Browsed by
Tagg: B Wahlströms

Caraval – Stephanie Garber

Caraval – Stephanie Garber

På omslaget till Stephanie Garbers debutroman Caraval kan man läsa att BTJs recensent Gull Åkerblom beskriver verket som ”säreget” och ”storslaget”, vilket tillsammans med sammanfattningen och den estetiska utformningen definitivt lockar till läsning. 

Och jo, det är verkligen en förunderlig litterär värld man beträder när man läser om protagonisten Scarlett och hennes vedermödor och upplevelser. Scarlett bor med sin elaka far och sin yngre syster Donatella på den lilla ön Trisda, där hennes dagar i princip går ut på att skydda sin syster mot faderns ilska och vänta på sin stundande förlovning med en man hon aldrig har träffat. Likt 1800-talets ”the angel in the house”-ideal finns ingen annan uppgift för den som är född med ett kvinnligt kön än att behaga och tillfredsställa mannen, så Scarlett förstår att hon inte har något val än att gifta sig och därmed bli av med sin pappa och samtidigt rädda sin syster som ska flytta med henne. 

När inbjudan till det ökända spelet Caraval anländer i ett brev adresserat till Scarlett inser hon därför att hon inte kan åka, trots att hon sedan hon var liten har närt drömmen om att på nära håll betrakta den magiska föreställningen. Systern har dock andra tankar, och plötsligt har de stigit ombord på en båt på väg mot vad som visar sig bli ett häpnadsväckande men livsfarligt äventyr; där ingenting är vad det utger sig för att vara. 

Idén om ett spel som fungerar som ett sorts rollspel, där olika människor och ledtrådar leder deltagarna vidare till nästa nivå är i och för sig inte ny inom varken litteratur eller film, men berättelsen sticker ändå ut från de vanliga äventyrsromanerna för unga. Man får inte veta när historien utspelar sig, men tydligt är ändå kontrasten mellan det konservativa och föråldrade synsättet som råder på ön Trisda, och den öppensinnade och fria inställning som genomsyrar hela Caraval. I spelet är det dina egna val och handlingar som för dig framåt och vidare, till skillnad mot på Trisda där framtiden är förutbestämd på grund av andras val.

Scarlett som huvudperson utvecklas genom de svårigheter hon möter under spelets gång, även om hon även i slutet av berättelsen fortfarande är både bräcklig, osäker och beroende av en man – om än en annan än sin far. Nej, Scarlett är knappast någon Katniss utan mer en Bella. Men det här är inte lika irriterande som de metaforer som författaren använder sig av för att beskriva vissa känslor och upplevelser. Jag ger er några exempel så att ni ska förstå vad jag menar: 

Färgerna på Scarletts känslor var till och med klarare än vanligt. Det intensivt röda i glödande kol. Det ivrigt gröna i nysprunget gräs. Det hetsigt gula i flaxande fågelfjädrar (s. 20) 

Besvikelsen kom i svala nyanser av förgätmigejblått och lindande sig runt henne som kvällsdimma […] (s. 188)

Scarlett fick en smaragdgrön föraning […] (s. 280)

Det finns metaforer som är som poetiska liknelser, och som har förmågan att få ett vanligt sinnestillstånd att bli till en vacker tavla. Och så finns det metaforer som istället dödar känslan helt genom att bre på för mycket. Precis så är det i Caraval, vilket gör att det istället för språklig magi blir fjantigt och skrattretande.

Trots det så finns det i romanen potential – ett frö som kan komma att växa till något stort. 

Boken hittar du bland annat på Adlibris och Bokus

Caraval Bokomslag Caraval
Caraval (del 1)
Stephanie Garber
Ungdomsroman
B Wahlströms
2017-12-28
419
Unga vuxna

Tänk dig att du hela ditt liv närt en dröm om att få vara deltagare i ett magiskt och spännande spel, långt bort från din tråkiga och förutbestämda framtid. Tänk dig att du en dag får gratis biljetter till spelet, adresserade i ditt namn. Åker du så vet du inte vad som väntar, och riskerar att aldrig kunna återvända. Åker du inte så riskerar du att för all tid ångra dig. Vad hade du gjort?

 Vårens utgivning!

 Vårens utgivning!

Barn- och ungdomsböcker att se fram emot

Förlagen fortsätter även nästa år att ge ut riktigt bra litteratur för barn och unga, vilket är oerhört glädjande. Här nedan har valt ut några utvalda titlar som jag ser fram emot extra mycket! Listan kan komma att uppdateras, då vissa förlag inte har någon katalog. Titelbeskrivningarna är hämtade från respektive förlags vårkatalog, men i vissa fall har jag kortat ner meningarna något, och lagt till egna ord.

Bilderböcker 3-6+ år 

Stig – Annica Hedin & Per Gustavsson

Det här kanske ser ut som en vanlig fiskpinnemiddag. Alla äter fiskpinnar och Sofia berättar ett nytt pruttskämt. Men en sak är väldigt fel. Titta på den röda stolen. Ser du hålet där? Det var där Stig brukade sitta. En vacker och tänkvärd berättelse om att förlora någon som står en nära. En bok som tar barnets känslor på allvar och inte ryggar från ett svårt ämne. En bok att läsa tillsammans och prata om, och som stannar kvar i tankarna långt efter att den är utläst. 

Förlag: Rabén & Sjögren 

Utkommer: Januari 

Förvandlingen – Anna Höglund 

Enligt mig är Anna Höglund en av landets bästa bilderboksskapare, som med sina illustrationer förmedlar ett djup och en komplex verklighet. Hennes kommande bok handlar om en flicka som bor med sin pappa som är riddare. Men en dag måste han bege sig iväg för att kämpa mot en jätte som förstenar alla människor med sin blick. Flickan blir ensam kvar. Många dagar och många nätter går, men hennes far syns inte till. Varje kväll säger flickan godnatt till sig själv i sin spegel. Så en kväll brinner det sista ljuset ner och slocknar. Allt blir mörkt…Då tar flickan spegeln och en kniv och ger sig ut för att leta reda på sin pappa och rädda honom från jätten.

Förlag: Bonnier Carlsen 

Utkommer: januari 

Samtidigt i min låtsasvärld – Lisa Bjärbo & Emma Adbåge 

En hyllning till fantasin och förmågan att drömma sig bort till en annan verklighet! 

Lisa Bjärbo och Emma Adbåge är två av våra  mest älskade barnboksskapare. De har ett  flertal böcker och priser bakom sig. Samtidigt i min låtsasvärld är deras första samarbete, och om jag gissar rätt är de en alldeles magisk skaparduo!

Förlag: Rabén & Sjögren

Utkommer: april 

Samtidigt i min låtsasvärld – Lisa Bjärbo & Emma Adbåge

Hemma hela sommaren – Elin Johansson & Ellen Ekman 

Uppföljaren till Veckan före barnbidraget, som på samma vis tar upp den känsliga frågan om bristen på pengar, och hur det kan te sig ur ett barns perspektiv. Ett viktigt ämne, som många barn och föräldrar kan känna igen sig i. 

Vad ska ni göra i för roligt i sommar? frågar fröken. Vi ska till Legoland, till Thailand, på vattenland, svarar alla andra. Vi ska på safari, säger jag. Men egentligen är det inte sant, för mamma säger att vi ska ha hemmasommarlov och bara vara här. Hon säger att vi kan ha kul ändå, bada och kanske sova på balkongen om det blir fint väder. Men sen ångrar hon sig och rotar fram ett tält, stormkök och campinggrejer. Och så cyklar vi ut på safari, bara hon och jag.

