Läsutveckling

Läsutveckling

Läsning en central färdighet

Läsning anses vara en basfärdighet, och med detta menas att att det är en grundläggande färdighet som har stor betydelse för hur en individ kommer att lyckas med skolgången, men läsförmåga är även avgörande för ”det livslånga lärandet” – det vill säga att under hela sitt liv kunna tillägna sig information och kunskap som är textbaserad. Utan den förmågan har individen inte möjlighet att påverka sin egen livssituation eller att engagera sig i samhällsfrågor.

Undersökningar om läsning

Under 2000-talet har den av OECD-organiserade undersökningen PISA (Programme for International Student Assessment) blivit den internationellt dominerande kunskapsundersökningen. PISA skapades för att svara mot behovet av internationella jämförelser av elevers kunskaper inom olika områden, och skiljer sig från tidigare internationella kunskapsmätningar genom sin strävan att försöka mäta sådana kunskaper som anses vara av betydelse i det vuxna livet. I PISA-undersökningarna läggs stor vikt på att kunna sätta in kunskaper i ett sammanhang, att förstå processer, samt tolka och reflektera över information. PISA har riktat in sig på vad 15-åringar i OECD-länder faktiskt behöver kunna, istället för vad som står i respektive lands läroplan.

Litteracitetsbegreppet

När man talar om läs- och skrivkunnighet används ofta begreppet ”litteracitet”. Men begreppet rymmer mer än så; till exempel de uppsättningar av kunskaper, förmågor och strategier som utvecklas under hela livet genom interaktion med andra människor. Begreppet läslitteracitet innefattar även ordavkodningsförmåga, ordförståelse, kunskaper om grammatik och om en texts olika strukturella drag. Begreppet omfattar även en metakognitiv förmåga, det vill säga förmågan att använda en uppsättning passande strategier vid läsning.

Den som läser förstår texten genom att använda tidigare kunskaper, sociala och kulturella ledtrådar samt olika processer och strategier som varierar med sammanhang och med läsningens syfte.

Läsprocessen

Läsprocessen innefattar två huvudmoment: avkodning och språkförståelse. Avkodning innebär att man kan identifiera eller känna igen skrivna ord, medan språkförståelse är resultatet av tolkningen av språkliga meddelanden. God läsfärdighet innebär att både avkodning och språkförståelse fungerar väl, och de två momenten är starkt integrerade under läsprocessen. I avkodningen måste man förutom att förstå ordens betydelse även kunna uttala ord och förstå deras grammatiska egenskaper samtidigt som språkförståelsen innebär kännedom om meningars uppbyggnad, textens ämne och den genre som texten tillhör. Den tidiga avkodningsförmågan spelar en avgörande roll för läsutvecklingen då automatiserad avkodning är en av förutsättningarna för läsförståelse och läsning med flyt. För att kunna bli bra på avkodning och för att den ska bli automatiserad krävs övning och många träningstillfällen. Men för att bli en god läsare som både avkodar automatiskt och har en god textförståelse krävs en positiv balans mellan arbetsinsats och belöning i form av högre läsförmåga. En individ som känner sig motiverad att läsa får även ett större intresse för läsning, vilket skapar en så kallad ”matteuseffekt”, där den starka läsaren blir stärkt och motiverad av sin kapacitet och därmed snabbt utvecklar sin läsförmåga. En individ som istället inte får någon belöning går inte framåt i sin läsutveckling och får i och med detta inte heller något motivation till att läsa.

Wolfgang Iser, professor i engelska och i litteraturvetenskap, menar att texter inte på egen hand automatiskt skapar förståelse när den läses, då läsning inte ”internaliseras” eller överförs utan får sin mening först i mötet med läsaren, och att läsarens personliga erfarenheter och kunskaper påverkar hur texten tas emot och förstås. Läsprocessen är därmed en dynamisk interaktion mellan text och läsare.

Påverkan på läsning och läsutveckling

Förmågan att förstå en text beror både på individen och texten. I mötet med texten har individen med sig en rad egenskaper och erfarenheter som påverkar hur texten tolkas, men också texten har egenskaper som påverkar individens möjlighet att ta till sig det skrivna.

