Browsed by
Tagg: Barnböcker

Kod : Orestes – Maria Engstrand

Kod : Orestes – Maria Engstrand

Det här är en mellanåldersbok (från 9 år) som med sina 376 sidor med ganska liten text kan verka avskräckande för vissa barn (och vuxna!) som ser på läsning som en plikt snarare än som ett nöje. Men jag hoppas verkligen att den här boken hittas av de läsare som den är tänkt för – även de som inte är så kallade ”bokslukare” – som gillar mysterier och spänning, där de själva får vara med och lösa gåtorna som leder till berättelsens upplösning.

Berättelsen är nedskriven av bokens protagonist, 12-åriga Malin (som f.ö. tycker att hennes namn är gammalmodigt och inte passar till ett barn) och perspektivet är således hennes. Texten är skriven i dåtid och i kronologisk ordning, och börjar med en avgörande sekvens som är starten på den kumulativa handlingen. Det vill säga: Malin träffar en märklig man som ger henne ett brev som hon i sin tur ombeds ge till en pojke som snart kommer att flytta in i huset mitt emot hennes. Mannen betonar att det är ett viktigt uppdrag, och att det gäller både framtiden och livet! Och trots att det hela verkar helt befängt tar hon sig an uppgiften med största allvar.

Brevet gör henne nyfiken och hon kan därför inte motstå att öppna det, vilket visar sig vara en stor besvikelse, men även väcker ännu mer nyfikenhet, undran och äventyrslust: brevet är skrivet helt och hållet med en oläsligt kod, som verkar omöjlig att knäcka. Men när en ny pojke börjar i klassen, som dessutom flyttat in i huset mitt emot – inser Malin att hon har hittat brevets adressat. Saken är bara den att Orestes, som pojken heter, inte är det minsta intresserad av att varken ta emot eller höra någonting om brevet, då det hela enligt honom är humbug. Kan det faktiskt vara så att Malin har blivit lurad, eller bara råkat ut för en sinnesförvirrad persons påhitt? Hur kan i så fall namn, händelser och situationer höra ihop på ett märkligt förutbestämt sätt? 

Engstrand skriver rappt och fångar läsaren på en gång med sitt direkta tilltal – vilket på sätt och vis påminner en del om Astrid Lindgrens berättarteknik och förmåga att anlägga en viss känsla/stämning/spänning i texten. Texten är välskriven och  det märks att författaren har arbetat länge och väl med synopsen som fungerar väl. Berättelsen känns därmed genomtänkt, vilket märks inte minst i slutet som bjuder på en överraskande vändning som eventuellt och förhoppningsvis leder till en uppföljare! 

Maria Engstrand är ett författarnamn att lägga på minnet, och som vi säkerligen kan vänta oss fler geniala barnböcker av! 

Låna boken på ditt bibliotek, eller köp på Adlibris eller Bokus om du hellre vill äga ett exemplar eller ge bort i present!

Kod : Orestes Bokomslag Kod : Orestes
Maria Engstrand
Barnroman
Opal
2018-05-24
376
9-12 år

En spännande bok för barn från 9 år, med koder och mysterier som de själva får vara med och lösa och som sedan leder till berättelsens upplösning.

Inatt jag drömde – Mårten Melin

Inatt jag drömde – Mårten Melin

I Mårten Melins nya mellanåldersbok Inatt jag drömde är det fantasin som står i fokus. För tänk om man kunde besöka andra människors drömmar, och där få saker och ting att existera eller försvinna med en endaste tanke? Mat, byggnader, landskap, djur, människor…? Den här förmågan upptäcker Malik att han har, en natt på sommarkollot när han inte kan sova. Plötsligt finns det ett skimrande drömhål ovanför hans rumskompis Elias, vilket visar sig vara ingången till drömmarnas värld, och i det här fallet Elias dröm om en fisketur med sin avlidna pappa. Även om Maliks intrång i drömmen gör Elias besvärad, är han beredd att göra samma sak igen för att imponera på Sira, tjejen han är kär i. Tillsammans utforskar de det My Little Pony-land som Siras lillasyster Naida alltid drömmer om, där allt är glädje och lycka.

