindgren använder språket i sina texter:  jag-perspektivet som används när Sasja på ett mycket förtroendegivande sätt berättar historien för läsaren, rytmen och flödet i meningarna och hur en scen plötsligt avbryts av att karaktären återupplever och uttrycker sina känslor inför det som beskrivs. Som när Sasja och Trine fäktas på skoj med sina pinnar: 

Åh, det var roligt! Det var så roligt att det sög i magen och så att hjärtat rusade i mitt bröst. (sid. 77)

Nilsson har samma förmåga som Lindgren att i det skrivna ordet föra fram en oerhörd känsla och stämning, och målar genom endast några ord upp en helt fantastisk värld där allt är möjligt. En värld som man beträder med både förväntan och vördnad.

Rekommenderad läsålder är 6-9 år, men jag skulle istället säga att boken lämpar sig för barn mellan 9 och 12 år. 

Boken hittar du bland annat på Adlibris och Bokus

Det tunna svärdet Bokomslag Det tunna svärdet
Frida Nilsson
Barnroman
Natur & Kultur
2017-08-21
515
6-9 år

Frida Nilsson tar läsaren med sig ut på ett fantastiskt äventyr, som behandlar teman så som döden, saknad, sorg, vänskap och mod. Passar utmärkt till högläsning, men även om rekommenderad läsålder är 6-9 år tycker jag att boken passar bättre till 9-12 åringar.