Det finns skillnader mellan individer vad gäller läsförmåga; och man kan tala om tre olika faktorer som bidrar till förklaringen till skillnaderna. Dessa relaterar till individen, individens familj samt skola och undervisning. Det finns dessutom anledning att nämna ytterligare två områden som kan vara av betydelse i läsutvecklingen, nämligen språklig och kulturell bakgrund samt läsvanor i familjen. Läsande förebilder har visat sig ha väldigt stor påverkan på om barn blir läsare eller inte.

Både yttre och inre motivation är viktigt för läsutvecklingen och läsförståelsen för unga, samt att få reflektera över det lästa utifrån egna perspektiv och erfarenheter, och diskutera det lästa tillsammans med andra. Läsningens syfte ska därmed inte huvudsakligen vara att läsa, utan att fundera över vad man läser. Att läsa handlar lika mycket om att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och en förståelse för hur författare beskriver, förklarar och berättar med olika typer av berättartekniker.

Läsutvecklingen kan delas in i fem olika dimensioner: fonologi, ordavkodning, flyt i läsningen och läsintresse. Dessa samspelar men har alla ett eget förlopp och är inte linjära. Med andra ord kan en dimension ligga före en annan, och påverka läsutvecklingen på olika sätt. Till exempel kan fonologiska svårigheter påverka ordavkodning och därmed läsförståelsen.

När det kommer till själva läsintresset finns det studier som visar på att pojkar tenderar att ha en mindre positiv attityd till läsning och därmed läser mindre på sin fritid än flickor. I en studie som gjordes 2012 för att undersöka ungdomars läsvanor inom OECD-länder, framkom att 72% av flickorna läste för nöjes skull, medan endast 52% av pojkarna gjorde detsamma. Hur förklarar man då skillnader när det kommer till läsning och genus? Enligt forskarna är det här en komplex fråga, men man verkar vara överens om att det sociala perspektivet är det mest troliga där individen socialiseras in i olika läsroller. Socialisation är en process där individen omedvetet införlivar omgivningens förväntningar, föreställningar och normer. Om det finns stereotypa föreställningar om att läsning är en feminin syssla, så kommer antagligen dessa pojkar att skapa en motvilja mot läsning som aktivitet. Det här kallas för en ”motståndskultur”, och speciellt manliga förebilder påverkar pojkars inställning till läsning.

Hur man kan stödja barns läsutveckling

Det viktigaste som man kan göra för att skapa ett intresse kring läsning och böcker är att som närstående till barnet själv vara en bra förebild. Men barnets väg till att kunna läsa behöver inte endast gå genom läsningen, utan kan även komma från lek, symboler och det muntliga berättandet. Den dialogiska högläsningen, där man talar om det som läses, är otroligt bra för både språk- och läsutvecklingen. Här kommer några tips på hur man kan stödja barnets utveckling:

  • Gör det till en daglig rutin att läsa högt för ditt barn
  • Se till att högläsningsstunderna är roliga
  • Välj böcker som intresserar barnet, låt barnet vara involverad
  • Sluta inte att läsa högt trots att barnet lärt sig läsa själv!
  • Prata om bilderna som finns i böckerna; ställ öppna frågor och ge barnet tid att reflektera. Missa inte alla de detaljer som finns i bilderböcker, ofta kan barn se berättelser utan att behöva höra en text till. Låt barnet utveckla berättandet och sätta ord på sina tankar!
  • Prata med barnet om det ni har läst, så kallad dialogisk högläsning.

 

För att läsa mer om PISA och undersökningarnas resultat, läs här.


Källor:
Fast, Carina (2015). Läslust i hemmet : så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling. Stockholm : Natur & Kultur
Fredriksson, Ulf & Taube, Karin (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund : Studentlitteratur
Heimer, Maria (2016). Högläsning. Läsutveckling från teori till praktik. Stockholm : Gothia fortbildning
Iser, Wolfgang (1978). The Act of Reading. A Theory of Aesthetic Response. London : The John Hopkins University Press
Tengberg, Michael & Olin-Scheller, Christina (2015). Svensk forskning om läsning och läsundervisning. Malmö : Gleerups