Men att vara drömvandrare är inte så problemfritt som det verkar vara, för det går inte att ta sig tillbaka till den verkliga världen när den som drömmer har vaknat. Ett annat dilemma är att det i drömmarnas värld finns någon som kallar sig Jonna – ”alla mardrömmars skapare och beskyddare”, som kan få en mysig dröm kan förvandlas till en oerhört skrämmande mardröm på bara en sekund. Jonna vill inte bara ha makt i sin egen värld utan även i den verkliga världen, och drar sig inte för att få som hon vill. Den ende som kan ta sig mellan världarna och därmed förena dem är Malik, vilket Jonna såklart utnyttjar för att ta sig över till den verkliga världen. För att få Malik att göra som hon vill tillfångatar hon Sira precis när de ska ta sig igenom hålet till den verkliga världen, vilket medför att Malik inte kan ta sig tillbaka in i drömmen för att hämta henne.

Det visar sig att alla människors drömmar hänger ihop och förenas, och att man därför kan ta sig från en dröm till en annan. Frågan är bara hur Malik ska ta sig tillbaka, och hur han ska hitta Sira. Och vad är det egentligen för planer som Jonna smider tillsammans med landets statsminister, och hur ska han lyckas stoppa dem?

Melin leker i den här berättelsen med en svindlande tanke; att kunna ta sig till drömmarnas värld och styra andras drömmar, men även att kunna skapa en egen sfär där man kan uppfylla sina egna drömmar genom tankens kraft. Historien låter han ta form genom den simultana jag-berättaren Malik, vilket gör att man som läsare kommer de både spännande och skräckinjagande händelserna och situationerna nära – man kan nästan fysiskt känna den panikkänsla som måste kommer över honom när Sira har fastnat i den andra världen, och han plötsligt står öga mot öga med hennes föräldrar; utan att kunna förklara varför deras dotter är borta.

Som i Melins andra texter finns även här en sorts direkthet, där det inte finns utrymme för det överflödiga. Genom att skala av på det här sättet sätts handlingen i centrum medan person- och miljöbeskrivningar kommer i skymundan. Det som är utmärkande för det här berättargreppet är att man på en gång hamnar i det som är berättelsens kärnhändelse; i det här fallet när Malik först upptäcker sin förmåga. Bokens exposition; dess inledning där man lär känna miljö och karaktärer, existerar därför inte och man lär istället känna dessa allteftersom historien berättas. Det här berättargreppet fungerar väl när syftet är att skapa spänning från start, men gör istället karaktärerna platta och intetsägande – för även om man ser händelserna från protagonistens perspektiv så beskrivs inte tankar och känslor ingående, vilket försvårar läsarens identifiering och igenkänning.

Det som jag verkligen uppskattar med Inatt jag drömde är flörten med de klassiska sagorna och deras berättelsemönster och teman, men även den intertextuella relation som finns till Melins tidigare verk om Skogsbingelskolan, som handlar om en skola för unga människor med övernaturliga förmågor. På det sättet var slutet lite av en besvikelse, då jag gärna hade sett en till berättelse om Malik där han fick utveckla sin oerhört fascinerande förmåga. Men vem vet? Vad som helst kan ju faktiskt hända i fiktionens värld!

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Läs gärna min författarintervju med Mårten Melin!

Inatt jag drömde Bokomslag Inatt jag drömde
Mårten Melin
Barnroman
Rabén & Sjögren
2017-06-16
144
9-12 år

Vore det inte helt fantastiskt att kunna ta sig in i drömmarnas värld; att styra dem som man vill och uppleva sådant som man bara fantiserat om? Det här blir sanning för bokens huvudperson Malik, som upptäcker att han är en drömvandrare. Men det visar sig att det inte är helt problemfritt att gå in i andras drömmar; och snart riskerar han att förlora både sitt liv och tjejen han är kär i; men även att hela världen försämras till en mycket sämre plats.

