Så har jag det nu – Meg Rosoff

Så har jag det nu – Meg Rosoff

Meg Rosoff är den viktigaste rösten inom dagens barn- och ungdomslitteratur. 2016 vann hon litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA), och juryn motiverar sitt val med att Rosoff inte lämnar någon oberörd med sin prosa, som talar direkt till läsaren då hon berör människans sökande efter mening i en besynnerlig och bisarr värld.

I sin debutroman för unga läsare från 2004 skildras en kaotisk värld där ett tredje världskrig precis har brutit ut, och där ingenting går att ta för givet. Romanens protagonist är Elisabeth, eller Daisy som hon hellre vill bli kallad. Daisy blir på grund av kriget skickad från New York, där hon har en komplicerad relation till sina frånskilda föräldrar, till sina moster och tre kusiner i en landsort i England. Den första hon möter efter resan är kusinen Edmond, och från första stund är det som om han kan läsa hennes tankar, som om han finns under hennes skinn. Även de tre andra kusinerna verkar ha övernaturliga krafter med band till naturen, vilken tycks sjuda av liv. Just den besjälade naturen och dess kraft och magi för tankarna till romantiken och 1800-talets idé om barndomen och att naturen var det bästa stället för barn att befria sig från de vuxna, utforska världen och skapa en egen identitet. Huset, trädgården, sjön och den oändliga himlen långt bort från den övriga världen skapar en idyll och ett paradis som ingen annan än kusinerna har tillträde till.

Vänskapen med de kusiner som hon aldrig har träffat förut, samt den vildvuxna naturen och det stora huset blir både chockartat och skapar en stark eufori hos henne. Mostern, som efter endast ha visat sig hemma som hastigast, ger sig av till Oslo för ett uppdrag och fastnar där på grund av striderna. Det här innebär att de blir helt utlämnade åt sig själva utan några vuxna i det stora huset. Eftersom hon varit ensam mycket i sitt liv innebär den nära vänskapen med kusinerna och naturens frihet en frigörelse från vuxenvärlden och de regler och förordningar som den skapar. Det här får dock drastiska följder då hon förälskar sig i sin kusin Edmond, och hennes känslor visar sig vara besvarade. Trots att de vet att deras kärlek är moraliskt fel och förbjuden inleder de ett kärleksförhållande, och drar sig emellanåt undan de andra till olika gömda krypin för att få vara ifred. Eftersom tid inte längre existerar, finns obegränsat med den varan och de utnyttjar det till fullo.

Den lyckliga tillvaron tar dock slut, då armén hittar huset och skickar iväg barnen till olika hem; pojkarna till öst och flickorna till väst. Piper blir nu mer än någonsin som en lillasyster som Diasy till varje pris vill skydda. Samtidigt har hon en stark längtan efter Edmond och planerar att rymma från det nya hemmet för att hitta honom.

Jag som har en fäbless för dystopiska romaner gillar såklart Rosoffs roman. Men det här är inte endast en utmärkt samhällskritisk dystopi, som skildrar en värld där människan inte har lärt sig något från tidigare världskrig. Den tar även upp existentiella ämnen som vad det innebär att vara en ung människa i en värld bland vuxna auktoriteter. Att som Rosoff måla upp en värld där unga människor kan befria sig från den värld de vuxna skapat, där de kan leva som de vill utan regler är genialiskt.

Boken hittar du hos Adlibris och Bokus

Så har jag det nu (How I Live Now) Bokomslag Så har jag det nu (How I Live Now)
Meg Rosoff
Ungdomsroman
Brombergs
2016-05-04
188
Unga vuxna

En dystopisk ungdomsroman där svåra teman om kärlek, moral och identitet samsas och trängs sida vid sida.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *