Det här kalla landet – Pernilla Gesén
Pernilla Geséns nya ungdomsroman Det här kalla landet utspelar sig i det fiktiva landet Nordland, där affärer tvingas slå igen och människor blir av med sina arbeten på grund av en ekonomisk kris. För Noomi som kommer från den höga medelklassen, innebär det här att hennes levnadsstandard försämras: hon kan inte längre köpa de nyaste och dyraste kläderna, och bara det faktum att hon inte kan handla en ny höstkappa som hon alltid gör medför att hon börjar reflektera över förändringarna och varför de sker. Istället förändras inte mycket för hennes klasskamrat Zahra, som bor i ett socioekonomiskt utsatt område, och är van att vända på slantarna.
I boken får man följa båda karaktärerna parallellt med varandra, när de berättar utifrån sina egna och mycket olika perspektiv. Noomis storebror Nick är aktiv i det främlingsfientliga partiet ND, och efter att Noomi en kväll blivit rånad på tåget av vad hon kallar för”nidingar”; ett nedsättande ord på människor som har flytt dit från andra länder, går hon också med i partiet. Det här skapar en konflikt mellan Noomi och Zahra, då Noomi ser Zahra som en niding som ”tar” både framtida jobb och pengar men även den kille som Noomi är kär i. Zahra är å andra sidan irriterad och arg över att Noomi som är intelligent inte tänker kritiskt utan istället helt köper idén om att det är människor som flytt till landet som är orsaken till Nordlands problem.
Genom hela berättelsen finns dock ett frö av tvivel inom Noomi, som växer sig större och större ju mer hon tänker, pratar och umgås med Zahra, som hon hyser känslor för som hon inte kan förklara. Samtidigt påverkar föräldrarnas och hennes lärares motstånd mot främlingsfientlighet henne, vilket gör att gör tillvaron och samröret med brodern och vännen som också är medlem i ND mer komplicerad. Det finns alltså en tydlig ambivalens hos Noomi som karaktär, där det blir tydligt att det är rädsla som styr de irrationella tankarna och åsikterna, och därmed främlingsfientligheten. När hon sedan lär känna Zahra och hennes historia och bakgrund bättre, inser hon att hon inte sympatiserar med den ideologi som ND står för.
Karaktärerna och dialogerna dem emellan känns för det mesta trovärdiga, och även miljön. Det som jag ställer mig frågande inför är författarens val att använda ersättningsord, då det är uppenbart att Nordland är Sverige, Västermalm är Östermalm och så vidare. Enligt mig blir det mer problematiskt att skapa en parallell och fiktiv värld istället för att förlägga handlingen till reella platser. För även om man såklart gör en naturlig koppling mellan Nordland och Sverige, så är det nödvändigt att benämna saker vid sitt rätta namn för att inte försätta de verkliga problemen vi står inför till en annan och påhittad plats. Det här är såklart endast mina egna åsikter, kanske tolkar någon annan det på ett annat sätt, och kanske har jag helt enkelt missat författarens intention.
Det här är en berättelse som griper tag om en, och som håller sig kvar länge. Det är inte bara det att det fiktiva samhället i boken påminner om hur Sverige ser ut i dag, utan det som berör är hur lätt en ung människa kan påverkas och vilka komponenter som ofta spelar roll i sammanhanget. Det är något som jag tar med mig, och som jag hoppas att fler reflekterar över efter att ha läst boken.
Det här kalla landet
Ungdomsroman
B Wahlströms
2017-03-27
238
Unga vuxna
Det här är en berättelse som griper tag om en, och som håller sig kvar länge. Den skildrar ett samhälle där främlingsfientlighet växer sig starkare, och hur en ung människa påverkas av de här ideologierna och vilka komponenter som ofta spelar roll i sammanhanget.