Förlag: Rabén & Sjögren

Utkommer: april

 

Mellanåldersböcker ca 9-12 år

Vi kommer snart hem igen – Jessica Bab Bonde & Peter Bergting 

I serieform gestaltas sex människors vittnesmål om Förintelsen. Några av dem som var barn då lever ännu och kan berätta om hur det var. Vad som hände dem och deras familjer. Vad de kände. Hur de överlevde. Vad de förlorade. De berättar om undernäring, missad skolgång, familjer som slits isär och första mötet med Sverige och hur man fortsätter leva, trots allt. Jessica Bab Bonde och Peter Bergting har med de överlevandes berättelser som grund skapat en angelägen och viktig bok.

Förlag: Natur & Kultur 

Utkommer: januari

Dödsbo – Mia Öström 

I ungdomsromanen Vakuum närmade sig Öström döden från ett vardagsrealistiskt perspektiv, medan hon i den här nya boken för barn i ålder 9-12 år istället väljer det ockulta och övernaturliga temat. Endast titeln lockar faktiskt mig som verkligen gillar läskiga böcker att läsa boken! 

Vem är det som viskar om natten? Nino och hennes mamma flyttar in i en gammal lägenhet. Ett dödsbo, säger mäklaren. Det betyder att alla möbler och saker ingår, inte att någon har dött där, förklarar mamma. Men Nino är inte så säker. Damen som tidigare bodde i deras lägenhet kanske dog på ett vårdhem, men vad är det för barnröster som viskar om nätterna? Var kommer alla kajor ifrån? Varför finns det en nästan osynlig dörr i vardagsrummet? Och varför är det så varmt?

Förlag: Lilla Piratförlaget

Utkommer: januari 

Minoo och Vinterskeppet – Anna Ehring 

När Minoo en decembereftermiddag kommer hem från skolan med lillbrorsan Mirza i släptåg och kikar i brevinkastet, alltid kika först, sen låsa upp!, ser hon brevet från Migrationsverket, tar sin lillebror i handen och flyr. Det enda sättet hon kommer på att få med sig sin bror bort från trapphuset är att springa till hamnområdet där Mirza älskar att vara, och där han tror att han har sett tomten. Här tar syskonens liv en vändning och ett ofrivilligt äventyr tar sin början. 

Förlag: Bonnier Carlsen

Utkommer: januari  

Farfar på rymmen – David Williams 

Tolvåriga Jack tycker att den bästa dagen i veckan är söndagen, för då får han vara med sin farfar hela dagen. Farfar var en djärv Spitfire-pilot under andra världskriget, och Jack älskar att lyssna på hans makalösa historier från förr. Extra roligt är det när farfar snurrar till saker och ting: Han går till affären iklädd innetofflor, ransonerar sin mat – som bara äts ur konservburkar, och glömmer stundtals bort vad Jack heter. Men en dag tar allt det roliga slut. Farfar kan inte längre klara sig själv, och han flyttas till ett ålderdomshem.

Jack är den enda som förstår farfar, och han börjar genast planera för en fritagning. Den förfärliga föreståndarinnan är dem hack i häl, så nu gäller det att tänka snabbt. Det blir ett oförglömligt, högoktanigt äventyr för dem båda. 

Förlag: B Wahlströms 

Utkommer: februari 

Ge mig Ivy Pockets huvud på ett fat – Caleb Krisp 

Den tredje och avslutande spännande delen om den oförskämda och hysteriskt roliga Ivy Pocket! 

Ända sedan Ivy Pocket råkade bli ägare till den magiska Klockdiamanten har hon jagats, lurats, kidnappats, spärrats in och hamnat i klorna på ett par alldeles förfärligt olämpliga adoptivföräldrar. Tack och lov att Ivy är en sån som alltid landar på fötterna för nu måste hon använda all sin slughet och slutledningsförmåga till att rädda sin bästa vän Rebecca som hålls inspärrad i en skrämmande parallellvärld.

Förlag: Modernista

Utkommer: mars 

Ge mig Ivy Pockets huvud på ett fat – Caleb Krisp

Kejsarens grav – Johan Runberg 

Kejsarens grav är den andra delen i trilogin Häxknuten. Den första delen Vålnadens röst utkom i augusti, och är enligt mig höstens bästa mellanåldersbok. Miljön, karaktärerna och på det sätt som berättelsen hålls och utvecklas gör att böckerna säkerligen kommer att gillas av många läsare. 

Det har redan blivit vinter, men Sebbe kan inte skaka av sig minnena från sommaren på pensionat Solöga. Han har blivit rädd för mörkret, och dessutom oroar han sig för sin mamma som inte får några skådespelarjobb. Samtidigt är Sebbe glad att få umgås med Max och Manda igen. Manda har fått en roll i kommande års julkalender som spelas in på Östasiatiska museet på Skeppsholmen i Stockholm. Under museet finns ett bergrum där en ny utställning håller på att byggas upp. Men hur kommer det sig att en av de tunga statyerna plötsligt står vänd åt andra hållet? Och vem, eller vad, är det som attackerar museiarbetarna? Snart är vännerna indragna i ett nytt mysterium där hårresande sammanträffanden avlöser varandra. En kittlande kombination av isande skräck och smart humor.

Förlag: Natur & Kultur

Utkommer: mars 

Egon – hälften alien – Per Simonsson & Stefan Roos

Det här verkar vara en rolig, absurd och filosofisk mellanåldersbok, precis i min smak! Berättelsen handlar om Egon och det märkliga som händer precis innan han ska börja sjuan. Mitt i en hårdrockslåt som hans morbror tvingar honom att lyssna på, hör han en röst genom musiken. EGOOOOOON, ropar den. Men hans morbror hör ingenting. Några dagar senare berättar Egons gammelmormor om något hans mamma gick igenom som tonåring, och sakta börjar bitarna falla på plats. 

Förlag: Rabén & Sjögren 

Utkommer: april 

Handbok för superhjältar del 3. Ensam – Elias Våhlund & Agnes Våhlund

I den tredje boken om Lisa fortsätter hon att vaka över staden och bekämpa brottslingar. Men även om hennes nya liv som superhjälten Röda Masken har förändrat allt, så är hon fortfarande lika ensam. Och även om varenda rånare och tjuv är rädda att möta superhjälten, så är stadens farligaste skurk, Wolfgang inte det minsta rädd och har svurit på att fånga in den nya hjälten. Kommer Lisa hinna sätta Wolfgang bakom lås och bom innan han fångar henne? 

Förlag: Rabén & Sjögren 

Utkommer: april 

Comedy Queen – Jenny Jägerfeld 

Sasha har just fyllt tolv år. Atomnumret för magnesium. Hennes mamma brukade säga att en del människor har ”funny bones”. De är liksom roliga ända in till skelettet. Sen finns det de som kan lära sig att bli roliga, om de övar. Det finns också en tredje sort som inte är roliga alls, hur mycket de än försöker. Tyvärr misstänker Sasha att hon tillhör den andra sorten, men hon har en plan: Hon SKA bli en riktig comedy queen! Och hon tänker öva tills vartenda halvtrist ben i kroppen är roligt. Om hon bara lyckas få folk att skratta kanske det andra försvinner. Det som ligger bakom ögonen och bränner och hotar att trilla ner för kinderna i form av – jo faktiskt – livsfarlig gråt.

