Nu finns en rapport om ungas syn på läsning och bibliotek tillgänglig på Svensk Biblioteksförenings hemsida. Studien är utförd av föreningen i samarbete med regional biblioteksverksamhet i fyra olika län och utgår från fokusgruppsintervjuer. Svaren har analyserats  av Åse Hedemark, som är lektor i biblioteks- och informationsvetenskap. 

Eftersom barn och unga enligt Bibliotekslagen är en prioriterad grupp för folkbiblioteken är studien både intressant och viktig, speciellt då det är en grupp som för många bibliotek är svåra att nå med den programverksamhet som finns och som främst riktar sig mot yngre barn. I rapportens inledning kan man läsa att det inte gjorts så många liknande studier, men att de som finns pekar på att de unga som grupp ofta har låga förväntningar på biblioteket och att de tycker att institutionen sällan har något att erbjuda dem, och att det därför finns ett glapp mellan ungas kulturutövande och bibliotekens verksamhet.  Det här gör att studien som sådan är viktigt, och att ”det övergripande syftet med denna studie är […]  att skapa kunskap om ungas syn på och erfarenheter av läsning och av texter i olika sammanhang. Detta innebär att ambitionen med studien är att ta reda på vad och hur de läser och nå kunskap om vad läsning i vid bemärkelse betyder för denna målgrupp. Ytterligare ett syfte med studien är att skapa kunskap om ungas syn på och erfarenheter av bibliotek”.

Några av de frågor som studien har utgått ifrån är bland annat hur de unga beskriver sina läsupplevelser; hur när och vad de läser; samt hur de använder biblioteket och hur de tycker att biblioteket kan förbättras.

Kort sammanfattning:

Många av de tillfrågade ungdomarna uppger att de läser skönlitteratur på sin fritid för nöjes skull, och att det främst är fantastik och dystopiska romaner som läses. Fysiska analoga böcker föredras framför e-böcker, och vissa av de intervjuade diskuterar ofta med vänner och familj om det de läser. Läsningen i skolan ses däremot som något negativt och påtvingat, och litteraturen är ofta tråkig och fångar inte deras intresse.

När det gäller relationen till biblioteket så är det tydligt att de allra flesta i studien använder biblioteket som en mötesplats där de träffar vänner. Vissa använder biblioteket som en studieplats, men lånar inte böcker särskilt ofta. Att det blir just biblioteket som vännerna träffas på beror på närheten till skolan och hemmet. Förslag på förbättringar är en avskild plats där de unga kan vara utan att bli störda av de mindre barnen. Rummet eller hörnan ska fungera som en ”mysig” plats där de kan prata och umgås, spela spel och ”hänga”. 

Läs gärna rapporten i sin helhet!