En rosa karamell för själen

En rosa karamell för själen

Kitty Crowthers nya bilderbok är en fantastisk karamell i rosa för både ögon och själ. Som i hennes andra böcker finns det i illustrationerna många detaljer, ofta i neonrosa, och bilderna håller väldigt hög konstnärlig och estetisk kvalitet. Boken består av en ramberättelse där mamma Björn berättar tre olika godnattsagor för Lilla Björn. Den första handlar om Nattvakten, som går runt i skogen och ser till att alla djuren kan somna. I den andra berättelsen är flickan Zhora huvudkaraktär när hon går vilse i sin jakt efter de godaste björnbären. Här finns en tydlig vink till Elsa Beskows Tomtebobarnen, vilket märks främst genom flickans flugsvampshatt och fladdermusen som först skrämmer henne, men som sedan visar sig vara vänlig. Typiskt för Crowthers bilderböcker är det existentiella temat, och Sagor om natten är inget undantag.

Mest tydligt blir det kanske i den sista av berättelserna, där den gamle farbrorn Bo lider av sömnlöshet. I sin desperation går han en kväll ut för att hitta sin förlorade sömn, och stöter då på sin vän uttern Otto, som skriver poesi på stenar som han sedan kastar ut i havet. Crowther illustrerar de bådas karaktärer med både humor och skärpa; den avslappnade Otto som ligger på rygg med händerna bakom huvudet, och den gamle mannen som sitter med böjd rygg och grubblande min. Otto säger åt Bo att gå ner i vattnet, och där på havets botten hittar han en av Ottos stenar. När han sedan lägger sig den kvällen låter han kappan hänga på tork, och han somnar som väntat omedelbart. Genom motsatser och symbolik blir det här en riktigt fin historia, som jag gillar mycket. För visst är det väl så att vi alla behöver en påminnelse om att ta av oss den tunga kappa som livet ibland ger oss; se det stora i det lilla och glädjas över det.

Sagor om natten Bokomslag Sagor om natten
Kitty Crowther
Bilderbok
Lilla Piratförlaget
2017-05-03
80
3-6 år

En underbar bilderbok som utgörs av en ramberättelse och tre godnattsagor, som alla är olika men ändå hålls ihop med färger, detaljer och symbolik.

Eldsjälspriset 2017

Eldsjälspriset 2017

Årets Eldsjälspris tilldelas Ulla Rhedin! Priset har sedan 1990 delats ut av Svenska Barnboksakademin, och ska enligt kriterierna gå till ”en person eller grupp som med särskild entusiasm och energi har verkat för att barn och ungdomar ska komma i kontakt med bra litteratur eller som på annat sätt bidragit till att väcka deras insikt om språkets betydelse.”

Ulla Rhedin är doktor i litteraturvetenskap och hennes forskning har fokus på bilderboken. Hon har skrivit böckerna Bilderboken – på väg mot en teori (2002), Bilderbokens hemligheter (2004), En fanfar för bilderboken (2013) och Vår Pippi – Vår Vang : teckningarna hyllar Ingrid Vang Nyman och det moderna genombrottet inom svensk barnboksbild (2016). Förutom att skriva böcker, undervisar hon och föreläser i ämnet.

Jag själv har kommit i kontakt med Ulla Rhedins texter via mina barnlitteraturstudier vid universitetet, och då hennes böcker har gett mig både kunskaper och ett gediget intresse för barnlitteratur, instämmer jag helt med juryns beslut om att tilldela just henne priset. Prisceremonin äger rum den 16 maj.

För att läsa mer om Svenska Barnboksakademin och Eldsjälspriset, klicka här.