Förlag: Rabén & Sjögren

Utkommer: april

Comedy Queen – Jenny Jägerfeld

Billie. Alla tillsammans – Sara Kadefors 

I tredje delen om Billie fortsätter livet hos”den perfekta” fosterfamiljen att överraska, när det plötsligt framkommer att Petra och Mange ska prova att bo i en lägenhet på Solkullen, växelvis. Nej nej, de ska inte skiljas, bara ge varandra utrymme. Billie fattar ingenting. För ingen berättar någonting, som vanligt. 

Vilket gör att Billie verkligen vill veta varför alla håller ihop när ingen egentligen vill vara tillsammans.

Förlag: Bonnier Carlsen 

Utkommer: maj

 

Ungdom ca 12-15+ år 

Fandom – Anna Day

Den här genreöverskridande ungdomsboken verkar så spännande! Läser man förlagets beskrivning kan man inte annat än att längta som en tok tills den släpps! 

Tänk om du kunde vara Katniss i Hungerspelen – på riktigt? Coolt, va? Fast sedan kommer du på att du ju inte kan skjuta med pil och båge eller klättra i träd som hon, och inte har hennes överlevnadskunskaper. För Violet och hennes kompisar är det inte Hungerspelen utan boken och filmen Galgdansen som gäller. De skriver fanfiction och håller på med cosplay, och under en fandomträff på Comic Con händer det ofattbara – Violet och hennes vänner transporteras till The Galgdansen på riktigt. Fem minuter senare har de orsakat hjältinnans död. Det blir upp till Violet att ta hennes plats, spela huvudrollen, förälska sig i hjälten och ta sig levande tillbaka till sin värld. Men berättelser har en tendens att få ett eget liv…

Förlag: B. Wahlströms 

Utkommer: januari 

Pojken under bron – Katarina Wennstam 

Del två i serien om Alex Skarp, som tillsammans med sina två bästa vänner undersöker brott som begåtts. Pojken under bron är berättelsen om hur lite det krävs för att ett liv ska släckas en kväll efter en fest, om machorollens alla tragiska offer bland unga killar och om synen på killar som just offer. Och så handlar det förstås om en synnerligen skärpt tjej som tillsammans med sina vänner än en gång hjälper polisen att se till att rättvisa skipas.

Förlag: Rabén & Sjögren 

Utkommer: mars 

Boken om stoft. Lyras färd – Philip Pullman 

Boken om stoft är en serie som utspelar sig i Lyras värld och flera av Pullmans tidigare karaktärer gamla dyker upp igen.

I den första delen svämmar floden Themsen över sina breddar. Lyra är bara sex månader gammal – undangömd i ett nunnekloster, eftersökt både av sin far, Lord Asriel, och av mörkare krafter. Pojken Malcolm blir en oväntad hjälte när han räddar Lyra ur det översvämmade klostret. Han kämpar för att undkomma både förföljare och vattenmassor och sätta Lyra i säkerhet.

Förlag: Natur & Kultur 

Utkommer: mars

Boken om stoft : Lyras färd – Philip Pullman

Finns det björkar i Sarajevo? – Christina Lindström 

Kevin ska ta hand om sin bror Charlie, som har en funktionsnedsättning, när deras föräldrar för första gången ska åka tillbaka till sitt hemland Bosnien. Men så ringer Hannes och bjuder med Kevin till Liseberg. Hannes är Kevins enda kompis och besöket på Liseberg känns livsviktigt. Kvar hemma lämnas Charlie, med ett löfte om att Kevin snart är tillbaka. På Liseberg finns även Hannes flickvän Linn och hennes kompis Amanda och de fyra har en magisk försommarkväll tillsammans. Men när Kevin kommer hem är Charlie försvunnen. 

Förlag: B. Wahlströms

Utkommer: mars 

 

Unga vuxna

Ett hov av taggar och rosor – Sarah J. Maas 

Ny serie som verkar minst lika bra som Maas tidigare bokserie Glastronen! 

När nittonåriga jägarinnan Feyre dödar en varg i skogen dyker det upp en odjursliknande varelse och kräver vedergällning. Feyre tvingas följa med till ett farligt, magiskt rike hon bara trodde fanns i sagorna, och väl där inser hon att varelsen inte är ett djur, utan Tamlin: en av de livsfarliga, odödliga feer som en gång styrde över deras värld. Feyres känslor för Tamlin övergår så småningom från iskall fientlighet till en blixtrande passion som överskuggar alla varningar och lögner hon hört om hans farliga och vackra värld. Men när en uråldrig, ondskefull skugga växer till sig över feernas land måste Feyre stoppa den – annars kommer både Tamlin och hans värld att gå under.

Förlag: Modernista 

Utkommer: januari 

Intet – Janne Teller 

Har ni läst den här romanen? Av någon konstig anledning har jag aldrig hört talas om den innan, men efter att ha läst om den i Lilla Piratförlagets vårkatalog är det den ungdomsbok som jag ser fram emot mest att läsa.

Intressant att veta om boken är att den när den först gavs ut (2000) förbjöds den i hemlandet Danmark, men är i dag en internationell bestseller som har utgivits i över tjugo länder. Romanen har blivit en kritikerrosad operaföreställning i England och filmatisering är på gång. Den har tidigare publicerats på svenska, men kommer nu i nyutgåva!

Intet är kontroversiell och chockerande. Intet ställer fler frågor än den ger svar. Intet är också vacker och tillgänglig, berättad med en enkelhet som strider mot romanens djup.

Pierre Anthon bestämmer sig för att inget betyder något. Från den stund du föds, börjar du dö. Hans klasskamrater vill göra allt för att bevisa att livet faktiskt har en mening och bestämmer sig för att bygga en hög av sådant som betyder något.

Förlag: Gilla Böcker 

Utkommer: februari 

Dagen du förstörde allt – Linnea Dahlgren 

Melanie och Kassandra har varit bästisar sen de var små. De behöver inga andra, de har ju varandra: Mellan och Kass. Något av det bästa de vet är att besöka Tidssmygen, en glänta i skogen där det känns som man kan resa i tiden. De reser till gemensamma minnen och till allt roligt de ska göra i framtiden. Så en tidig morgon vaknar Melanie av telefonen. Kassandra är död. Hon har tagit livet av sig. Nyheten drabbar Melanie som ett slag. Det kan inte vara sant, det måste vara ett misstag. Hur ska hon fortsätta leva? Mellan kan ju inte finnas utan Kass. Men så kommer hon på: Tidssmygen. Tänk om hon kan resa i tiden och få Kassandra att ändra sitt beslut.

Förlag: Vox by Opal

Utkommer: mars 

Kärlek, hat och andra filter – Samira Ahmed 

En terrorattack drabbar staden, och det visar sig att den huvudmisstänkte delar efternamn med Maya och hennes familj. Människorna i deras närhet blir plötsligt fyllda av fruktan och hat, och hennes liv förändras till oigenkännlighet. Maya Aziz är sjutton år och född i USA, ändå känns det som om hon lever i två världar. Hon är kluven mellan att följa sina indiska föräldrars önskan – att börja på college i närheten av deras hem i Chicago, och så småningom gifta sig med en trevlig muslimsk kille som hennes mamma tycker passar – och att följa sin egen dröm. I så fall skulle hon flytta till New York och plugga på filmskola. Och kanske börja dejta den där killen som hon har varit kär i så länge.

