I forskningen framkommer det ofta att Een sköön och härligh jungfrw speghel från 1591 är den första svenska tryckta barnboken, men detta är enligt barnlitteraturforskaren Lotta Paulin inte korrekt. Istället lyfter hon i sin doktorsavhandling från 2012 fram Speculum virginum, som trycktes 1472-1486 men som skrevs redan under 1140-talet. Båda dessa verk kan kategoriseras in under så kallad ”exempellitteratur”; litteratur riktad till endera pojkar eller flickor med råd hur man skulle uppträda.

Den tidiga exempellitteraturen skrevs särskilt åt barn som sedan skulle få en betydande roll i samhället, till exempel en monark – och kallades därför specifikt för ”furstespegel”. Ett exempel på ett sådant verk är En gyldenne book, om unga personers sedhers höffweligheet, som författades av Erasmus av Rotterdam 1526, men som översattes till svenska först år 1620. Boken var skriven för prins Henrik av Burgund, och ingår i den höviska litteraturen. Inom den höviska litteraturen finns även speciell litteratur riktad till högadliga flickor, men innehållet till det kvinnliga könet såg annorlunda ut än det till pojkar. Bland annat skulle flickor uppfostras till att behaga både mannen och Gud, och böckerna innehåll ofta råd för ett lyckligt äktenskap där hon underkastade sig mannens och Guds vilja. Exempel på sådan litteratur är En bok till mina döttrar från 1371 av fransmannen Geoffroy de la tour Landry, som skrev ned råd i form av berättelser och liknelser. Texten är ett bra exempel på medeltidens kvinnosyn, och på hur man ansåg att människan var under Guds underkastelse.

---

Källor:

Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund : Studentlitteratur

Hunt, Peter (1995). Children’s Literature. An Illustrated History. Oxford : Oxford University Press