Förlag: Lavender Lit 

Utkommer: april 

Kärlek, hat och andra filter – Samira Ahmed

Livet i en skokartong – Liv Marit Weberg 

CSN har slutat leverera, pojkvännen Tore har gjort slut och universitetskurserna är omöjliga att klara av, eller ens gå på. De enda som fortfarande tror att hon lever ett ”normalt” liv är föräldrarna. Men de bor långt bort, så det gör inte så mycket. För är normaliteten verkligen något att sträva efter? Vad är det för fel på ett lugnt och skönt liv ensam inne i lägenheten som är lika liten som en skokartong? Men så är det ju det där med pengar. Och mat. Och räkningar. Och en väldig massa förväntningar från människor runt omkring.

Förlag: Vox by Opal 

Utkommer: april 

Eliza och hennes monster – Francesca Zappia 

I verkligheten är artonåriga Eliza Mirk blyg, knepig, smart och helt utan vänner. På nätet är hon däremot en supersuccé: under sitt alias LadyConstellation skriver och ritar hon den otroligt populära serien Monsterhavet som har miljoner fans och läsare. Eliza kan inte ens föreställa sig att hennes riktiga tillvaro ska kunna mäta sig med den hon lever i på nätet – åtminstone inte förrän den nye pojken Wallace Warland börjar på hennes skola och Eliza inser att den verkliga världen kanske inte måste vara så hemsk ändå. Men så råkar Elizas alter ego bli avslöjat, varpå allt ställs på spel: hennes serie, hennes relation till Wallace och hela hennes tillvaro.

Förlag: Modernista 

Utkommer: april 

Warcross – Marie Lu 

Ny spännande serie av författaren till Legend-trilogin och Den unga eliten! 

Warcross är inte bara ett dataspel – det är ett sätt att leva. Åtminstone för de miljontals människor runtom världen som loggar in på spelet varenda dag. I ett desperat försök att få ihop lite pengar bestämmer sig den tonåriga hackertjejen Emika Chen sig för att försöka hacka sig in i spelet mitt under öppningsspelet på det internationella Warcross-mästerskapet – ett drag som leder till att spelets skapare, den tillbakadragne miljonären Hideo Tanaka, vill anlita henne som insiderspion för att hitta en säkerhetsläcka. Emika tackar ja till erbjudandet och befinner sig snart i en drömtillvaro i Tokyo – ända tills hon gör en farlig upptäckt som hotar att slå sönder hela Warcross-imperiet.

Förlag: Modernista 

Utkommer: april 

Warcross – Marie Lu

 

Klicka dig gärna vidare för att spana in mer av förlagens vårutgivning!

Bonnier Carlsen

B. Wahlströms

Lavender Lit 

Lilla Piratförlaget

Modernista 

Natur & Kultur

Rabén & Sjögren 

Vox by Opal 

 

Alla titlars omslag

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Årets bästa barndeckare!

Årets bästa barndeckare!

För sin mellanåldersbok Döden i Skuggmyra tilldelades Elsie Petrén 2017 års Spårhunden-pris för bästa barn- och ungdomsdeckare. Priset delades ut på Bokmässan under lördagen, på Biblioteks- och berättarscenen. Priset delas ut av Svenska Deckarakademin, och så här löd juryns motivering: 

”Ett härligt spännande äventyr med skickliga, men aldrig påträngande, stråk av god pedagogik där författaren tar sina unga läsare på stort och skönt allvar”. 

Döden i Skuggmyra är den tredje delen i serien om Skuggmyra, som handlar om pojken Tim och hans vänner som tillsammans löser mysterier. Men berättelserna innehåller även ingredienser som hemligheter, svek, ödesdigra missförstånd och en gnutta kärlek. 

Sammanlagt var tre böcker nominerade till priset, och de andra två böckerna var Martin Widmark & Peter Lindbecks Talmannens hämnd och Ritta Jacobssons Labyrintens hemlighet. Bland de tidigare pristagarna finns bland andra Mats Berggren för Onsdag kväll strax före sju (2014), Jessica Schiefauer för När hundarna kommer (2015) och Christoffer Carlsson för Oktober är den kallaste månaden (2016).

Ett stort grattis till Elsie! 

Håll utkik efter min recension av Döden i Skuggmyra!

Grymheten – Scott Bergstrom

Grymheten – Scott Bergstrom

Scott Bergstroms debutroman Grymheten för unga vuxna har blivit rejält hypad; filmrättigheterna har redan säkrats av Paramount och sedan den publicerades på originalspråket engelska den 7 februari har den översatts till över 20 språk. Det här är första delen i en serie, hur många delar det blir är ännu oklart. På hemsidan för boken beskrivs den som en actionspäckad roman som är som en blandning av Taken, The Bourne Identity och The Girl with the Dragon Tattoo.

Och ja, det är verkligen en fartfylld berättelse från början till slut med en ung kvinnlig protagonist som inte väjer för de mest skrämmande situationer, och precis som Lisbeth Salander använder hon sin intelligens för att nå sitt mål. I Grymheten är Gwendolyn Bloom dottern till en kidnappad diplomat, som tar saken i egna händer då FBI lägger ner sökandet. Med viss hjälp tar hon sig med falsk identitet till Europa där spåren leder henne till den farliga undre världen. Det blir en jakt på inte bara en försvunnen far, utan även på svar om vem han egentligen är.

Som läsare dras man omedelbart in i berättelsen, och man får redan i de första två kapitlen klart för sig att Gwendolyn inte liknar sina vanliga klasskamrater. På grund av faderns arbete har hon bott i flera olika länder, och hon talar därför franska, ryska och tyska flytande, och det kringresande livet har gett henne erfarenheter som de andra i hennes ålder saknar, och hon har andra värderingar än de andra eleverna på den prestigefyllda privatskolan Danton. Just därför kallar Gwendolyn sig själv för främlingen och outsidern, och det är något älskvärt med den här sortens protagonister – de annorlunda, nördiga, självständiga, de som trotsar normen. Men det finns trots det här något som gör att hon inte känns riktigt trovärdig som en sjuttonårig karaktär; hon är för orädd, brutal och kallsinnig, för smart och för bra på att klara sig helt ensam i en så farlig miljö. Istället för att skildras som den tonåring hon faktiskt är, skildras hon istället som vuxen i sitt sätt att tänka, känna och handla. Dock är historien som sådan originell då man främst hittar den här sortens berättelser i vuxenlitteratur, och trots att berättelsen brister i vissa hänseenden har den stor potential att utvecklas och bli ännu bättre i kommande böcker.

Den har främst två viktiga ingredienser som den till en bra spänningsroman: drivet och det svåra problemet som protagonisten står inför; något som måste lösas inom en viss tidsram med en okänd fiende som ständigt hot. Det här gör att Bergstrom lyckas hålla intresset för historien genom hela boken, trots att det i vissa scener blir ganska klichéartat och störande när Gwendolyn utmålas som någon sorts krigarmaskin som dessutom innehar alla de attribut som kvinna ska ha för att vara attraktiv.

Det har varit ganska mycket skriverier i USA kring Scott Bergstrom och hans debutbok, då han kritiserade litteratur för unga vuxna för att inte vara tillräckligt moraliskt komplicerade. Han sade sig vilja ändra på det här genom att ge ut en egen bok med konflikter som utspelar sig utanför den vanliga high school-miljön. Många har reagerat på hans uttalande med ilska och irritation, och läsare av Young Adult Literature har skrivit inlägg på sociala medier med hashtaggen #MorallyComplicatedYA, där de listar böcker för unga som visst är moraliskt komplicerade.

Efter att ha läst Grymheten som är riktad till unga vuxna, känns hans påstående olustigt. Den kritik han ger den genre som han själv valt att skriva inom gör att han känns inte bara okunnig om den målgrupp han skriver om och för, utan även om ungdomslitteraturen som sådan. För även om det här är en spännande och berättartekniskt bra bok, så är den inte på något sätt unik inom genren.

Då en litterär text alltid ska stå skild från författaren och bedömas därefter, påverkar Bergströms uttalande inte min recension. Diskussioner som den här är istället en möjlighet att reflektera över texten på ett sätt som man kanske inte hade gjort annars, utan att man för den delen behöver ändra åsikt om verket.

Det ska bli väldigt intressant att se hur berättelsen om Gwendolyn Bloom utvecklar sig i kommande böcker!

Boken hittar du på Adlibris och Bokus.

Grymheten Bokomslag Grymheten
Gwendolyn Bloom
Scott Bergstrom
Ungdomsroman
B Wahlströms
2017-08-28
423
Unga vuxna

Gwendolyn Bloom är dotter till en diplomat som försvinner spårlöst under en tjänsteresa. När FBI inte kan göra mer tar hon saken i egna händer; vilket visar sig bli en farlig resa rakt i fiendes territorium.

Grymheten är en actionladdad roman för unga vuxna, som trots en del brister i gestaltningen lyckas med att hålla intresset för handlingen genom hela boken. Den starka kvinnlig karaktären som inte drar sig för att begå brutala handlingar för att nå sitt mål liknar på det sättet Stieg Larssons antihjälte Lisbeth Salander.

Lögnernas träd – Frances Hardinger

Lögnernas träd – Frances Hardinger

När historien tar sin början är familjen Sunderly på väg mot sitt nya hem på den isolerade ön Vale, först i båt och sedan i hästvagn. Det spöregnar och är kallt vilket gör resan besvärlig – vilket symboliserar den situation de befinner sig i. Flytten är inte frivillig, utan är istället en flykt från hemstaden Kent, där elaka rykten florerar om att familjefadern tillika pastorn tillika vetenskapsmannen Erasmus vetenskapliga fynd varit falska, vilket har gjort det omöjligt för dem att stanna kvar. Det visar sig snart att öborna inte heller vill ha med familjen Sunderly att göra, vilket demonstreras tydligt genom ignorans och baktaleri.

Historien utspelar sig under den viktorianska eran, då kvinnor sågs som mindre intelligenta och vars enda syfte var att vara en så kallad ”Angel in the House”; en vacker hustru förvisad till hemmets vrå  där de skulle behaga och tjäna sin make. Bokens protagonist Faith är 14 år och vill inget hellre än att få slippa bli som sin mor. Istället vill hon kunna använda det skarpa intellekt som hon vet att hon har, och läser därför allt hon kan komma över för att få en möjlighet anskaffa sig den kunskap och den information som hon på grund av sitt kön inte har tillträde till.

Det är inte bara skandalen och hur den påverkar familjens liv som leder till en oundviklig katastrof – Erasmus är nämligen insnärjd i något mycket större, som kan leda till fara för inte bara honom själv utan även för Faith.

Hardinge har skapat en driven och originell berättelse där fantasi och historia förs ihop på ett skickligt sätt. Just kvinnans situation på den tiden är ett starkt tema i boken, men även människans lystnad och habegär, samt hur till synes små och oskyldiga lögner kan växa och skapa stor skada.

Trots att Lögneras träd är en både välskriven och intressant bok så kommer jag aldrig riktigt in i texten; vilket kan bero på att den emellanåt känns otroligt seg och innehållslös – det är en lång startsträcka innan man kommer fram till de partier som sätter fart på handlingen och därmed spänningen. Men inte ens då lyckas den dra in mig helt, och i det stora hela blir det tyvärr en ganska trist läsupplevelse.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Lögnernas träd (The Lie Tree) Bokomslag Lögnernas träd (The Lie Tree)
Frances Hardinge
Ungdomsroman
B Wahlströms
2017-01-27
401
12-15 år

En bok som innehåller både historia och fantasi, men som trots att den är både mångbottnad och har en intressant vinkling känns ganska trögläst.

Författarintervju med Christina Lindström

Författarintervju med Christina Lindström

Christina Lindström är gymnasielärare och barn- och ungdomsförfattare, hon är född i Umeå men är numera bosatt i Göteborg med man och två barn. Christina har även bott i så många olika amerikanska delstater och svenska städer att det vore lätt att tro att hon driver ett kringresande tivoli, enligt henne själv. Hennes största intressen är läsning och löpning.

År 2015 debuterade hon med ungdomsromanen Hälsningar från havets botten och hon har sedan dess kommit ut med ytterligare sju böcker. I sommar är det releasedags för den lättlästa boken Nils och Majas båtäventyr, illustrerad av Ingrid Flygare.

Du arbetar som lärare i svenska och engelska; båda ämnen där mycket läsning ingår. Som lärare är du ofta omgiven av unga människor som konstant möter texter av olika slag i sin vardag, ofta facktexter i skolan och på sociala medier på sin fritid. Hur gör du för att väcka intresset för skönlitterära texter?

Jag försöker hitta böcker som jag vet brukar engagera de flesta och lägger mycket tid på att introducera boken, hitta ämnen i den som engagerar och på att skapa ett bra diskussionsklimat i klassrummet. Det är oftast lyckat att dra paralleller till sådant som händer här och nu, till exempel aktuella samhällsfrågor och att försöka få eleverna att koppla läsningen till sina egna liv.

När jag läste till lärare ansågs det lite mossigt med helklassläsning men när jag efter ett antal år som lärare provade på det upplevde jag ett lyft i klassrummet. Jag tror verkligen på kraften som uppstår när alla i gruppen läser samma bok och har en gemensam grund när vi diskuterar. Eleverna får också vägledning av mig, så om någon har tappat tråden eller missförstått något får de hjälp att ta sig in i boken igen. Däremellan läser eleverna böcker de har valt själva och då lägger jag rätt mycket tid på att få var och en att hitta något som kan passa just honom eller henne. Ibland lyckas jag, ibland lyckas jag inte alls.

Hur ser du på bibliotekariers läsfrämjande roll när det kommer till att väcka läslust; vad kan vi göra för att få barn att tycka att det är roligt att läsa?

Jag tycker att bibliotekarier brukar vara bra på att väcka läslust och sjösätta bra idéer – allt från läsgrupper till rolig möblering i biblioteken – men det är en utmaning att få unga att välja böcker framför Minecraft, Battlefield eller månadens hetaste Youtuber.

Som lärare skulle jag uppskatta om eleverna fick boktips från skolbibliotekarier i klassrummen ibland. Jag kan inte minnas att jag har jobbat på någon skola där vi fått den typen av klassrumsbesök. Det kanske inte är möjligt av tidsskäl?

Så kan det säker vara. Men sedan finns det skolor som satsar mycket på sina bibliotek, och där har bibliotekarien ett nära samarbete med lärarna. Men jag håller med om att biblioteket som plats kan skapa läslust. Besökte du själv biblioteket när du var i skolåldern? Hur gammal var du när du upptäckte böckernas magiska värld?

Ja, jag har alltid älskat bibliotek. Ända sedan jag var liten har jag blivit lugn av att omges av böcker. Jag var fem eller sex år när jag började läsa men älskade böcker redan innan dess. Mamma läste högt för min brorsa och mig innan vi kunde läsa själva.

Du har själv två söner; har du läst mycket för dem under deras uppväxt?

Barnmorskan hann knappt klippa navelsträngen innan jag började läsa för dem. I sommar blir den yngsta elva och den äldste sjutton år och jag är ofantligt glad över att de är storläsare båda två. De är ganska olika på många andra sätt – den ena är till exempel väldigt intresserad av sport, inte den andre – men läsningen har de gemensamt.

Har du själv haft läsande förebilder i ditt liv?

Min moster Vera och min mamma läste och läser mycket. Det är mycket tack vare dem jag älskar ord.

Foto: Therese Sandell
Foto: Therese Sandell

Har du något tips till föräldrar som vill få sina barn att läsa mer?

Jag har blivit ganska ödmjuk av att vara tvåbarnsförälder. Det är så tydligt att det som works like magic på ett barn inte fungerar alls på ett annat. Ibland når en förälder helt enkelt inte fram till sitt barn, inte minst när barnen går i högstadiet. Jämnårigas normer och ideal blir stundtals mycket viktigare än föräldrarnas. Jag förstår alltså verkligen att barn inte nödvändigtvis läser även om deras föräldrar gör allt de kan för att väcka läsintresse.

Våra barn är dock faktiskt storläsare båda två, så just på det planet har vi lyckats! Jag tror att det har hjälpt att vi har läst mycket högt för dem, att de alltid har sett oss vuxna läsa, att jag har hållit mig ajour med vilka nya böcker som släpps och att vi ser till att alltid ha nya, bra böcker hemma. Efter skolan varje dag, just när killarna kommit hem, läser de alltid en stund. Dessutom har vi läshelger hela familjen i stugan i Halland ibland.

Sommarledigheten börjar vi varje år med att åka alla fyra till en bokaffär i Falkenberg och köpa varsin bok. Det är tveklöst en av årets höjdpunkter.

Prenumerationer på guldkorn som KP och SvD Junior kan jag också rekommendera.

Hur kom du in på författarbanan? Är skrivandet något du alltid har hållit på med?

Jag skrev lite noveller för tidningen Frida och nyhetstexter för tidningen Västerbottens-Kuriren när jag var tonåring. I vuxen ålder hade jag inte tänkt på att skriva skönlitterärt innan jag skrev mitt första manus som också blev min första bok. Som lärare märkte jag att jag saknade en viss typ av bok att sätta i händerna på en viss typ av lite läsovilliga elever, och jag ville prova att skriva den själv. Det manuset blev min debutroman Hälsningar från havets botten. 

När jag gick igenom de böcker som du har skrivit så slog det mig att du i princip alltid har pojkar som huvudkaraktärer. Leo, Hugo, Jack, Fille…Hur kommer det sig?

Jag har fått inspiration till några av karaktärerna från mina egna söner. Därför har det känts naturligt att karaktärerna fick bli killar.

Ungdomsböckerna är lite påverkade av att jag under flera år mest hade killar som elever. Jag är direkt rädd för polariseringen i samhället, att det dels finns en vänsterorienterad kulturvärld med läsande människor till stor del bestående av kvinnor, dels en värld av icke-läsare som inte sällan röstar och uttrycker sig på ett helt annat sätt. Den där andra världen domineras av män. Men kulturvärlden måste vara både killars och tjejers, både mäns och kvinnors, om vi vill undvika en politisk katastrof. Därför är jag lite extra mån om att försöka få med också killarna i mina böcker.

Jag skulle vilja se fler manliga ungdomsboksförfattare, bokbloggare, svensklärare och journalister som inriktat sig på läsning för unga. Bokbubblan behöver utvidgas.

Det som är framträdande med ditt författarskap är att du trots ett genomgående humoristiskt drag även tar upp svåra ämnen i dina böcker; så som mobbing och utanförskap. Är det svårt att kombinera dessa motpoler tycker du?

Nej, det tycker jag inte. Världen är ju helt galen och bitvis alldeles nattsvart men det finns kraft i humorn, att kunna skratta, att i stunden känna livsglädje i alla fall.

Hur hittar du den humoristiska tonen när du skriver?

Jag vet faktiskt inte.

Hugo i Hugo och kepskampen är utanför i klassen på grund av att han är annorlunda. Även fast han längtar efter gemenskap så tycks han stark i sig själv och i den han är, men ändå faller han till sist för grupptrycket och sviker sin enda riktiga vän. Hur kan Hugo gå från att inte bry sig om vad andra tycker om honom till att vilja bli populär och umgås med de coola i klassen? Finns det något didaktiskt och moraliskt i den här berättelsen som du vill förmedla?

Barn i mellanstadieåldern högprioriterar ofta att passa in i flocken, och i processen tror jag att de ibland glömmer vilka de är och vad de står för. Jag skrev mest berättelsen för att på ett aningen tillskruvat sätt skildra ett stycke verklighet, som läsarna förhoppningsvis reflekterar över. Allra mest vill jag nog rädda barn som huvudpersonen Hugo och hans kompis Simon från en tuff tillvaro.

Men i dina böcker finns även det omvända perspektivet, där det är mobbaren som är huvudperson. Till exempel är Jack i ungdomsromanen med samma namn inte en så trevlig person; han trycker ner andra för att må bättre själv. Men när han blir kär i Freja, som är syster till en av de han mobbade, blir han tvungen att omvärdera sin uppfattning om hur han behandlar människor. Vad var din tanke med att få ta del av mobbarens synvinkel?

Jag pratade med en kille som var ledsen över att ha hamnat i samma gymnasieklass som en av dem som hade mobbat honom i grundskolan i flera år. Mobbaren hade hög status i nya klassen och gav ett roligt och charmigt intryck. Däremot förstod han uppenbarligen inte hur killen som hade blivit mobbad hade mått av mobbingen. Han verkade snarare se det som ”grundskolebus”, inte som att han bidragit till att göra flera år i den andre killens liv till en mardröm. Det känns fel att något sådant ska kunna hända, att det ska funka att bara gå vidare som om ingenting hänt för en mobbare. Det ämnet fick jag lust att utforska. Jag tänkte först skriva en bok utifrån offrets perspektiv, men tyckte att det skulle vara intressant att se allt ur mobbarens ögon.

Från vad eller vem hittar du inspiration till dina böcker?

Jag får inspiration av elever och mina egna barn, men också från saker jag läser, ser på film eller hör på spårvagnen.

När jag intervjuade Mårten Melin frågade jag honom om antagandet om att nyutgivna lättlästa böcker ofta är stöpta i samma form och befäster de normer som finns i samhället. Är det något som stämmer tycker du, som också skriver lättläst för barn? Och är det i sådana fall upp till författare att utmana normer eller är det istället bokförlagen som har det ansvaret?

Jag vet faktiskt inte om det stämmer eftersom jag lite för sällan läser lättlästa böcker. Däremot kan jag rent allmänt tycka att det är viktigt att människor som tidigare har känt sig osedda eller blivit illa behandlade får chans att få upprättelse och förståelse i böcker, också i lättlästa sådana. Böcker som utmanar normer kan dessutom bidra till att mainstreamidéer ifrågasätts. Sunt! Det finns även en poäng i att i andra böcker skildra verkligheten som författaren upplever att den ofta är (på gott och ont), inte bara hur den borde vara. Det behöver finnas alla sorters karaktärer och idéer i böcker för att så många som möjligt ska kunna relatera till läsningen.

Jag tycker att det är bokförlagens ansvar att se över sin flora av författare och se till att de ger ut alla sorters böcker. Författarna ska koncentrera sig på det de gör bäst och det som ter sig mest naturligt för dem. Annars blir det nog bara krystat.

Du har som sagt skrivit både lättläst, för mellanåldern och för ungdomar. Vilka böcker är roligast att skriva?

Lättläst och för mellanåldern är roligast men ungdomsböckerna är mer av en utmaning, alltså kämpigare men kanske också mer intressanta att skriva.

I dina böcker är det vardagsrealistiska i centrum. Vad anser du om skräckgenren som är så populär inom barnlitteraturen, även i de lättlästa böckerna? Tror du att det kan ha en negativ inverkan på barn, eller bidrar den istället till att öppna nya världar och utveckla barnets fantasi?

Jag tror absolut inte att det har negativ inverkan på barn, utan är glad att barn hittar böcker de gillar, oavsett genre!

Sista frågan blir samma som nästan alltid, bara för att det är så roligt att veta: har du något nytt skrivprojekt på gång och kan du i så fall berätta lite om det?

Jag är nästan helt klar med en ny ungdomsroman, Finns det björkar i Sarajevo?, som förhoppningsvis kommer att ges ut efter jul. Den handlar om sjuttonårige Kevin och hans bromance med Hannes, vänsterbacken i hans fotbollslag. Kevin har aldrig intresserat sig för anledningen till att hans föräldrar flydde från forna Jugoslavien (hans mamma är bosnier, hans pappa serb) men för första gången tvingas han nu verkligen att göra det när trådarna från det förflutna når honom i nuet. Det handlar också om en utvecklingsstörd bror som rymmer hemifrån och om några galet intensiva vårdygn av letande i Göteborg. Dessutom innehåller den en kärlekshistoria.


Christina finns på Instagram, du hittar henne här!

Gå gärna in och läs min recension av Hugo och kepskampen.

 

Christina Lindström har skrivit åtta böcker för barn och unga. Här är några utvalda titlar:

Det här kalla landet – Pernilla Gesén

Det här kalla landet – Pernilla Gesén

Pernilla Geséns nya ungdomsroman Det här kalla landet utspelar sig i det fiktiva landet Nordland, där affärer tvingas slå igen och människor blir av med sina arbeten på grund av en ekonomisk kris. För Noomi som kommer från den höga medelklassen, innebär det här att hennes levnadsstandard försämras: hon kan inte längre köpa de nyaste och dyraste kläderna, och bara det faktum att hon inte kan handla en ny höstkappa som hon alltid gör medför att hon börjar reflektera över förändringarna och varför de sker. Istället förändras inte mycket för hennes klasskamrat Zahra, som bor i ett socioekonomiskt utsatt område, och är van att vända på slantarna.

I boken får man följa båda karaktärerna parallellt med varandra, när de berättar utifrån sina egna och mycket olika perspektiv. Noomis storebror Nick är aktiv i det främlingsfientliga partiet ND, och efter att Noomi en kväll blivit rånad på tåget av vad hon kallar för”nidingar”; ett nedsättande ord på människor som har flytt dit från andra länder, går hon också med i partiet. Det här skapar en konflikt mellan Noomi och Zahra, då Noomi ser Zahra som en niding som ”tar” både framtida jobb och pengar men även den kille som Noomi är kär i. Zahra är å andra sidan irriterad och arg över att Noomi som är intelligent inte tänker kritiskt utan istället helt köper idén om att det är människor som flytt till landet som är orsaken till Nordlands problem.

Genom hela berättelsen finns dock ett frö av tvivel inom Noomi, som växer sig större och större ju mer hon tänker, pratar och umgås med Zahra, som hon hyser känslor för som hon inte kan förklara. Samtidigt påverkar föräldrarnas och hennes lärares motstånd mot främlingsfientlighet henne, vilket gör att gör tillvaron och samröret med brodern och vännen som också är medlem i ND mer komplicerad. Det finns alltså en tydlig ambivalens hos Noomi som karaktär, där det blir tydligt att det är rädsla som styr de irrationella tankarna och åsikterna, och därmed främlingsfientligheten. När hon sedan lär känna Zahra och hennes historia och bakgrund bättre, inser hon att hon inte sympatiserar med den ideologi som ND står för.

Karaktärerna och dialogerna dem emellan känns för det mesta trovärdiga, och även miljön. Det som jag ställer mig frågande inför är författarens val att använda ersättningsord, då det är uppenbart att Nordland är Sverige, Västermalm är Östermalm och så vidare. Enligt mig blir det mer problematiskt att skapa en parallell och fiktiv värld istället för att förlägga handlingen till reella platser. För även om man såklart gör en naturlig koppling mellan Nordland och Sverige, så är det nödvändigt att benämna saker vid sitt rätta namn för att inte försätta de verkliga problemen vi står inför till en annan och påhittad plats. Det här är såklart endast mina egna åsikter, kanske tolkar någon annan det på ett annat sätt, och kanske har jag helt enkelt missat författarens intention.

Det här är en berättelse som griper tag om en, och som håller sig kvar länge. Det är inte bara det att det fiktiva samhället i boken påminner om hur Sverige ser ut i dag, utan det som berör är hur lätt en ung människa kan påverkas och vilka komponenter som ofta spelar roll i sammanhanget. Det är något som jag tar med mig, och som jag hoppas att fler reflekterar över efter att ha läst boken.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus.

Det här kalla landet Bokomslag Det här kalla landet
Pernilla Gesén
Ungdomsroman
B Wahlströms
2017-03-27
238
Unga vuxna

Det här är en berättelse som griper tag om en, och som håller sig kvar länge. Den skildrar ett samhälle där främlingsfientlighet växer sig starkare, och hur en ung människa påverkas av de här ideologierna och vilka komponenter som ofta spelar roll i sammanhanget.

Tiger Svensson och den hemliga katten

Tiger Svensson och den hemliga katten

Den här boken handlar om Tiger som är i 9-års åldern. Det hon älskar mest är tigrar, och förutom att ha kläder som är tigerrandiga så gillar hon mest att vara hemma och rita tigrar. Hon är till och med döpt efter tigern!

När boken börjar är det sommarlov, och hon ska åka till sin mormor som hon inte har sett sedan hon var bebis, då hon har bott i Afrika där hon har tagit hand om vilda djur. Hennes mormor har köpt ett minst sagt stort hus ute på landet som är helt fantastiskt, men då det måste renoveras så kan de inte bo där. Istället får de bo i ett tält i den tillhörande trädgården.

Snart dyker ännu en till gäst upp, vilket visar sig vara en vårtsvinsunge som Tiger döper till Måndag – detta enligt henne själv för att måndag är början på veckan och hennes vistelse där är början på något nytt. Tiger gillar inte Måndag till en början; hon tycker att hon är ful och lortig och så får hon bo i köket meden hon och hennes mormor måste bo i ett tält. Men när hon får lära känna henne mer och får veta att hon inte har någon familj så tycker hon synd om henne och ger henne en chans vilket utvecklar sig till en fin vänskap mellan djur och människa. Hon blir även vän med grannpojken Tom, och tillsammans får de uppdraget att lära Måndag att bygga bo och att dricka vatten ur en skål.

Men vem är då katten på framsidan av boken, som även får vara med i titeln?

Det är en vit katt som plötsligt en dag bara befinner sig i huset, jamandes så högt och konstigt att barnen tror att det är ett monster i huset. Det är som att katten hör hemma där på ett naturligt sätt, och precis som katter brukar göra bestämt hon sig för att hon ska bo med dem och vara en del av familjen.

Men så mycket mer plats än så får inte katten, vilket kan vara lite vilseledande. Det är vårtsvinet som har den betydande rollen enligt mig, då det är Måndag som påverkar Tiger mest – som lär henne om tålamod, vänskap och ansvar.

En småmysig bok med svartvita illustrationer. Att den endast får två stjärnor i betyg beror helt på mina egna subjektiva åsikter, som alltid. Jag skulle däremot mycket väl kunna rekommendera den som läsning till barn som vill läsa om djur och vänskap, men även som högläsningsbok. Men för mig gav den ett ganska platt och intetsägande intryck, tyvärr.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus

Tiger Svensson och den hemliga katten Bokomslag Tiger Svensson och den hemliga katten
Sarah Lean
Barnroman
B Wahlströms
2017-01-27
138
6-9 år

En småmysig bok som handlar om djur och hur de kan lära en om ansvar, tålamod och vänskap.

Hugo och kepskampen – Christina Lindström

Hugo och kepskampen – Christina Lindström

Christina Lindströms bok Hugo och kepskampen är en sådan där bok som man lätt kan rekommendera till barn som går på mellanstadiet. Inte för att den innehåller spänning eller rysliga inslag, så som många barn i den åldern vill ha, sådana böcker hittar de ändå utan problem. Nej, den här boken innehåller istället något helt annat, något som jag tror är livsviktigt för barn att få läsa om i den åldern. För både sin egen och för andras skull. Med andra ord skulle man kunna säga att Lindströms bok kan förändra vardagen, på ett positivt sätt.

Handlingen är som sådan:

Hugo är inte som andra barn, inte enligt de andra i alla fall. Han älskar att gå i shorts, fast det är vinter, och han älskar att umgås med andra och att få bjuda dem på sina russin. Det är bara det att ingen vill umgås med honom, och ingen vill ta emot russinen han bjuder på. Hugo förstår inte varför, och även om det här leder till att han alltid är ensam i skolan och hemma så låter han inte det påverka humöret.

När en elevrådsrepresentant ska väljas ut och Hugo tar på sig uppdraget som ingen annan vill ha, förändras plötsligt Hugos situation. Från att ha varit den utstötte blir han tack vare att han lyckas driva igenom ett förslag där eleverna får ha mössor och kepsar på sig på fredagarna, plötsligt populär. Eller populär är kanske att ta i, men de tuffa killarna vill plötsligt hänga med honom och tjejen han gillar verkar se honom på riktigt.

Men det finns en hake med hela den här popularitetsbubblan, något som hotar att inte bara spräcka den för evigt utan även något ännu värre; risken att förlora den enda vän han någonsin haft.

Med detta sagt är Hugo och kepskampen är inte bara en bok om att vara annorlunda och utanför – den handlar om mer än så. Här finns ett budskap om att se bortom den verkligheten som man först ställs inför; att inte bara titta utan verkligen se. För mycket av det Hugo sysslar med är performativitet för att passa in i normen, men även för att överleva vardagen. För trots att han verkar nöjd över att trots inte inkluderas i den sociala gemenskapen i klassen, och trots att han tillbringar rasterna åt att vattna blommorna för hundrade gången så är det knappast nöjd han känner sig. Men det är en performativitet som inte endast handlar om honom själv, utan den handlar minst lika mycket om att skydda dem som bryr sig om honom. Men det är även en historia om att kunna stå upp för den man är och för att göra det som känns rätt för en själv, istället för det som andra tycker är rätt.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus

Hugo och kepskampen Bokomslag Hugo och kepskampen
Christina Lindström
Barnroman
B Wahlströms
2017-01-27
137
9-12 år

Hugo är en barnkaraktär som man både vill ge en stor kram och en high five. Kramen för att säga att det ordnar sig och att det inte hans fel att alla är dumma. High fiven för att han är så himla cool och originell och för att han har exceptionellt stort mod.

En bok som alla mellanstadiebarn borde läsa; om hur man automatiskt hamnar utanför om man inte passar in i skolans förväntade roller.

Spetälskesjukhuset – Camilla Lagerqvist

Spetälskesjukhuset – Camilla Lagerqvist

Elly bor hos sin farmor i Järvsö över sommaren. Det är tio månader sedan hennes mamma dog, och ända sedan dess har hon hela tiden utmanar ödet med galna upptåg. Det värsta har redan hänt, resonerar hon, och därför spelar det ingen roll vad som händer med henne. Hon är ensam i sin sorg, pappan verkar mest arbeta och storasystern sommarjobbar utomlands. Även om alla i hennes familj är snälla så är det ingen som pratar om det som hänt, och Elly känner inte att hon dela sorgen med någon av dem. Lagerqvist skildrar hur Elly tycker att hon ser och hör sin mamma, och hur hon får en impuls att ringa henne och berätta om saker som hänt eller om råd. Det är bra att berättelsen har en sådan sida med, även om det läggs mest tyngd på det spännande draget.

För spännande, det blir det på en gång! Nära hennes farmors stuga finns två stora huskomplex som nu för tiden fungerar som bostad åt psyksjuka män, men som fram till 1940-talet var ett sjukhus för de som var smittade med spetälska eller lepra som är det ord man använder i dag om sjukdomen.

Det går rykten om att det spökar i huset, och en kväll när Elly smugit dit för att se om ryktena är sanna, öppnas dörren och hon får en skymt av krokiga och såriga händer. Eftersom de som bor där är bortresta finner hon ingen logisk förklaring till vem det kan vara, vilket lockar tillbaka henne för att undersöka saken närmare.

I samma veva stöter hon ihop med Sam, en kille i klassen och hans kusin Marcus som också tillbringar sommaren där hos sina farföräldrar. Innan var hon intresserad av Sam, men ända sedan hon råkade höra hur han gjorde narr av henne på grund av hennes pysselblogg har hon bara känt ilska och irritation när hon ser honom. Berättelsen utvecklar sig så att deras vägar möts fler gånger under sommaren, och vävs samman på ett fint sätt i slutet av berättelsen.

Camilla Lagerqvist har innan skrivit serien Röda Rosorna som skildrar Sverige under andra världskriget. Även i romanen Den vita döden från förra året skildras ett tidigt 1900-tal, då tuberkulosen härjade i Sverige. I hennes nya roman för mellanåldern utspelar sig kärnhändelsen istället i realtid medan sekundärhändelsen utspelas i dåtid, även om den har en stor inverkan på historien som sådan. Ellys möte med Saga är mystiskt och oförklarligt, och det är endast Elly som kan se och prata med henne. De kan endast mötas i det gamla spetälskesjukhuset, och nutiden och de handlingar som utförs 2017 påverkar det förflutna.

Berättelsen har en opersonlig introspektiv berättare; som vet vad huvudkaraktären Elly gör, ser, känner och tänker. Att man får tillträde till hennes inre värld gör att hon blir flerdimensionell och inte så statisk som hon annars skulle ha varit. Hennes känslor inför sin döda mamma är ett bra exempel på att man kommer henne som individ nära, och det här samt den historiska aspekten lyfter berättelsen och gör att den inte blir en i mängden bland de otaliga mellanåldersböcker som ges ut i skräckgenren.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus

Spetälskesjukhuset Bokomslag Spetälskesjukhuset
Camilla Lagerqvist
Barnroman
2017-01-27
154
9-12 år

En ny spännande mellanåldersbok med en historisk touch!